Visar inlägg med etikett Munkedal. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Munkedal. Visa alla inlägg

tisdag 17 juli 2018

I denna ljuva sommartid

Även om det för varje månad tycks ta allt längre tid att göra en återblick över månaden som gått så är det något jag tycker om att göra. Det är så fint att samla livets viktiga händelser under en månad i ett inlägg och få en möjlighet att minnas och reflektera över de dagar som alldeles nyss passerat. Juni har ju en tendens att inte alltid vara en ljuvlig sommarmånad. Ofta bjuds vi på tämligen mycket regn och kyla lagom till midsommar. Så även i år även om det var betydligt mindre av det dåliga vädret än annars. Nu när halva juli har passerat är regn och svalka snarare något mycket efterlängtat.

Sol, hav och bohuslänska klippor
Juni har verkligen varit en ljuvlig sommarmånad även om det kändes som att jag inte riktigt hann med att njuta av sommarblommorna och grönskan.

Strandfrukost, examen och blomstertid
Månaden inleddes med en härlig picknickfrukost på stranden. Så härligt att ha stranden bara några minuters väg bort. Det ger guldkant på tillvaron och gör det enkelt att göra en kort utflykt mitt i vardagen. Maltes stig är verkligen en favoritpromenad för mig och har det sista även visat sig fungera alldeles utmärkt som löparrunda. Motsatsen till en utflykt till stranden är kanske en tur till Göteborg. Kidsen och jag mötte upp lillsyster på hennes examensdag och åt middag på restaurang för att fira att hon nu är färdig radiojournalist.

Barndomsstad, hemmafix och ljumma kvällar
Att få hålla kurs om ämnen som engagerar en är alltid en förmån. Om kursen dessutom hålls med utsikt över Bohus fästning och även innehöll en guidad visning då är det onekligen riktigt fint. Fast även om det är fint att komma iväg så är det också gott att ha tid att vara hemma och pyssla och greja. Jag har länge tänkt att jag skulle göra i ordning ett av rummen i källaren till arbetsrum men det har som inte hunnits med. Till sist såg jag till att helt enkelt ta mig tid att göra ordning rummet. Eftersom källaren inte är inredd och i ordning så blir det ett tillfälligt rum, ett sommarrum. I vinter kommer det vara för kallt att sitta där och arbeta, men nu är det alldeles ljuvligt! Tänk vilken lycka en varm sommar som denna att ha ett svalt rum med utsikt över trädgården.

En tur till Stockholm med inspirerande möten
I mitten av juni fick jag möjligheten att åka till Stockholm och under en dag lyssna på inspirerande föreläsningar med politiska företrädare från olika delar av landet. Jag måste erkänna att det är något lite märkligt med möjligheten att få träffa vår statsminister och byta några ord med honom. Det är verkligen något fint och värdefullt med vårt öppna demokratiska samhälle som gör sådana möten möjliga!


Det känns som att havet och min altan har blivit denna sommarens kännetecken. Så ofta jag kan ger jag mig ut till havet. Älskar de karga bohuslänska klipporna och den saltmättade luften. Vissa mornar när jag sitter i soffan på min altan då luktar det salt i luften trots att havet ligger flera kilometer bort.

Altanhäng, vänner och träning
Jag har lovat mig själv att se till att ha mer tid till sådant som är viktigt för mig. Vet att jag ständigt återkommer till vikten av att prioritera träningen men behöver ofta påminna mig själv. Min kropp mår bra av att träna och träningen ger mig både balans och fokus. Själen mår gott av att umgås med familj och vänner. Ett riktigt fint tillfälle var när Regina och Erika kom över för att titta på premiären av Younger. Massor av prat samt bubbel och jordgubbar gjorde det till en riktigt fin kväll.

Midsommar med tårta, blomster och Wiknerspelen
Till midsommar bjöds det på lite svalare väder, men det är väl helt enligt traditionen tänker jag! Eftersom rosenträdgården i Hult blommade för fullt redan till midsommar var det i år enkelt att skapa en tjusig midsommartårta. Midsommardagen bjöd dessutom på ljuvligt väder vilket gjorde det riktigt trevligt att som alltid fira dagen på Kaserna. Jag vet inte riktigt varför det alltid är ett firande på midsommardagen istället för på midsommarafton men tycker om att det är så. Då blir det midsommar i två dagar istället för bara en.

Trädgårdsarbete, kvällspromenader och familjetid
Under stor del av våren låg jag efter med mina odlingar men i juni lyckades jag äntligen fått tagit tag i att plantera om allt och och dessutom göra ordning uterummet till ett växthus. Nu har altanen fått en konkurrent när det gäller vart jag ska dricka mitt morgonkaffe! Träningen är en del i balansen i tillvaron för mig men trädgården är nog den andra. I trädgården kan jag arbeta i timmar utan att titta på klockan eller känna mig stressad. Arbetet tar den tid det tar och det går inte att jäkta eller skynda på. Odlingarna växer inte snabbare även om jag skulle vara stressad.

