Alla dessa måsten är de verkligen nödvändiga?

Att göra saker själv, att göra dem från grunden är något som tar tid och som kräver planering. Hembakat bröd är onekligen godast, men det innebär att jag måste prioritera min tid på ett sådant sätt att jag också hinner att baka. I ett hektiskt liv där en har fullt upp med livspusslet är de där prioriteringarna inte helt enkla. Många gånger handlar det om att lösa vardagen så enkelt som möjligt och då blir enkla lösningar det som en lättast väljer.

När tvätten får torka ute känns det betydligt roligare att hänga den. Älskar när kläderna luktar av sommar!

Att försöka göra förändringar när en befinner sig mitt i det där livspusslandet är nog ganska svårt. Särskilt om en verkligen önskar att göra saker i livet annorlunda. För min del är det tydligt så att jag känner mig stressad när jag inte hinner med de där sakerna som jag verkligen vill göra. När jag känner mig stressad över att alla mina plantor måste skolas om och jag egentligen inte har tid. Eller när jag för tredje gången på en vecka köper bröd för att jag inte har hunnit baka. Länge gick jag med ett konstant dåligt samvete och kände att jag aldrig räckte till. Att hur jag en försökte var det inte tillräckligt för att göra allt det där jag ville göra.

Att fika hör i min mening till livets viktigheter

Alltså tog jag mig tiden en dag när livet var lugnt och ledigt och funderade igenom vad jag verkligen tycker är viktigt att prioritera. Var alla de där sakerna jag försökte hinna med verkligen nödvändiga eller kunde jag kanske släppa taget om dem. Att äta bra mat varje dag i veckan hör till det jag ser som riktigt viktigt. Vi har här hemma i Hult under många år gjort matlistor för att underlätta planeringen. Nu började jag göra planeringen samtidigt som jag stämde av den mot min kalender. Dagar med mycket aktiviteter, när barnen skall hämtas och lämnas på olika håll är inte rätt dagar för att lägga lång tid på matlagningen. Alltså planerade jag in mindre tidsödade mat till hektiska dagar, alternativt sådant som kunde förberedas redan under helgen och sedan värmas. Planeringen tar lite tid medan den görs men underlättar livet varje dag vilket gör det värt att lägga tid på.

Kaffe i trädgården är något som ger energi 

Att dricka kaffe i min trädgård så snart solen skiner hör till det som jag verkligen älskar. Alltså släpper jag allt så snart solen skiner, gör mig en kopp kaffe och går ut och sätter mig. Det tog tid att lära mig inse att det faktiskt är helt okej att göra så. Att prioritera något bara för att jag vill och inte för att jag måste.

Hemmagjord marmelad

Jag insåg längs vägen dessutom att även om jag föredrar hembakat bröd så går det precis lika bra att köpa bröd. Dessutom tycker jag ju bäst om att äta knäckebröd och övriga familjen bryr sig inte så mycket. Alltså bakar jag när tid finns och när lusten faller på. I övrigt köper jag bröd och konstaterar att det fungerar alldeles utmärkt. Marmelad och sylt däremot prioriteras eftersom ingen i familjen hittat någon köpt sort vi gillar.

Mammas hembakta bullar

Bakning hör till sysslorna som jag verkligen gillar att ägna mig åt när jag känner att jag har tid. Däremot har jag insett att det tråkigaste jag vet är att baka kanelbullar. De är fantastiskt goda att äta men vansinnigt tråkiga att göra. De köpta är dock aldrig lika goda som de hembakta vilket skapar ett dilemma. Fast lösningen visade sig vara enkel! Mamma tycker nämligen att det är roligt att baka bullar och jag lämnar med varm hand över det till henne när hon är på besök i Hult.

Det finns givetvis fler måsten i livet, många av dem är alldeles nödvändiga och går inte att komma undan. Men planering har en tendens att göra dem mindre jobbiga och på så vis mindre krävande. Genom att sortera bort sådant som en faktiskt inte behöver göra blir livet lite enklare har jag upptäckt. Om jag dessutom planerar det övriga blir hela tillvaron helt annorlunda. Inte så att jag egentligen har mindre att göra men jag har plötsligt mer luft mellan sysslorna och hinner bättre med sådant som jag verkligen vill!

Kläder för resan

Kläder hör till mina passioner i livet och jag lever efter devisen att livet är för kort för att gå klädd i tråkiga kläder. Hemma innebär det allra helst piffiga vintageklänningar. På resan däremot blir det lite annorlunda. Det har genom året till och med blivit så att jag har en del kläder som bara används när jag reser. Oavsett om det är en kort eller en lång resa som planeras är det klokt att tänka till när det gäller packningen. Ju oftare en reser desto viktigare blir det eftersom rutiner gör processen betydligt enklare. 

Min blommiga klänning är mjuk och bekväm. Perfekt att resa i både om sommaren och om hösten. Genom att kombinera på olika sätt är det möjligt att resa med tämligen lätt packning dessutom.

De senaste åren har antalet kortare resor med en eller två övernattningar ökat för min del. Det har lett till att jag alltid har min lilla resväska delvis packad. I min kabinväska ligger alltid min necessär som innehåller basprodukter, där finns pyjamas, paraply, laddare och en påse för tvätt. Det enda jag egentligen behöver lägga till är vilka kläder jag skall ha med mig samt smink. Även om det oftast finns möjlighet att få lån strykjärn när en bor på hotell så vet jag med mig att jag inte kommer att ställa mig och stryka. Vem vill stryka kläder på semestern liksom? För att slippa stryka tänker jag därför på att packa kläder som inte skrynklar. Under själva resedagen vet jag med mig att jag vill ha mjuka och bekväma kläder. Att sitta under många timmar är inte särskilt bekvämt och kan en då göra resan lite behagligare genom att välja sköna kläder är mycket vunnet. Fast bekväma kläder behöver inte betyda tråkiga eller fula kläder. Det gäller bara att tänka till lite. 

