Megaloppisen i Majorna

Igår var det megaloppis i Majorna i Göteborg och jag var där tillsammans med dottern Anna. Megaloppisen arrangeras av Hyresgästföreningen och är verkligen ett helt otroligt bra arrangemang. I år fyllde loppisen dessutom tio år! Konceptet är enkelt, Hyresgästföreningen har sökt tillstånd för loppisen och den som vill sälja behöver bara ta med sig sina grejer och hitta sig en plats att stå på. Det senare kan nog ha varit en utmaning med tanke på hur otroligt många säljare som var på plats. Anna och jag laddade upp med brunch när vi kom till Göteborg och spenderade sedan många timmar med att strosa genom Majorna och titta på både grejer och folk. Det var verkligen otroligt mycket folk på plats och det är tydligt att intresset för loppis är riktigt stort.

Anna och jag

Vilken lycka att hitta både väckarklocka och väska som är vintage!

Att gå på loppis är i min mening alltid roligt. Även de gånger då en inte hittar något. Fast det är klart att allra roligast är det när en gör oväntade och fina fynd. Tjusningen med loppis är att möjligheten alltid finns men en har inte en aning om vad en kan tänkas hitta. Jag är ju tämligen svag för vintageväskor vilket gör att jag inte kunde motstå denna fantastiska vita vintageväska. Lite för stor för att vara en handväska egentligen och lite för liten för att vara en övernattningsväska. Å andra sidan har jag en tendens att släpa med mig många saker i vardagen så kanske är den trots allt en perfekt vardagsväska för mig. Jag är också riktigt förtjust i gamla väckarklockor. Det är nästan en fördel om de inte fungerar eftersom jag inte riktigt står ut med ljudet. Däremot tycker jag att de är riktigt fina och omger mig gärna med dem. Denna röda klocka blev ett fint tillskott i samlingen.

Omöjligt att motstå när en hittar så mycket fint!

 Konstaterar att det egentligen inte finns någon anledning att köpa nytillverkade kläder med tanke på hur mycket fint en kan köpa second hand. På loppisen igår hittade jag en topp, en blus, en kjol, en klänning samt en vintageklänning från 50-talet i nästan perfekt skick. För alla kläderna betalade jag 130 kronor!

Morsdagspresenter från dottern

Dottern gjorde också flera riktigt fina fynd till sig. Dessutom köpte hon två morsdagspresenter till mig. Verkligen fint att få bli lite bortskämd! Vi var båda trötta men mycket nöjda med vår dag i Göteborg och jag hoppas att vi lyckas vara lediga och kan gå även nästa år.

Aktivera garderoben

Under april antog jag en utmaning från Stilkontot på Instagram som handlade om att aktivera sin egen garderob samt att införa ett köpstopp under en månad. Jag insåg redan från början att jag inte skulle lyckas helt med utmaningen eftersom den även gick ut på använda allt i garderoben. Med tanke på att jag landade på 175 klänningar när jag räknade in mina klänningar var det en enkel matematik att en enda månad skulle räcka till för att använda allt i garderoben. En skulle förvisso kunna fundera över antalet klänningar och ställa sig frågan om det verkligen är en rimlig mängd klänningar att ha. Det snabba svaret är att det är givetvis inte en rimlig mängd klänningar. Det lite längre svaret är att det ändå kan ses som lite försvarbart med tanke på att det allra mesta är köpt på loppisar eller Tradera. En hel del har jag även bytt till mig på klädbytardagar. Med åren har de nytillverkade plaggen i min garderob blivit allt färre. Det allra mesta går ju faktiskt att hitta ändå.

Klänning inköpt till näst äldsta dotterns student återanvändes på yngsta dotterns konfirmation

Att aktivera garderoben handlar om att använda det som redan finns där. Som jag redan har konstaterat är innehållet i min garderob tämligen stort. Alltså finns där plagg som sällan eller aldrig används. Vissa av plaggen var ganska enkla att sortera ut och skänka vidare till loppisar eller att lägga i högen för att ta med till nästa klädbytardag. En del saker vet en med sig att de inte kommer att användas igen.

Klänning från senaste klädbytardagen, loppat skärp och älskade favoritskor

Plaggen som är svårare är de som inte känns helt rätt av någon anledning men som en ändå tycker om och inte kan göra sig av med. För att aktivera dem kan det vara klokt att testa dem lite förutsättningslöst och matcha dem med sådant som en inte brukar matcha dem med annars. Andra smycken, en annan modell av skärp eller kanske ett par jeans till en klänning som en tidigare haft barbent.