Rosor, Sörbygdsdagen och en tur till Gotland

Juni avslutades med en heldag i Hedekas på Sörbygdsdagen. Alltid lika fint arrangerat och så trevligt med möjligheten att träffa folk och dessutom titta på alla fina bilar. Lite ovant dock att inte vara ensam om tjusiga lockar i håret och retrokläder! Efter en dag bland folk var jag tämligen trött och ville inte något hellre än att tillbringa kvällen i min soffa framför någon film. Istället packade jag min bil med allt som kunde behövas för en vecka iväg och körde sedan hela vägen till Oskarshamn och tog en färja till Visby. När vi lade ut från Oskarshamn bjöds vi på en fantastisk solnedgång och jag konstaterade att det varit både en riktigt fin dag och att juni varit en riktigt fin månad i livet.

torsdag 5 april 2018

Klädbytardag i Munkedal

Just nu håller Regina, Erika och jag på och planerar för fullt för vår klädbytardag i Munkedal 28 april. Vi träffades redan i julas och satte datumet men då kändes det som att det var evighetslångt kvar till själva dagen. Nu är det april och jag konstaterar att det inte alls är länge kvar och det ska verkligen bli roligt. Regina och jag har ju ordnat loppisar tillsammans tidigare men en klädbytardag är något nytt för oss. Erika har däremot ordnat flera tidigare så hon får stå för erfarenheten i gruppen. Tillsammans har vi en studiecirkeln Hållbar konsumtion där vi fokus hittills har handlat om hållbart mode och kläder. Klädbytardagen senare i april blir den första vi genomför men tanken är att detta skall bli något återkommande. Passa på att vara med om du är i närheten av Munkedal den dagen!

söndag 1 april 2018

Det som skulle ha varit vår

Mars skall ju vara en vårmånad men så har det verkligen inte känts i år. Snarare har mars varit mer vinter än många vintermånader. Det har varit kallt, snöigt och grått och det har verkligen känts som att vintern aldrig skulle ta slut. Snö, mörker och kyla hör som bekant inte till mina favoriter vilket gör att jag känt mig gnällig och plågad över den ständiga vintern. Min cockerspaniel Ida har däremot älskat att vintern stannat så länge som den gjort. Snö är i hennes mening det absolut bästa som finns och något som ständigt gör henne lycklig.

Ljuvliga krokus i ett soligt läge i trädgården

Den allra sista dagen i mars upptäckte jag att det växer krokus i min trädgård vilket kändes som ett löfte om att vintern till sist är slut!

Kurs, politik, årsmöte och lite tid för vila hemma också

Jag brukar förundras över hur mycket en enda månad kan rymma och vad gäller mars är det inte något undantag. De allra första dagarna i mars var hektiska då jag hann med att hålla en pedagogisk ledarutbildning vilket var en riktigt rolig utmaning. Sedan följde några dagar i politikens tecken vilket känns oundvikligt under ett valår. När Socialdemokraterna i Munkedal hade årsmöte 6 mars var det dags för medlemmarna att fastställa valsedeln till kommunfullmäktige. Jag fick det otroligt fina förtroendet att stå som nummer ett på listan och vara vår kommunalrådskandidat. Det om något kommer att bli en utmaning framåt!

Styrelsemöte och 90-års jubileum på Viskadalens folkhögskola

Internationella kvinnodagen tillbringade jag på Viskadalens folkhögskola i Seglora. Skolan firade 90-års jubileum och passade då på att bjuda in till föreläsningar. Bland annat pratade S-kvinnors förbundsordförande Carina Olsson om den feministiska kampen i ett historiskt perspektiv. Förutom föreläsningar hanns det också med en långpromenad i vinterlandskapet. Även om det alltid är vackert runt Viskadalen så hoppas jag verkligen att det inte är någon snö kvar nästa gång jag kommer dit.

Träning, bra vanor och kvalitetstid med kidsen
 När det är kallt och grått vill jag helst bara krypa ner i sängen och sova. Det går liksom inte att peppa igång mig när det är kallt. Alltså gäller det att tvinga sig själv att komma igång! Att äta uppiggande frukost och se till att komma iväg till gymmet är två saker som alltid ger mig lite mer energi. Att dessutom få tid att umgås med kidsen en heldag utan några måsten är också sådant som ger energi och välbefinnande.

Hemma i blå huset
 När våren dröjer får en se till att låta det blomstra inomhus istället. Så här års har jag alltid tulpaner hemma vilket gör det vårfint hemma. Den märkliga maten till vänster i bilden ovan är nog den mest glädjande maten någonsin. Regina hittade en kokbok på bokrean som vi båda två köpte och sedan skulle testa. Valet föll på en rawfood korsning mellan sushi och tacos. Det tog nästan två timmar att få maten klar och det var ju tur att det var gott när vi väl var klara. Konstaterar att det hade nästan inte spelat någon roll om det varit gott eller ej så mycket som vi skrattade under tiden vi lagade maten. Har däremot svårt att se att det kommer bli en frekvent tillagad rätt här hemma.