Min klänning och väskan är typiska när jag är ute och reser. Klänningen skrynklar inte och väskan är liten och praktisk,
 just därför har vi hunnit med många resor tillsammans.

För att packa så lite som möjligt planerar jag alltid alla resans outfits i förväg. På så vis kan jag kombinera ihop plaggen på olika sätt och behöver inte packa mer än nödvändigt. Behöver jag verkligen ha med mig tre olika koftor eller kan jag använda samma kofta till tre olika outfits. Förutom att planeringen underlättar packningen sparar jag också tid om morgonen eftersom jag redan i förväg vet om vad jag skall ha på mig den dagen. Det som är svårast att planera och begränsa tycker jag är skor. Hur en än gör behövs det alltid flera par skor och skor tar mycket plats i packningen. Är det vinter då reser jag i vinterkängor men har med mig skor att kunna ha på dagen om jag är på konferens.  Att ha på sig vinterkängor inomhus under en hel dag känns inte särskilt bra och då är det bra att ha ett par skor extra. Skall en ut på galej behövs passande skor för detta och dessutom vill jag alltid ha med mig mina löparskor. Hur jag än planerar är det svårt att resa med färre än tre par skor i packningen och ett par på mig under resan. 

När jag for till Kapstaden gjorde jag misstaget att ta med en klänning som behövde strykas. Tur att den var mönstrad eftersom det gjorde att skrynklorna inte syntes så tydligt. Denna klänning får stanna hemma i fortsättningen.

Att ha en stor handväska är praktiskt under själva resan eftersom en då har allt en kan tänka behöva lättåtkomligt. Väl framme kan det däremot kännas jobbig att släpa runt på en stor handväska och därför brukar jag packa med mig en mindre att byta till. Sen var det ju det där med galej igen. Då kan det absolut behövas en aftonväska dessutom. När många saker måste få plats i en enda packning då gäller det verkligen att planera och förbereda noga i förväg. På så vis slipper jag stå samma dag och inse att allt inte ryms i packningen. 

Linne och shorts hör inte till vanligheterna för mig ens om sommaren. I Namibia var det däremot det enda jag använde!

Den största utmaningen är kanske den när en reser från kallt till varmt, hur sjutton gör en då med vinterkängor och kappa. Onekligen skönt att ha under resan hemma i Sverige men inte lika skönt att ha med sig på den varma destination som en skall till. Finns möjligheten att åka bil till flyget går det ju alltid att lämna kappa och kängor i bilen och byta om innan en kliver in på flygplatsen. När jag senast for söderut satsade jag på lager på lager och chansade på en tunn kappa som kombinerades med varm kofta. Det enda som hörde vintern till i packningen var vantar och mössa. Kändes mycket märkligt när jag på morgonen i Windhoek packade ner dessa i handbagaget när det var över trettio grader varmt redan klockan sju på morgonen.

Odlingsplanering, nu börjar årets trädgårdssäsong!

Ett fint lager med snö bäddar in trädgården i Hult idag. Onekligen vackert när världen blir vit. Idag ser jag bortom snön och börjar på allvar planera för årets odlingar. Har haft med mig båda vovvarna ut i trädgården och stegat runt och planerat. Har även tittat igenom min odlingsdagbok för att se vad som fungerade väl under förra säsongen och vad som fungerade mindre bra. Konstaterar att jag sådde på tok mycket sallad förra året. Till och med kaninerna och marsvinen tycktes tröttna på överflödet av sallad. I år skall jag därför begränsa sådden och istället se till att så nytt under hela säsongen.

Blommande paprika

Något jag hade önskat ett överflöd av var paprika. Dessvärre var jag alldeles för sent ute med sådden och hann inte skörda allt innan säsongen var slut. Detta löste sig visserligen ganska kreativt genom att jag helt enkelt plockade in alla plantor som bar frukt och ställde dem inne i huset i Hult. Det var dock lite smått kaotiskt att plocka in ett halvt växthus så i år tänker jag vara ute i god tid istället.

Hemodlad aubergine

Jag råkade få ett överflöd av aubergine vilket verkligen gladde mig eftersom det är något jag tycker mycket om. Året innan hade jag otur med sådden och fick bara några få ynka plantor. I våras sådde jag därför rejält och allt jag sådde tog sig. Även om det blev gott om aubergine blev det inte för mycket vilket gör att jag nog sådde precis lagom mycket. Bra lärdom att ta med sig till i år.

Uteplatsen vid växthuset

Uteplatsen vid växthuset stod klar under sommaren 2015 och har utnyttjats flitigt. Det var visserligen inte mycket sol under säsongen som gick men det gjorde inte så mycket. Att ha en plats att vila sig på under arbetets gång är riktigt skönt. Finns det dessutom en kaffetermos och något att fika med när andan faller på är det än bättre.

Mina odlingslådor och växthus

Den här säsongen ska jag inte bygga fler odlingslådor utan känner mig nöjd med de jag har. Däremot skall jag tänkta till och tänka om med vad jag sår. Lite mindre sallad men istället mer spenat och mer mangold. Dessutom vill jag ha mer bönor och ärtor. Att odla potatis är något som många älskar men inte jag. Konstaterar att potatislandet var helt felplacerat eftersom det stundtals under sommaren mer påminde om en risodling. Å andra sidan är det ju fantastiskt gott med hemodlad alldeles nyodlad potatis. I år blir det nog därför en blygsam potatisodling i hinkar och kanske gräver jag till nästa år ett nytt potatisland på en ny plats. Där potatislandet ligger just nu tänker jag att där borde det nog växa äpplen. Har ju inte planterat några äppleträd ännu eftersom jag inte lyckats hitta den perfekta placeringen.