Ljuvligt traderafynd som jag dessutom har även i orange

Jag har länge hävdat att livet är för kort för att gå klädd i tråkig kläder. Alltså ser jag till att alltid planera mina outfits för hela veckan och hänger fram dem på garderoben. På så vis är jag alltid genomtänkt klädd och sparar dessutom tid varje morgon. Jag är verkligen inte någon morgonmänniska vilket gör att varje minut om morgonen är dyrbar. Att slippa tänka på vad jag ska ha på mig gör verkligen min morgon mindre stressig vilket onekligen är uppskattat. Planeringen har dessutom underlättat att aktivera garderoben. Även efter utmaningen har jag fortsatt att plocka fram plagg som sällan används. 

Sköna hemmakläder

Att fota sina outfits under trettio dagar visade sig vara en utmaning i sig. Det krävdes en del planering för att hitta bra platser att fota outfits på eftersom jag var en hel del på resa. Fast den största utmaningen kom när jag fick ryggskott och bara ville gå klädd i myskläder. Dem ville jag ju inte visa upp på bild tänkte jag. Å andra sidan är de där mysiga hemkläderna en viktig del i garderoben. Det där som en längtar efter att byta om till efter en lång dag på jobbet. De där plaggen som en har när en grejar hemma, går ut med hundarna eller bara sitter och slappar vid TVn i. För min del hamnar de där kläderna aldrig på bild annars men de är en viktig del av min garderob. För även om jag älskar vackra kläder så är det kanske inte det mest praktiska alla gången!

Vardagsoutfit som är både snygg och bekväm

Det var en tankeväckande utmaning på många sätt. Dels för att jag behövde fundera över min egen konsumtion. Även om jag sedan många år tillbaka sällan handlar nytillverkat så shoppar jag ändå betydligt mer kläder än vad jag egentligen behöver. Förvisso vintage, second hand, loppis och så vidare men det är ändå klokt att fundera över den. Kläder är förvisso ett intresse för mig men det finns ju också en rimlighetsnivå även för mig. Att ge sig själv ett köpstopp är nyttigt! Det ger perspektiv och eftertanke och för egen del har det fått mig att återigen tänkta till, tänka om och framförallt att aktivera min egen garderob.

En räddad klänning

I slutet av sommaren hittade jag en riktigt fin vintageklänning på Emmaus i Göteborg. Konstaterade snabbt att den var i behov av lite omsorg för att åter kunna användas och vara till glädje och nytta. Sömmarna under båda armarna hade gått upp, fållen hade släppt på några ställen och dessutom saknades två knappar. Just knapparna kändes tråkigt eftersom klänningen hade fina klädda knappar i samma tyg som klänningen. Prövade klänningen trots dess brister och konstaterade att jag skulle ångra mig om jag inte köpte den. Klänningen satt ju trots allt helt perfekt och är verkligen en riktig vintagepärla som förtjänade att få komma ut i världen på äventyr igen.

Loppisfynd med fin prislapp

Blir alltid så glad av att handla på Emmaus eftersom de på prislappen talar om vilken nytta det gör att handla hos dem. Förutom att bidra till den internationella solidariteten är det ju bra för miljön att handla loppis vilket gör det till ett himla fint koncept.

Loppisfyndade knappar

Första prioriteten för att kunna rädda klänningen blev att hitta nya knappar. Köper alltid knappar på loppis, dels för att det i regel är finare knappar än nytillverkade men också för att det blir betydligt billigare. Nackdelen är att en ibland kan få leta länge innan en hittar passande knappar om en har otur. Den här gången hade jag tur och hittade flera fina knappar som skulle kunna passa. Dessutom hittade jag en söt lite aftonväska som också fick följa med hem. Knapparna som inte passade till just den här klänningen sparar jag till framtida projekt. Har en låda med loppisknappar som jag alltid börjar med att titta i när det är dags för knappbyte. Köper ofta koftor på loppis som är av nyare datum och de har ofta riktigt tråkiga knappar. Att ersätta tråkiga plastknappar med fina vintageknappar är alltid ett fint lyft.

En perfekt vintageklänning för höst och vinter

Att laga sömmarna och sy i nya knappar tog ungefär två timmars arbete. Helt klart väl investerad tid med tanke på vilken fin klänning jag nu har. Varm och skön för vintern och dessutom i en härlig färg med lite glitter i. Uppklädd men ändå helt perfekt till vardags och i min mening en mycket användbar klänning.

Jag valde knappar i lila som passar fint till klänningen. Lite roligt att det är helt oanvända knappar som satt på en karta när jag köpte dem. Nu är min klänning redo att användas under lång tid framåt. Kan inte låta bli att fundera över klänningens historia och vem som haft den innan mig. Hur länge har den varit trasig och inte blivit använd? Fint ändå att någon valde att skänka den till en loppis istället för att slänga den med tanke på att den just var trasig.

Hundra klänningars rimlighet

Jag har inte riktigt haft ordning på mina kläder i det nya huset utan haft dem spridda lite här och var på grund av platsbrist. För någon vecka sedan fick jag äntligen ordnat ordentligt med garderober och kunde strukturera upp mina kläder. Konstaterar med det att rörigheten hade viss fördel eftersom jag då inte hade koll på hur mycket kläder jag egentligen har. Funderade på hur jag bäst skulle organisera kläderna och började sortera ut alla klänningar och hängde dem för sig. Någonstans i processen ställde Regina frågan till mig om hur många klänningar jag egentligen har. Vi har genom åren diskuterat min förkärlek för skor och det faktum att jag äger tämligen många par höga klackar. Däremot hade jag aldrig räknat efter hur många klänningar jag äger. När alla klänningarna hängde så fint på rad framför mig då blev jag helt enkelt nyfiken på hur många de egentligen var och räknade in hundra klänningar. Jag skulle alltså kunna ha på mig olika klänningar de kommande hundra dagarna.

En härlig vintageklänning som är en favorit om sommaren

Svårt det där med balans när en har ett intresse för kläder. Det är ju lätt hänt att det blir lite många klänningar. Ser jag en tjusig vintageklänning som passar ja då är det ju helt omöjligt att motstå. Chansen kommer ju inte igen om en låter klänningen hänga kvar.

En och en annan klänning i garderoben är nytillverkad och nyinköpt!

Även om min garderob till stor del består av vintagekläder så finns där också en hel del nytillverkat. Under förra året hade jag bestämt mig för att inte köpa nytillverkade kläder under hela året. Istället skulle jag handla loppis, tradera och liknande. Med några avsteg under året lyckades jag ganska väl i min ambition. Mitt beslut innebar däremot inte att jag slutade shoppa utan jag förflyttade egentligen bara min konsumtion från nytt till lite mer hållbart.

Älskar denna klänning som jag fyndade på Tradera förra året

Att se kläder som en del av ett kretslopp känns klokt. Att det jag inte har användning för det skänker jag vidare eller säljer och låter det bli till glädje för andra. Det var just det som var anledningen till att Erika, Regina och jag arrangerade en klädbytardag i Munkedal i våras. För att kläder ska komma till användning och bli till glädje på nytt.

En del av mitt klänningsarkiv

 Jag har länge hävdat att livet är för kort för att gå klädd i tråkiga kläder! Med det som motto har jag fyllt mitt klänningsarkiv med många alldeles ljuvliga, vackra, tjusiga, söta, eleganta klänningar. Det finns nog inte en enda tillställning i livet som jag inte har en passande klänning till!

Ännu ett fint loppisfynd, men vägrar kalla den vintage då den är från 80-talet och yngre än vad jag är!

Någonstans infinner sig frågan om hundra klänningars rimlighet! Är det verkligen rimligt att kunna ha olika klänningar i hundra dagar i följd? Det är nog dags att inventera klänningsarkivet och fundera över om alla dessa klänningar verkligen används och kommer vara till glädje för mig eller om de kan få dansa vidare med någon annan. Samtidigt vet jag att det där är en svår process, jag är ju smått förälskad i alla mina vackra klänningar. Så kanske är hundra klänningar rimligt men inte fler! Väljer därför att inleda processen med att införa ett totalt shoppingstopp under juli och augusti och se till att verkligen använda mina hundra klänningar!

En klänning i solnedgången

Märkligt vad snabbt tiden tycks gå just nu. Det är redan helg och jag som inte ens har hunnit packa upp väskan från förra helgens resa. Förra helgen tillbringades på vackra Bommersvik. Platsen som är så viktig för mig och som rymmer så många av mitt livs minnen. Det blir alltid fint att komma tillbaka dit där minnen från historien samsas med nuet.

På lördagskvällen var det dags för middag och då måste en ju givetvis vara sitt tjusigaste jag. Klänningen är ett nytt tillskott till garderoben och inte ett loppisfynd eller ens köpt på Tradera. Denna eleganta klänning gick inte att motstå trots att den är nytillverkad. Enkel svart klänning översållad med små gulddroppar. En riktig klassiker som alltid kommer att kännas rätt. Aftonväskan är ett fint loppisfynd och skorna är mina absoluta favoriter.

När vi gick till middagen var solen på väg ner och vi stannade för att fotografera den vackra utsikten. Jag kanske missade att riktigt ha koll på vilken vy mina väninnor ville fotografera och ställde mig mitt i vägen för alla! Nåväl då fick jag ju även bild på min klänning bakifrån.