Vissa projekt gick helt åt skogen under säsongen som gick. Skörden av både gurka och squash kan i bästa fall beskrivas som blygsam. Den fuktiga sommaren i kombination med lite okunskap från min sida gjorde mina plantor till rov för sjukdomar. Nu har jag därför läst in mig ordentligt, gjort felsökningar och planerar för att skörden skall bli god även om sommaren även i år blir kall och fuktig.

Något av det klokaste jag har gjort är att föra en odlingsdagbok. Nu när den omfattar två säsonger är den verkligen till hjälp och en källa till kunskap. Mina egna kunskaper om odling är dock än så länge ganska begränsade vilket gör att jag tar till experthjälp. En kombination av gammal och ny kunskap har visat sig vara rätt väg att gå för mig. Jag har i flera år följt Sara Bäckmo på Skillnadens trädgård och hon är verkligen en alldeles fantastisk källa till kunskap och inspiration. Hennes blogg har verkligen fått mig att våga testa och att tänka utanför ramarna. Är skeptisk till hennes täckodling även om jag ser att hon får fantastiska resultat. Muttrar om att det inte går här i Hult med alla mina sniglar, men klurar ändå på  om jag kanske skulle testa med lite täckodling trots allt.

Meningen med hela skiten

Jag har precis läst ut boken Meningen med hela skiten som är månadens bok i Den röda bokcirkeln som jag leder just nu. Förra boken vi läste var Egalias döttrar vilket är en bok jag läste för första gången redan när jag gick i sjuan. Den boken kom att på många sätt forma mig som människa, som feminist och väckte mitt politiska jag. En otroligt viktig bok för mig personligen. När jag tittar bakåt om ytterligare tjugo år tror jag att boken vi nu har läst kommer att ha haft än större betydelse för mig. Boken handlar kort och gott om vad som är viktigt i livet, hur du kan välja väg och prioritera sådant som du ser som viktigt. En av övningarna i boken handlar om att ha ett samtal med sin inre 85-åring. Att helt enkelt diskutera sina livsval och sitt liv med sitt framtida jag. Hur ser Liza 85 år på sitt liv när hon ser tillbaka. Vad har hon gjort, vad ångrar hon och vad känner hon var rätt prioriteringar? En otroligt intressant övning som ger mycket perspektiv på tillvaron.

Alltså bestämde jag mig för att ta ett samtal med min 85-åring och kom fram till att vi trivdes gott tillsammans och att hon besitter en trygghet i sina val som jag känner att jag många gånger saknar. Genom henne insåg jag också att jag under ganska lång tid har låtit ett annat jag välja väg. I höstas när jag var ute och reste hittade jag mitt 17-åriga jag längs vägen vilket var ett kärt återseende. Hon påminde mig om sådant som jag glömt bort. Att jag ville förändra världen, att jag ville se hela världen och att ingenting är omöjligt. Att går att genomföra om en bara bestämmer sig för det. Hon kände en del besvikelse över de val som mitt nutida jag har gjort och kunde inte alls förstå hur en stadstjej som hon kunde bo långt ut på landet. Det blev ett intressant möte mellan mina tre jag. Den unga, den äldre och klokare och den nutida förvirrade. Mitt äldre jag konstaterar att det förvisso var trevligt att resa iväg och träffa mitt 17-åriga jag men att hon kanske inte är den bästa av oss på att fatta kloka beslut. Hon har både mod och ambition men saknar en del erfarenhet och ansvarskänsla. Det kändes som lite fint att inse att en del av mina spretiga val och önskemål den sista tiden helt enkelt har styrts av mitt något yngre jag. Samtidigt har hon gett mig lite mer jävlar anamma som jag tappat bort längs vägen.

Det är en intressant tanke att föra ett samtal med sitt äldre jag men även med sitt yngre. Under en ganska lång tid har jag känt att jag har behövt hantera mitt unga jags besvikelse över mina val, har känt det som att jag har varit tvungen att försvara och förklara för henne varför jag valt annat än det hon drömde om. I ett samtal med mitt äldre jag vill jag höra att jag inte ångrar de val jag gjort i livet. Tror att en av mina största rädslor är att ångra mina val och att bli bitter över livet. Jag frågar henne om hon är nöjd med det liv hon levt och får svaret tillbaka att hon är inte bara nöjd hon är tillfreds. Hon säger att vi behövde lyssna till vårt 17-åriga jag för att ta ut en ny kompassriktning men att livsbesluten var något som överläts till den vuxna.  Jag skulle önska att hon säger att jag aldrig gav upp tanken och viljan om att förändra världen. Att jag vågade vara modig och ta stora beslut även om de innebar en annan färdriktning i livet. Min 85-åring säger till mig att det var bra att hitta tillbaka till mitt 17-åriga jag och påminna mig om saker jag glömt att jag drömt om. Däremot är hon inte den som skall fatta besluten i vårt liv. Hon saknar den livserfarenheten som både jag och min 85-åring har fått. Saker kan te sig lite enklare att förändra när en är just 17 år och en ännu inte har valt väg i livet. Min 17-åring har fått mig att känna mig gammal och som om jag har missat många av mina chanser. Just därför känns det verkligen skönt att prata med min 85-åring som påpekar att jag inte är särskilt gammal och att jag inte alls har missat chanser, jag har valt annorlunda. Hon säger till mig att jag skall göra det jag tycker om och att jag skall följa mina drömmar. Att de där drömmarna varit helt avgörande för att jag som 85-åring skall leva ett gott liv. Just det där med att leva ett gott liv där en inte ångrar sina val menar hon är meningen med hela skiten!