Har ju svårt för det här att hålla mig seriös framför en kamera!

Tycker om att min fina tatuering till minne av pappa syns när jag har den här klänningen

Det blev en fin kväll på Bommersvik med en otrolig solnedgång, gamla och nya vänner och som sagt den mest eleganta klänningen av alla.

Färgglada favoriter

Ibland blir jag förvånad över all färg jag omger mig med nu för tiden. Backar jag tio år i tiden då föredrog jag svart, grått och plommonlila. Trygga färger som inte sticker ut för mycket. Någonstans längs vägen ändrades detta och numera är min garderob tämligen färgglad. Helt ärligt trivs jag bäst bakom kameran snarare än framför den och har därför svårt att hålla mig allvarlig.

Färg och höga klackar piggar upp

Vissa kläder är jag särskilt förtjust i och denna outfit består enbart av favoriter. Den fina blusen köpte jag på Johannas Rockabilly för nära två år sedan. En helt fantastisk blus som passar både till kjol och byxor, till vardags och till fest. Koftan har hängt med i många år och köptes på en utförsäljning för flera år sedan. Tycker så mycket om den, dels för färgen men också för att den är så retroperfekt. Passar som del i en färgglad outfit eller som färgklick till en lite dystrare outfit. Kjolen är även den en garderobsfavorit. En pennkjol i strechigt tyg som gör att den känns bekväm att ha på sig.

Det fina skärpet som nästan syns i bild köpte jag på Beyond Retro i Stockholm förra året. Jag behövde ett skärp till en klänning för att se om den blev bättre med skärp. Det blev den inte men jag konstaterade att skärpet var en vinnare. Några veckor senare hittade jag ett nästan likadant fast vitt på en loppis. Båda skärpen är sedan dess älskade favoriter till mina outfits. Kan nästan inte föreställa mig hur det var att inte ha mina helt perfekta skärp. De höjer varje outfit och gör det där lilla extra!

Till sist måste också något sägas om de fantastiska skorna. Förutom att färgen gör en på gott humör så är det otroligt sköna skor. Har flera skor från Ida Sjöstedt och alla paren är verkligen något alldeles extra. Dessa har jag dessutom köpt via Tradera så de är nya för mig men har haft en annan ägare innan. Kanske var det fel storlek eller fel färg, hur det än är så är jag mycket förtjust i dem.

När våren kom

Redan igår morse märktes det i luften. Visserligen var det lite kyligt i luften men den var varmare än vanligt och det luktade vår. Började dagen med att ge mig ut och köra några mil och med Bjertorps slott som destination. Vilken otrolig förmån att få möjligheten att vistas i en otroligt vacker miljö precis samtidigt som våren kom. Igår var det möjligt att promenera i tunn vårkappa utan att frysa och i morse tog jag årets första löprunda. Att börja dagen med att springa ute om morgonen är verkligen otroligt härligt. I vanliga fall har jag musik på hög volym när jag springer, men den här morgonen ville jag inte låta musiken störa den fantastiska fågelsången. Blir nästan fånigt glad över att det nu är så pass behagligt om morgonen att det är möjligt att ge sig ut och springa. Förvisso är det ju möjligt att springa även om det är kallt och mörkt om morgonen men då känns det enligt mig bara plågsamt. Om vintern trivs jag bäst med att springa på mitt löpband och slippa frysa.

Den här helgen kom våren och jag har verkligen passat på att njuta! Dels genom löpning tidigt om morgonen och dels genom att sitta ute i solen och göra just ingenting. Som jag har längtat efter att solen ska värma mitt ansikte, i år har det nästan känts som om våren helt gett upp hoppet om att komma hit.

Fika med utsikt

Underbar vårpromenad

Årets första löprunda utomhus

Solgul kofta för att matcha solskenet

Den bästa klänningen

Jag har en förkärlek för tjusiga klänningar vilket har resulterat i att jag har tämligen många. Flera av mina fina klänningar hänger framme på en klädstång så jag kan se dem och njuta av dem varje dag. Trots alla dessa klänningar så finns det en som sticker ut. Inte för att det är den tjusigaste klänningen eller ens för att den sär särskilt ovanlig. Däremot är den speciell på så vis att den alltid är rätt. Om jag är stressad och inte vet var jag ska ha på mig då är den ständigt mitt säkra val. Den passar i de mesta situationer i vardagen eftersom den kan kläs upp och bli lite mer formell samtidigt som den också funkar med med ett par kängor på hundpromenad i skogen. Tänk att ett reafynd som jag köpte för 100 kronor för fyra år sedan skulle bli mitt mest använda plagg. Jag brukar alltid tänka på det här med kläders ekonomi (länk) det vill säga vad kostar varje användning av ett plagg. Skulle jag köpa en klänning för 1000 kronor och använda den en enda gång då blir klänningens pris per tillfälle just 1000 kronor. Använder jag den två gånger blir klänningens pris per tillfälle istället 500 kronor. Ju oftare ett plagg används desto lägre blir kostnaden per gång. För min bästa klänning ligger priset per tillfälle nu på någon krona skulle jag gissa eftersom jag haft den i dryga fyra år och använder den väldigt ofta. Konstaterar att även om jag köpt klänningen till dess fullpris på 1100 kronor då hade priset per användning fortfarande varit väldigt lågt.

Här har jag matchar klänningen med en kofta som jag köpt på Tradera i våras för endast tio kronor. Är fånigt förtjust i midjekorta koftor som passar till både klänning och kjol. Tycker att en alltid blir så välklädd med kofta, det gör en outfit mer komplett. Jag har ju en förkärlek för vintage och retro och då är det inte dumt att ha några koftor i sin garderob.

Bilder från Four Fit Challenge hösten 2015

Det jag gillar bäst med min fina denimklänning är att den verkligen passar till det mesta. Bilderna ovan kommer från när Regina och jag testade att göra Four Fit Challenge. Utmaningen gick ut på att under en vecka endast använda sig av fyra plagg och att på något sätt dokumentera detta. När vi summerade vår vecka kom många insikter. Dels att detta troligen är den mest användbara klänningen jag äger, men också att en egentligen har alldeles för mycket kläder. Det skulle verkligen gå att klara sig med en betydligt mindre garderob.

Bilder från våren 2014

Redan när min klänning var ett ganska nytt tillskott i garderoben skrev jag om dess förträfflighet och hur den enkelt kunde stylas på flera olika sätt. Då hade jag ingen aning om att klänningen skulle vara lika uppskattad fyra år senare. Trots att den verkligen är använd mycket under åren som har gått är den inte det minsta sliten. Bara att tvätta och hänga upp den eftersom den inte ens behöver strykas. Måste säga att jag gillar kombinationen att den håller hög kvalitet plus att jag slipper att stryka. Just det där med strykningen är annars något jag lätt hamnar efter med.

Finfina loppor

Barnen har fortfarande jullov och idag bestämde vi oss för att äta lunch på stan och sedan ta en loppistur. Jag älskar verkligen att gå på loppis eftersom en aldrig vet vad en kommer att hitta.

Den här dagen gjorde jag synnerligen bra fynd! Blusen som ligger underst är hemmasydd och är i stort sett ett konstverk. Fantastiskt många fina detaljer och otroligt fint gjord. Blir lite nyfiken på människan som varit så kreativ och skapat ett så vackert plagg. Förutom den hittade jag också en fin topp och en poncho.

Något jag alltid tittar efter på loppisar är knappar. Just nu var jag på jakt efter knappar till en blus jag köpt på Tradera som visade sig sakna några knappar. Riktigt irriterande men idag hittade jag fina knappar som jag kan byta ut dem med. De fina knapparna på kartong har jag inte något speciellt plagg som jag tänkt mig till men de var så fantastiskt fina att jag var tvungen att köpa dem. Tror att de kommer att verkligen lyfta det plagg som jag till sist sätter dem på. Den lilla aftonväskan var också en sådan där sak som jag inte kunde låta bli. Vintageaftonväskor är onekligen min svaghet!

En kväll, tre klänningar!

Jag är lite ambivalent när det gäller nyår. Ibland vill jag inget hellre än att gå på stort galej, få klä upp mig riktigt tjusigt och komma hem först när det blivit morgon på det nya året. Andra år, som nyår 2016 då vill jag inget hellre än att sitta i soffan, titta på film och äta fiskpinnar och makaroner. Det är faktiskt precis vad som var nyårsmiddagen 2016. Fast ibland kan en ju välja lite mittemellan tänker jag. Att stanna hemma, ha gäster, klä upp sig tjusigt och äta något lite mer spännande än just fiskpinnar.

Min nyårsoutfit

Jag hävdar ju med bestämdhet att livet är för kort för att gå klädd i tråkiga kläder och då kan en ju egentligen inte låta bli att klä upp sig när det är nyårsafton. Den inställningen till livet har gett mig många tillfällen att klä upp mig och på så vis få användning för kläderna i min garderob. Däremot är det nog också så att just den inställningen till livet har gjort att jag har gett mig en tämligen välfylld garderob. Förvisso använder jag mina kläder och skor och försöker att bara ha sådant som används i garderoben. Däremot är det sällan jag har mer än en outfit per dag vilket gör att det måna gånger dröjer länge mellan att en del av mina kläder används. Fördelen med en välfylld garderob är att då finns det kläder att låna ut. Så igår var tre av mina klänningar på olika nyårsfiranden! Min tjusiga klänning från 70-talet köpte jag på en loppis för ganska exakt två år sedan. Från början hade jag tänkt korta av den men det blev aldrig av. När jag till sist skulle ta tag i att lägga upp den konstaterade jag att jag vant mig vid längden och bestämde mig för att låta den vara. 