Liza 17 år! Riktigt trevligt att hitta tillbaka till henne för ett tag men nu får mitt lite äldre jag bestämma!

Vardagsplanering

Jag är en planeringsmänniska! Älskar att planera, skriva listor och sedan kunna stryka och bocka av. Vi är en aktiv familj som ofta är på språng och då är planering och struktur alldeles nödvändigt för att vardagen skall fungera. Bästa hjälpen för en fungerande vardag är som jag ser det vår matplanering. Jag sätter mig ungefär varannan månad och planerar middagarna för de kommande två månaderna. Från början planerade jag två veckor i taget, men eftersom det tar tid att sitta och gå igenom recept och få till bra matveckor så var det lika bra att ta ett lite större grepp. Jag återanvänder ofta de gamla planeringarna och lägger in familjens favoriter i den nya planeringen. Samtidigt älskar jag att testa nya recept och pröva ny mat vilket gör att det blir mycket omväxling också.

Under en tid i början av året orkade jag inte ta tag i att göra en ny planering, det var så mycket annat som pockade på både tid och uppmärksamhet. Alltså stod jag varje eftermiddag och konstaterade att jag hade inte en aning om vad det skulle bli till middag och visste knappt ens vad vi hade hemma. Utan planering blev det tråkig mat, utan variation eller inspiration. Alltså var det bara att ta sig tiden att sätta sig ner med kokböckerna, några dessutom alldeles nya för lite extra inspiration och sen kunde planerandet börja. Jag gillar ordning och reda helt enkelt och nu är allt i sin ordning när min matplanering åter är på plats. Jag vet vad som skall lagas och med det också vad jag behöver handla. Praktiskt, smidigt och skönt. Dessutom en anledning till att med jämna mellanrum se det som alldeles nödvändigt att investera i nya kokböcker.

Våren tycks dröja

Våren låter visst vänta på sig i år och Hult är fortsatt inbäddat i snö. För precis ett år sedan hade jag en arbetsdag i trädgården då jag för första gången tyckte det var varmt nog att ha bara armar. Idag har jag istället svurit över att jag åkte till Göteborg över helgen och missade att ta med mig vantar. Det har varit synnerligen kallt och tråkigt väder och nu har nog mitt tålamod tagit slut tror jag. Säger som så ofta förr att tålamod är inte en dygd jag besitter och då är det ju tur att jag ges många tillfällen att öva upp den egenskapen. Vill våren inte komma till Hult får jag därför skapa vår på egen hand. Att så mina första fröer är onekligen en vårsyssla. Har försökt få tiden att räcka till för sådd de senaste veckorna men inte lyckats med detta. Imorgon väntar dock en ledig dag, vilken tur att jag då kan spendera den med mina fröer. Har flera spännande nya sorter för i år och ser verkligen fram emot att säsongen skall ta ordentlig fart. Om några dagar kommer det att börja grönska och spira i mina fönster och då spelar det ingen roll om det är snö ute eftersom jag har vår inne.

Bild från förra året då våren kommit lite längre än i år

Planering och förnekelse

Till förra årets odlingssäsong hade jag tämligen höga ambitioner. Jag gjorde en lång, mycket lång lista över vilka fröer som skulle köpas in och vad jag skulle driva upp för plantor. Jag sådde i omgångar under någon vecka och till en början kändes projektet hanterbart. Fast sen började fröna gro och plantorna växte allt efter tiden gick. Plötsligt skulle alla tomater, gurkor och allt annat planteras om i nya större krukor. Efter den första omskolningen började paniken så smått infinna sig. Hur skulle jag få plats med alla plantor? Efter den andra omskolningen hade vi plantor på varje ledig yta hemma i Hult trots att jag köpt ett praktiskt växthus för inomhusbruk.

Eftersom jag aldrig tidigare drivit upp plantor i någon större skala var det svårt att veta hur mycket jag skulle så. Hur många plantor gurka kan en egentligen behöva? Hur många pumpor behövs och hur lång tid tar det egentligen att driva upp physalis? Konstaterar att det behövs inte särskilt många plantor av varje pumpasort för att få en god skörd och att det tar mycket lång tid att driva upp physalis.

Från att de första fröerna såddes förde jag trädgårdsdagbok. Där finns alla svårigheter men också det som fungerade riktigt väl. Nu när jag planerar för nästa säsong utgår jag från förra årets erfarenheter. Samtidigt kommer jag på mig själv med att undra hur jobbigt det verkligen var. Befinner mig helt i förnekelse vad gäller arbetsinsatsen och tänker att det nog bara var jag som var en ovan odlare. Tittar på årets planering och inser att jag gör precis det jag lovat mig själv att inte göra. Jag planerar för fler sorter! Till mitt försvar skall dock tilläggas att jag tänker driva upp färre plantor av varje sort.

Frustration och irritation i kvadrat

Att renovera köket är inte livsavgörande, men likväl viktigt. Varje dag blir det tydligt att vårt kök här i Hult inte är funktionellt och inte alls fyller de behov vi har av ett kök. Just därför var det så skönt att vi nu äntligen skulle börja renovera köket. I elva år har jag längtat efter en funktionell kök som tillåter matlagning för familjen och till kalas. Ett kök som känns inbjudande och blir till hemmets hjärta. Det är givetvis då problemen börjar att hopa sig. Det blev problem med leveransen av våra nya fönster till köket. Sedan visade det sig att diskhon vi bestämt sig för var så pass populär att den är helt slut hos leverantör och i bästa fall kan levereras i december men antagligen inte i år.

Att byta ut fönster i köket är tämligen väderberoende och borde ha varit något vi gjorde nu. Planen var att tömma köket, riva ut allt, byta fönster, ordna nya rördragningar och ny el och sedan bygga upp det nya köket. Allt enligt en bra tidsplan för att vara utan ordentligt kök så kort tid som möjligt. Nu faller hela vår planering för hösten och det är bara att konstatera att det blir inte något nytt kök i höst. Istället får vi sätta igång till våren och det är ju inte så farligt egentligen. Vi har ju levt med det här köket i elva år och då gör ju inte några månader till någon större skillnad. Fast just idag när vi tvingats avbryta när vi precis skulle börja då tänker jag tjura och sura.

Köksrenovering i Hult

De senaste dagarna har maken och jag ägnat oss åt att rita och planera för vår köksrenovering. Känns nästan lite overkligt att det äntligen är dags. Om en månad är det elva år sedan vi köpte huset i Hult. Jag hade aldrig kunnat föreställa mig då att vi så många år senare fortfarande skulle vara mitt uppe i renoveringarna. Jag älskar att vistas i vårt kök men jag älskar verkligen inte köket. Förutom att det är slitet är det inte funktionellt. Genom åren har vi försökt att göra det bästa av förutsättningarna och har lyckats ganska bra. Vi har skapat mer ytor för förvaring och avställning men det har vara varit tillfälliga lösningar. Vi behöver verkligen renovera köket och det ordentligt.

Det är inte en slump att jag väljer att bara visa upp delar av köket. Jag skäms inte över hur det ser ut här men konstaterar att vårt kök i sin helhet inte direkt gör sig på bild.

Förra sommaren satte jag hyllpapper i våra skåp och i skafferiet. En enkel åtgärd som gjorde att det faktiskt gick att stå ut med köket ett tag till. Prickar blir en alltid glad av och då måste det ju vara klokt att ha dem i ett kök som en är riktigt trött på.

Att rita och planera känns verkligen roligt. Vi håller på och skapa ett kök som skall passa vår familj och det liv vi lever. Det skall vara ett kök som lämpar sig väl för bakning och matlagning till många så väl som i vardagen. Det skall vara ett kök att umgås i och fungera som husets hjärta. Dessutom skall det givetvis vara ett fint och trevligt rum. Bilden ovan kommer från en loppis jag besökte för något år sedan och fungerar ganska bra som inspiration till vårt nya kök. Även om det är ett nytt kök vi skall bygga så vill jag att känslan skall vara att det kunde ha varit från när huset byggdes i början av 1900-talet. För att hitta den där rätta känslan kommer vi bland annat att bygga ett skafferi i köket. Ett sådant där skafferi som en kan gå in i. Förvisso kommer det nog inte vara möjligt att vända sig om i vårt skafferi men det kommer ändå att rymma allt som behövs. Det kommer att bli en lång process att renovera köket men attans vad jag längtar.

Hemlighetsfull

Råkade verka lite hemlighetsfull igår när det gäller mina bokprojekt. I sin helhet handlar det om tre olika projekt som befinner sig i lite olika faser. Projektet som har kommit längst och där jag har stora förhoppningar om att det snart är dags för publicering handlar om Gamlestaden i Göteborg. När jag läste mastersprogrammet Kulturarv och Modernitet då ägnade vi en termin åt ett projekt som resulterade i en rad artiklar som tillsammans utgör en riktigt fin bok. Det är dock inte så bara att bli publicerade och när själva boken väl var skriven har mycket tid ägnats åt att söka fondmedel, hitta ett bra förlag att samarbeta med, redigera text, redigera text, redigera text och redigera text. Hade ingen aning om vilken stor apparat det faktiskt är att få en bok publicerad. Boken om Gamlestaden resulterade också i att mina studiekamrater och jag startade Aldir kulturkooperativ. Det är också genom Aldir som nästa projekt skrivs. Det är en bok som handlar om traditioner och dess förändringar. Riktigt roligt projekt och attans så mycket jag har lärt mig under arbetets gång. Det är lätt att tro att de traditioner vi har är uråldriga men det är sällan så vilket är otroligt intressant. Nåväl det sista projektet är mitt, bara mitt. Det är en skönlitterär bok som till en början nästan skrev sig själv. Jag skrev om detta i december förra året att det kändes som att vara nyförälskad. Då ville jag bara skriva och skriva och skriva. Fast även med en sådan förälskelse så svalnar den första intensiteten och vardagen tar vid.

Jag älskar att skriva men att bearbeta och redigera text om och om igen är en mer omfattande uppgift än vad en kan ana. Det är dessutom en uppgift som kräver både fokus och disciplin. Det är så lätt hänt att om en tappar fokus då slinker det igenom meningar som inte är riktigt bra eller nya stavningar av ord. Allt möjligt spännande kan hända. Tanken är förvisso att skapa spännande texter men lite ordning får det dock vara. Under den här perioden när texten har skapats ord för ord som verkligen inte har kommit lätt har jag insett vilket otrolig tillgång det är att också blogga. Även om jag så klart vill att texten även på bloggen skall vara bra så finns det en frihet i bloggandet som jag tycker om. Jag tror inte att någon läser en blogg för att den har perfekta texter utan istället för det som texten och bilden förmedlar. Även om bloggen är friare så fungerar den som en nyckel till inspiration för min del. Ofta när jag sätter mig för att skriva börjar jag med att skriva blogginlägg. Kan verka som en märklig prioritering men det har visat sig vara en arbetsmetod som fungerar bra. Genom att först skriva en friare text har det visat sig vara betydligt lättare att skriva även den svårare texten.