Dottern Annas nyårsoutfit

Dottern Anna skulle på nyårsfest och bad att få låna en klänning. Valet föll på en klänning som jag ännu inte haft tillfälle att använda. Det är en helt fantastisk klänning från 60-talet som ger mig dubbla känslor varje gång jag ser den. Å ena sidan är den otroligt fin med helt fantastiska detaljer å andra sidan får jag ständigt dåligt samvete just för att jag inte har använt den ännu. Alltså kändes det riktigt roligt att få möjligheten att låta klänningen komma ut och luftas lite istället för att ständigt hänga i min garderob. Nu kan den få hänga ett tag till utan att jag behöver ha dåligt samvete. Klänningen hittade jag på Beyond retro för drygt ett år sedan. Jag såg den fantastiska turkos färgen tvärsöver affären och var övertygad om att jag hittat en fantastisk klänning och så visade det sig också vara. En helt otroligt klänning som dessutom var i helt rätt storlek.

Reginas nyårsoutfit

Regina skulle även hon på nyårsfest och lånade en svart enkel men elegant klänning. Lilla svarta är onekligen alltid ett säkert kort. Den här klänningen köpte jag på Tradera i våras och har hunnit använda den många gånger både till vardags och till fest. Just det där att den är enkelt gör det möjligt att ha den i vardagen men samtidigt har den en elegans som gör att den skulle passa utmärkt på ett cocktailparty på 60-talet. Till skillnad från de båda andra klänningarna är detta inte en vintageklänning men den har i min mening helt rätt stil oavsett.

Att låna kläder av varandra är ett fiffigt sätt att ha en ny outfit till ett särskilt tillfälle utan att för den sakens skull behöva köpa något nytt. Känns fint att tre av mina klänningar kommit till användning på nyår istället för bara en enda.

Fulsnyggt

För några år sedan hittade jag en alldeles gräslig kofta på loppis och lyckan var total. Jag hade letat en tid efter en gräslig jultröja, en sådan där som de alltid har i amerikanska filmer men inte hittat någon. Besökte min syster som då bodde i Dublin och där var utbudet stort men jag kände mig lite snål. Även om jag ville ha en alldeles gräslig tröja som en kul grej så kändes det inte lika roligt att betala mycket pengar för ett plagg som inte kommer att användas särskilt ofta. Trenden med fula jultröjor hade inte slagit igenom här hemma ännu vilket gjorde att utbudet på loppisarna var tämligen begränsat. Faktiskt var det helt obefintligt insåg jag efter en tid och gav upp tanken på en jultröja. Så en dag när jag var på en loppisrunda och i stort sett var klar då hittade jag en kofta som hängde helt fel. Den var trasig på flera ställen och saknade någon knapp, trots det var den precis vad jag hade letat efter. Med tanke på koftans skick betalade jag nästan ingenting för den. Däremot fick jag lägga några timmar på att laga hål och att sy i den saknade knappen. Som tur var följde en extraknapp med i koftan vilket gjorde jobbet lite enklare. Funderar dock på att byta ut alla knapparna eftersom de är i plast och blivit ganska skavda med åren. Har därför börjat leta på loppis efter tjusiga guldknappar i rätt storlek för att göra koftan helt perfekt. Just knappar är något som jag alltid letar efter på loppis i första hand. Dels för att det blir betydligt billigare men också för att det är ett smart sätt att återbruka. Dessutom brukar knappar av äldre modell vara av god kvalitet och många gånger väldigt fina.

Lägg märke till fickorna som ser ut som vantar!

Det hade varit så enkelt att sortera bort julkoftan som ett hopplöst projekt. Den var ju trots allt trasig och inte i användbart skick. Även om det tog lite tid att laga koftan var det helt klart värt arbetet. Främsta anledningen till att det tog så pass lång tid som det gjorde beror på att jag inte är särskilt duktig på att sy. Jag kan sy men det tar tämligen lång tid och arbetet är ofta kombinerat med djupa suckar och ett antal svordomar. Trots mina tillkortakommanden när det gäller sömnad brukar jag som regel tycka att det är värt att lägga tid på att lappa och laga.