Vissa dagar just nu känns det dock helt omöjligt att foga samman ord till meningar och då brukar det bästa vara att göra något annat. En stund i trädgården brukar ge mig fokus och inspiration. Nu är snart trädgårdssäsongen över men märkligt nog trivs jag fortsatt lika bra i min trädgård. Istället för en trädgård som nästan befinner sig i vinterdvala så ser jag de projekt som skall sättas igång till våren. Svårt att inte känna sig inspirerad och kreativ då. Sen är det bara att fortsätta skriva!

Hösten i trädgården är vacker även den och snart väntar vinterdvalan

Höstplaner

Jag älskar verkligen hösten, men önskar så att den hade dröjt med att komma i år. Vill gärna få njuta av sommaren hela augusti och gärna en bit in i september. Sen får luften gärna få ett stänk av kyla i sig och världen målas i vackra höstfärger. Den höstkyla som råder sedan en tid tillbaka är inte uppskattad och nu får den gärna ge sig av. Vill nämligen inte behöva börja elda i pannan när det fortfarande bara är augusti. Nåväl hösten som än så länge borde vara på väg istället för att redan vara här innehåller mycket som skall bli både spännande och roligt. Om mindre än en månad är det äntligen dags för vår bröllopsfest och förberedelserna pågår för fullt. Det är mycket som skall falla på plats när en stor formell fest skall arrangeras. För vår del är det första gången vi har den typen av fest så det är lite av en utmaning. Höstens andra stora utmaning är valrörelsen som redan pågår. Skulle egentligen behöva pausa hela privatlivet tills 14 september men det går inte riktigt när vi har bröllopsfest en vecka senare.

Önskar mig fler sommardagar att njuta av!

Finns även två resor planerade under hösten som jag ser fram emot. Närmast är tanken att resa till Dublin vilket jag verkligen ser fram emot eftersom det redan gått drygt ett år sedan jag senast var där. Saknar verkligen staden och undrar hur det kunnat gå så lång tid sedan sist. Tror att det kommer att bli en hektisk men alldeles fantastiskt roligt höst även om jag bestämt menar att den gärna får dröja lite till.

Festplanering

Saker blir inte alltid som en tänkt sig vilket jag fick erfara idag när jag skulle baka cupcakes och strömmen försvann. Attans vad irriterande eftersom vi idag skulle ha planering för vår bröllopsfest och provsmaka cupcakes. Vi har en tanke om cupcakes istället för tårta eftersom det blir lättare med alla allergier.

Det har varit många saker att ta ställning till när det gäller vilka cupcakes vi skall bjuda på. Vilken sort, fyllning och topping? Viktigast av allt vilka formar ska användas? Jag har ju några att välja mellan.

Nåväl cupcakes blev det lagom till kvällen och det var inte heller så dumt. Smaken var dessutom helt perfekt balanserad. En kaka med smak av citron och vanilj. En fyllning av lemoncurd och en topping av maräng. Sött och syrligt tillsammans ger perfekt balans. Känns skönt att bit efter bit faller på plats när det gäller bröllopsfesten. Nu kan vi egentligen bara invänta att gästerna lämnar besked så vi vet hur många som kommer.

För min del har jag festens kläder ordnade och på en av sommarens loppisturer hittade jag de perfekta skorna att ha till. Är lite sugen på att ha hatt till också. Har funderat på att ge mig på att tillverka en själv men får se om det hinns med eller ej. 

Ett av barnen fångar mig på bild i rosenträdgården när jag sitter i djupa tankar. Ledigheten är över och nu väntar vardag men också två extraordinära händelser som kommer ta mycket tid i anspråk framöver. Den ena är bröllopsfesten och den andra valet. Båda otroligt viktiga på sitt eget sätt. 

Vardagens favoriter

Det är lätt hänt att en skaffar sig favoriter. Tror till och med att människan fungerar på det viset att hen alltid väljer sig favoriter. Trots att vi har ett helt skåp i köket full med diverse olika muggar och koppar så väljer jag alltid samma blå kopp när jag dricker mitt morgonkaffe. Jag har även min favorit bland mina bunkar när jag skall baka, den är ljust blå och i porslin. I alla vardagens rutiner finns det val att göra och visst väljs oftare än annat. Vad gäller garderoben vet jag att min gröna kofta är min absoluta favorit av allt som finns i min klädkammare. Den är fin, färgglad och passar verkligen till allt. Skulle nog kunna skriva ett helt inlägg om min gröna koftas förträfflighet!

Här har ni mig på väg till möte iklädd svart pennkjol, prickig blus och min älskade gröna kofta.

Samma kofta även här till blus och pennkjol men inte samma som ovan.

Samma kofta men här till klänning

Även i garderoben är det lätt att få favoriter vilket innebär att somligt kanske aldrig blir använt. Nu är det ju inte så att kläderna bryr sig om ifall jag använder dem eller ej. Däremot verkar det riktigt dumt att ha fullt med kläder som kanske inte används. Min väninna Linda skrev för en tid sedan på sin blogg att hon vänt alla sina galgar i garderoben för att se vilka kläder som verkligen används. Inspirerad av detta har jag nu hängt om alla mina kläder så att galgarna så att säga hänger åt fel håll. När ett plagg använts hänger jag tillbaka det på rätt håll så att säga. Två veckor har gått sedan mitt experiment påbörjades och redan nu börjar jag se mönster i vad jag använder. Det har också gjort att jag mer aktivt söker nya kombinationer av kläder och på så vis känns det som om mängden kläder plötsligt är större än innan. När jag ägnade mig åt att hänga om kläderna passade jag på att fundera över de plagg som hängdes tillbaka. Vissa plagg används aldrig och jag ställde mig frågan om jag kunde kombinera dem på något nytt sätt eller om de helt enkelt skulle rensas bort. Nu njuter jag av ordning och reda bland mina kläder och har även hittat några nya favoriter.