Julkoftan matchad med en blus i fyrtiotalsstil från Daisy Dapper och en kjol i samma stil

Min loppisfyndade julkofta är verkligen helt gräslig och alldeles underbar. Den är precis vad jag ville ha när jag började leta efter en jultröja och är nöjd över att jag inte föll för frestelsen att kliva in i någon av alla butikerna i Dublin och köpa en nytillverkad.

Julkofteselfie i spegeln

Gillar att koftan passar både till min lite tjusigare vintagestil och till ett par jeans och t-shirt. Känner jag att jag vill gå ett steg längre har jag dessutom ett par himla tjusiga julgransörhängen som kompletterar fint. Både kofta och örhängen är så fula att de helt enkelt blir snygga, fullt logiskt!

Retrodröm i Prag

Under sommarens olika resor har jag hittat två riktiga retrodrömmar. Den ena i Emmaboda och den andra i Prag. Helt olika platser och helt olika ställen men båda lika fina och bjöd på lite av en tidsresa.

Retrodrömmen James Dean i Prag hittade vi lite av en slump en eftermiddag under möhipperesan när vi råkat hamna på fel väg och försökte hitta skydd från ett annalkande regn. Vi tittade efter ett ställe där vi kunde äta något lite lättare och samtidigt sitta och vänta ut regnet. Vi svängde runt ett hörn och där låg det perfekta stället som fullkomligt ropade på oss att vi skulle gå dit! Förutom att det verkligen var en häftig upplevelse att kliva in genom dörrarna var både mat och dryck toppenbra. Tror aldrig jag ätit en bättre burgare någon gång faktiskt!

Vi kom precis i skiftet mellan lunch och middag och hade därför i stort sett stället för oss själva. Först när vi var redo att gå började middagsgästerna att strömma till och stället blev snabbt fullt.

Namnet James Dean känns onekligen passande men Grease hade varit ett lika passande namn. Någon av tjejerna påpekade att det kändes lite som att befinna sig i någon av scenerna i filmen Grease.

Extra pluspoäng dessutom till att personalen var retrorätt klädd. Kul för min del att kunna matcha både personal och inredning med min klädstil, inte direkt varje dag det händer. Det här var en plats som vi hittade helt av en slump och inte hade en aning om att den fanns innan vi hittade den. Jag älskar när slumpen får avgöra och när allt på resan inte är planerat i detalj. Förvisso innebär det ibland att en hamnar på tråkiga bakgator och känner att en har slösat med sin tid. Fast oftast innebär det att en hamnar på platser som en aldrig hittat annat och som ger ett mervärde för hela resan. Jag ser därför alltid till att planera in tid för det oplanerade. För att helt enkelt ha gott om tid at strosa planlöst! Hittills har den planen fört mig till många spännande platser runt om i världen.

Sju år med VisaLiza

Idag för precis sju år sedan skrev jag det allra första inlägget här på VisaLiza. Det var både pirrigt och nervöst att trycka publicera den där första gången. I början var det fortsatt så att det kändes så stort att skriva ett inlägg och dessutom viktigt att allt blev helt perfekt. Alltså blev inläggen få och tämligen sporadiska. Med tiden insåg jag att det inte fanns så mycket att vara nervös över och att jag helt enkelt skulle skriva om det som intresserade mig. Jag lärde mig att fotografera eftersom jag ville komplettera mina ord med bilder och ganska snart blev VisaLiza en del av min vardag.

Vintage och trädgård

När jag började bloggen var tanken mest att jag skulle skriva om mina olika pysselprojekt. Just då tyckte jag det var fantastiskt roligt att måla om möbler. Med tiden har dock både mitt intresse och även bloggen förändrats. VisaLiza har blivit en blogg som till viss del är spretig och lite rörig, precis som dess författare. Det finns dock några röda trådar genom alla åren och det är vintage, trädgård och huset i Hult. VisaLiza har även blivit den plats där jag skrivit om de riktigt svåra sakerna i livet. Om fertilitetsbehandlingar och missfall, om att förlora sin förälder och om livet efter en gastric bypass. Ibland skriver jag också om de frågor som engagerar mig politiskt eftersom det som hjärtat är fullt av behöver jag också skriva om. Min målsättning är att skriva om det som gör mig glad och som är fint i livet. Ibland behöver dock även det svåra få plats eftersom det liksom glädjen är delar av vad livet består av.

Sju år har passerat sedan det där första blogginlägget och numera har jag nästan svårt att minnas hur det var att inte ha en blogg. Att inte ha en plats att skriva ner mina tankar och att dela med mig av bilder från livet. Detta trots att jag under senare tid fått allt svårare att hinna med att skriva. Det är så mycket liv i livet ibland att det känns som om allt i livet inte riktigt hinns med. Den här sommaren har jag ägnat mycket tid åt att fundera över just vad som är viktigt i livet och vad jag vill att min tid skall räcka till. Jag tror att det är viktigt att ibland stanna upp och fundera över de där sakerna och inte bara låta livet fortsätta som alltid. Ibland märker en att allt är rätt precis som det är men andra gånger kan förändringar behöva göras.