Planering för olika årstider

Har ägnat en stund den här dagen åt att planera en tillställning i maj. När snön ligger djup känns maj långt borta men tiden har en tendens att gå fortare än vad man tänker sig. Särskilt när det är mycket som skall göras. Det enda som vi inte kan råda på i planeringen är vädret, det enda vi kan göra är att planera och hoppas på det bästa eftersom vi skall vara utomhus. Att ha en social tillställning utomhus känns långt borta så här års. Fast vi planerar faktiskt på att göra trädgården i Hult mer tillgänglig även vintertid. Kanske blir det inte några omfattande tillställningar som vi håller i trädgården så här års men det känns trevligt att ha möjligheten. Vi planerar att bygga en grillplats i trädgården som kan användas året om. Jag har alltid tänkt att det är synd att trädgården inte utnyttjas under årets alla säsonger. Vintertid när det är mycket snö kan det förvisso vara svårt men inte om man har planerat för tillgängligheten även då. Har funderat mycket på detta med trädgården i vinterskrud sedan vi plockade ner julbelysningen och det råder mörker på tomten under stor del av dagen. Jag saknar belysningen även om det kanske inte är just julbelysning jag önskar mig just nu. Alltså skissar jag på hur trädgården skall kunna användas och belysas vintertid samtidigt som jag planerar för våren och våra kommande planteringar. Årstiderna går i varandra och tanken är att trädgården skall kännas inbjudande oavsett tid på året.

Hult om vintern

Tankar om vår och trädgård

Det är isande kallt i Hult men jag har ändå vittring på våren eftersom det blir ljusare för varje dag som går. Njuter av att ljuset så sakta kommer tillbaka och att dagen blir lite längre. Det är märkligt det här med ljusets återkomst, det är först när det är på väg tillbaka som jag inser hur jag har saknat det. Lustigt att jag inte lär mig att det är likadant varje år. Jag ser alltid fram emot våren men den här våren längtar jag efter ovanligt mycket. De senaste dagarna har jag promenerat runt i trädgården här i Hult och tittat, funderat och planerat. Odlingarna kommer att bli större i år och jag fundera över vad som skall rymmas i dem. I år skall odlingarna dessutom kompletteras med bärbuskar, men vilka bär vill vi ha? Vi har sedan tidigare vinbär även om buskarna lever en tynande tillvaro. Enligt Magda är de felplacerade och att rätt plats kan få dem att grönska igen. Jag håller tummarna för att det är så. Jag har nästan lite svårt att vänja mig vid det faktum att vi numera har en riktig trädgård i Hult. Under så många år var det bara en hopplös djungel av ogräs. Nu är det istället en riktig trädgård, förvisso en trädgård i omvandling men fortfarande en trädgård och inte en djungel.

Samtidigt som jag önskar mig en än mer ordnad trädgård så vill jag ändå att den skall innehålla ett inslag av det vilda. Något som jag uppskattar mest med vår trädgård är när gräsmattan översållas med vitsippor varje år. Hur många vårlökar jag än planterar i trädgården så kan de inte mäta sig med havet av vitsippor som vi får njuta av varje år.

Min dotter Anna förra våren när vi fotograferade vi Kärnsjön

Köksdetaljer

Jag är fånigt förtjust i små detaljer. Detaljerna gör helheten som jag ser det och är därför allt annat än obetydliga. Idag har vi skissat på hur vi vill att köket skall se ut när vi skall börja renovera det till våren. Jag fastnar lite i de små detaljerna som handtag till köksluckorna och hur hyllkonsolerna skall se ut. Hur de stora dragen i köket skall se ut är vi helt eniga om och det känns faktiskt lite skönt att vi bott i huset i några år innan vi tar tag i köket. Hade vi renoverat det precis i början då hade vi haft ett helt annat kök än det som nu planeras och det köket hade passat sämre till vårt liv än det som vi nu har skissat på.

En ny liten detalj som skapar en fin helhet i köket är min måttsats i porslin. Jag blir nästan fånigt glad av att använda måttsatsen och har den framme på bänken i en liten skål.

Små detaljer som min fina måttsats gör att köket trots allt känns uthärdligt trots att bäst före datumet är sedan länge passerat. Beskriver man att vi har ett 50-tals kök så låter det ju charmigt, men dessvärre är det ett kök i riktigt dåligt skick. Har nästan svårt att tro att det var bra ens när det var nytt om jag skall vara ärlig. Planerna för det nya köket känns däremot bra. Särskilt som det nya köket blir ett nygammalt kök eftersom vi tänker återbruk och loppis så långt som det går. Vissa saker behöver ju vara av nyare datum som vitvaror till exempel, men allt sådant köpte vi redan för ett par år sedan.Vi klurar på om vi skall pröva på att gjuta betongbänkskivor till köket. Vet att det är mycket jobb, men attans så fint det är. Vi har dessutom tänkt att vi skall ha bänkskivor med ett djup på 70 centimeter för att få bredare avställningsytor, då är det bra att kunna tillverka skivorna själva. Orsaken till de djupare bänkarna är att vi vill ha möjlighet att ha det man använder ofta framme. Samtidigt vill man ju inte att det skall bli rörigt eller att det skall vara ont om plats när middagen skall lagas eller om det skall bakas.

Solskensträdgård

I början av veckan sken solen och det där ljuset om hösten är så vackert. Solsken om hösten är som mjukare med en varmare ton än om sommaren. Trädgården har så många olika färger innan det började storma.

Jag tycker om att gå runt i trädgården och planera för nästa säsong. Det skall bli spännande att se hur rosorna tar sig i vår rosenträdgård. Till nästa år skall fler buskrosor och rabattrosor planteras nedanför våra klängrosor och jag har skrivit en lång lista över sorter jag vill ha. Har också påbörjat en lista över vad vi ska odla i våra odlingslådor och växthus. Årets skörd gör att jag känner mig peppad inför kommande trädgårdssäsong.

En målsättning jag har i trädgården är att den skall vara inbjudande året om. Vill ha platser i trädgården där det går att sitta om hösten och vintern. Vill att det skall finnas både färg och grönska även när det inte är sommar. Har tänkt på detta när vi har planterat buskar och växter och medvetet valt sådana som blir färgklickar om hösten. Spirean ovan är ett bra exempel på detta.

Än har vi inte något vintergrönt i trädgården men det finns i planeringen. Magda är lite skeptisk till min önskan att plantera tuija. Fast ganska snart kom hon med ett förslag på hur tuija skulle kunna passa in i vår trädgård. Lite vintergröna växter skall komma på plats under nästa år, likaså ett uterum som förlänger säsongen.

Fast så länge som det inte regnar tar jag gärna med mig en filt och en bok ut och sätter mig i trädgården. Skönt med frisk luft även om näsan blir kall.

Om kylan dröjer lite till så kommer några knoppar till hinna blomma i rosenträdgården.

Kärleksört är en växt som jag inte uppskattat så mycket tidigare. Vår kärleksört flyttades på sensommaren och kommer nu till sin rätt. Nu planeras ännu en plantering med kärleksört.

Det blåser tydligen upp till storm vilket bör innebära att de resterande löven fälls under de kommande dagarna. Höstens färgprakt är över för den här gången, men så vackert det har varit!

Otillgänglig

På hösten 1997 köpte jag min första mobil och sedan dess har en mobil alltid varit ett måste. Hur funkade ens livet innan jag hade en mobil? Förra torsdagen åkte jag från min syster i Dublin vid fem på morgonen. Tre resväskor skulle med och det var lite stressigt på morgonen. Jag var dessutom nervös eftersom jag visste att handbagaget vägde för mycket. Inte bra att lägga på lite extra nervositet på någon som har en enorm flygrädsla. Kollade klockan på mobilen och kontrollerade sedan att pass och flygbiljett låg i handväskan. Tog på mig kappan och tog med mig två av resväskorna och handväskan. Ena väskan överlämnades till syrran och sedan gick vi. Kvar i lägenheten låg min mobil! Imorgon skall jag hämta min syster vid flyget och då har hon med sig min mobil så jag behövde inte vara utan den i mer än en och en halv vecka. Under den här tiden har jag insett några saker! Utan mobil måste allt planeras lite mer noga, det går inte bara att säga att vi ses sen utan klockslag och plats måste vara noga överenskommet. Jag använder ofta allt tråkig körning till att prata i mobil. Givetvis med handsfree och ja jag vet att det inte är helt optimalt. Alla tråkiga stunder i kassaköer eller liknande då åker mobilen fram och jag läser bloggar, kollar Facebook eller läser tidningar. Allt som intresserar mig fotograferas med mobilen och det där har nog varit den svåraste biten, att inte alltid ha en kamera med mig. I det övriga så har det gått ganska bra. Jag har åter en pocketbok i handväskan, det var ett måste innan jag skaffade mig en så kallad smart telefon. Alla kan inte nå mig i alla lägen just nu och det har fått mig lite mindre stressad. Sätter istället på P1 på radion i bilen och konstaterar att det inte är så dumt att bara lyssna ibland.

Trädgårdsrunda

Det sista jag gör om kvällarna nu på sommaren är att ta en runda i min trädgård och titta runt. Tittar och njuter och passar alltid på att rensa lite ogräs. Det är svårt att hålla jämna steg med ogräsets hastighet men det är bäst att i alla fall göra ett försök.

Vissa projekt går verkligen undan och imorgon skall vi lägga golv på ramen som byggdes igår. Själva uterummet kommer att byggas senare i sommar när andra projekt är klara men vi kände att det var kul att ha själva golvet klart till midsommar. Fram tills vi börjar bygga uterummet har vi ju en altan som vi kan använda och det är inte dumt alls.

Ännu har vi inte fått något grus levererat till Hult, men det påverkar ju inte växtligheten. Det tittar upp små gröna blad i alla fyra odlingsbäddarna nu och jag känner mig nästan som en liten unge igen. Jättespännande att se vad som kommer upp och jag ser fram emot att kunna skörda. Tror nästan att purjolöken är allra mest efterlängtad. Egenodlad purjolök är verkligen något helt annat än den man köper!

Trots såband så växer det otroligt mycket i raderna med rödbetor. Det är dock ett positivt problem eftersom rödbetsblad gör sig väldigt bra i sallad och då kan vi äta upp alla blad som måste gallras bort.  

En del av trädgården i Hult är fortfarande en djungel som vi inte har kontroll över. Här växer rönnspirean fortfarande helt ohejdat och det är lätt att känna sig maktlös. Under sommaren skall vi ha hit en grävare som gräver om den delen. Det är väldigt sankt där så vi behöver dräneringsdiken innan vi kan göra något alls där. En eventuell tanke är att bygga hönshus och hundgård, men vi får se vad framtiden bär med sig. Prio ett just nu är att mota bort spirean.