Huset i Hult har genom alla år varit ett huvudtema i bloggen. Det är verkligen fint att kunna följa alla förändringar både i huset och i trädgården genom arkivet här på VisaLiza. Precis idag inleds dock en ny era i livet och även här på bloggen. Idag är det dags att säga hej till huset vid älven och med det följa en ny resa!

Huset vid älven

Juli, den längsta av månader!

Jag brukar med bestämdhet hävda att juli är längre än årets alla månader. Minst måste den vara dubbelt så lång med tanke på allt som alltid kan hinnas med under juli. När jag samlade ihop månades bilder kändes det verkligen som om flera månader passerat snarare än några veckor sedan juli inleddes.

Sörbygdsdagen i Hedekas

Juli inleddes med en alldeles perfekt sommardag i Hedekas. Solen sken, det var Sörbygdsdagen och jag var på plats tillsammans med kamraterna i Socialdemokraterna i Munkedal. Regina hade ordnat en tatueringsstudio för dagen och såg till att alla fick tjusiga gnuggistatueringar.

Retro, loppisfynd och Unga Örnar läger

Från soliga Hedekas for jag sedan söderut och hittade bland annat en alldeles ljuvlig retrodröm i Emmaboda. Dessutom gjorde jag riktigt fina loppisfynd och såg kvällshimlar som var helt fantastiska. Jag hälsade på kidsen som var på läger med Unga Örnar i Blekinge och fick möjlighet att se Norje Boke som de älskar. En hel vecka var de på läger, en oändligt lång tid för en mamma men alldeles för kort tid enligt kidsen.

Hamburgsund Pride och födelsedagskalas i Hult

Väl hemma i Hult igen var det dags för Sveriges minsta men troligen trevligaste pridefestival Hamburgsund Pride. Så många fina möten, skratt och kärlek! Dagen avslutades med ett festivaltåg genom Hamburgsund och som helhet var det verkligen en riktigt fin dag. När tjejerna äntligen var hemma igen var det dags för kalas hemma i Hult eftersom ena tösen nu blivit fjorton år. Känns lite märkligt det där att inte ens de yngsta barnen är små barn längre.

Möhipperesa till Prag

Tidigt, tidigt om morgonen 10 juli plockade jag upp min väninna Camilla i Munkedal och for sedan till Landvetter. Där mötte vi upp Sofia och sedan också Josefin och en mycket chockad Louise. Vi hade under några månader planerat att kidnappa Louise och ta med henne på en möhipperesa till Prag. Det blev verkligen en helt fantastisk resa med oförglömliga dagar i Prag. Är helt förtjust i staden och längtar verkligen efter att återvända. Det känns som att det finns mycket kvar att utforska av staden.

En vecka med influensa innebar ett betydligt lugnare tempo

Efter intensiva dagar på resa följde en dryg vecka med betydligt lägre tempo. Jag fick influensa och var mer eller mindre sängliggande i nio dagar. Attans så tråkigt att vara sjuk om sommaren! Dessutom frustrerande när en är för sjuk och trött för att ens orka med att titta på TV. Fast genom att hushålla med orken lyckades jag ändå njuta av mina rosor i trädgården, av att fika i sommarsolen och dessutom kom det finfina traderafynd på posten och det piggar onekligen upp.

Förra söndagen for jag ner till Landvetter för att hämta min namibiska syster Maggy och hennes dotter. Vi hade den fina förmånen att få rå om dem i en hel vecka här hemma i Hult. Det blev en vecka som varvades med aktivitet och utflykter men också med mycket tid att vara hemma och umgås. Det var fem år sedan de var på besök senast och mycket har hänt på den tiden. Kändes verkligen fint att de kom på besök hem till Hult efter att jag haft förmånen att kunna besöka dem i Namibia de senaste åren. Till hösten är det tolv år sedan vi träffades Maggy och jag och jag tror inte att vi riktigt förstod då vilken påverkan vår vänskap skulle ha för vår omgivning. Nu är det inte bara vi som är vänner utan nu har även våra barns och vänners liv flätats samman. Det må så vara att avståndet mellan Namibia och Sverige är långt men vad gäller vänskap är avståndet obetydligt!

Det är verkligen märkligt mycket som har hunnits med denna månad. Så otroligt många fina stunder och härliga dagar. Juli är som alltid en helt fantastisk månad oavsett vilket väder den bjuder på!