Lunch, sol och glasspremiär

Även om värmen inte riktigt kommit ännu så har solen återvänt vilket är ljuvligt. Om det är soligt då gör det nästan inget att det är kallt ute. Fast några lite varmare dagar har det blivit och då passade vi på att ha glasspremiär på altanen. Jag har verkligen saknat att kunna sitta ute på altanen och fika och njuter av varje möjlighet.

En alldeles vanlig måndag bjöd Sophie hem Regina och mig på lunch. Vilken lyx mitt i vardagen att få komma till ett vackert dukat bord och dessutom bjudas på otroligt god mat. Mat och prat med goda vänner hör verkligen till två av livets bästa kombinationer i min mening.

Outfits och utsikt
 Två dagar i mars tillbringade jag på Vann tillsammans med ABF i hela Västra Götaland. Runt hundra folkbildare samlades under två dagar för samtal, workshops och inspiration. En riktigt fin energipåfyllning och det dessutom i en otroligt vacker miljö. Som alltid tycker jag om när en har chansen att klä upp sig till middagen och den här gången blev det en riktigt tjusig klänning från 70-talet som jag fyndat på Tradera. Härligt grön och satt helt perfekt, det var som om den var sydd för att passa just mig!

Petra och jag på kongress, tid i solen och givetvis lite tulpaner

Det skulle vara så lätt att bara klaga över vintern som aldrig vill ge med sig och tänka att mars varit en dålig månad. I själva verket har det varit en riktigt fin och som alltid mycket händelserik månad. Det har funnits stunder med en kopp kaffe på altanen, jag har haft fantastiskt vackra tulpaner här hemma, har umgåtts med familj och med fina vänner. Allt sådant där som gör livet lite extra bra!

Vårblommor, Fjällbacka och Örekilsälven

Avslutade mars med att fira påsk och att njuta av vårsolen. På långfredagen var det verkligen ljuvligt väder när jag var i Fjällbacka. På påskafton fylldes det blå huset till bredden av gäster för att fira påsk. Vi åt god mat, pratade och kvällen blev sen innan alla hade åkt hem. Det hann faktiskt bli natt och ny månad innan alla lampor släkts och det blå huset blev tyst och stilla.

tisdag 12 december 2017

Julmarknadstraditioner

För några år sedan var min väninna Sophie och jag ute och körde runt en decemberdag. Målsättningen var att besöka några julmarknader och ha en riktigt mysig dag. Vi hade en planerad rutt och det såg riktigt lovande ut. I själva verket blev det inte särskilt roligt alls eftersom marknaderna vi besökte inte alls var vad vi hade hoppats. Alltså satte vi oss i bilen och beslutade att åka och fika på ett närliggande köpcentrum istället. Precis innan vi skulle svänga ut på motorvägen såg vi en skylt där det stod Julmarknad. Sophie frågade om vi skulle chansa och se vad det var för marknad. Det var värt en chansning tyckte även jag och vi började att följa skyltarna som ledde oss fram till Hagalund Trädgård. Plötsligt befann vi oss på en julmarknad som var precis vad vi hade önskat oss. Sedan dess har vi varit där också på våren när de har påskmarknad och det har blivit en tradition att alltid åka dit.

Mysiga Hagalund trädgård
Det är en kombination av saker som gör att jag älskar att åka och fika på Hagalund trädgård. Det ena är att allt alltid är så genomtänkt. Det är alltid fint pyntat och dekorerat både ute och inne. Fikat är alltid gott och även det noga genomtänkt.

Bohuslän från sin bästa sida

Fast det som gör mest intryck har de som driver marknaden inte kunnat råda över. Utsikten från trädgården är verkligen helt fantastisk. Jag tror att det där är en sådan utsikt en aldrig tröttnar på. En sådan som är vacker oavsett tid på året och oavsett vilket väder det är. Skulle julmarknaden i övrigt varit lite medioker då hade utsikten ändå varit värt besöket.

Gott om fina blickfång

Julmarknaden är liten men vi brukar alltid stanna länge. Det är kallt inne i butiken men inne i cafédelen brinner alltid en brasa och det är varmt och skönt. Det är dessutom mysigt att behöva trängas lite för att kunna få plats. Den här gången trängde vi ihop oss fem personer kring ett runt litet bord. Talesättet Finns det hjärterum, finns det stjärterum kändes onekligen passade. Vi fick allt plats med alla koppar och fat men fick spara på de yviga gästerna.

Regina och jag
Jag har en tendens att glömma bort att ta kort på människor men Sophie lyckades fånga Regina och mig på bild vid fikat. Vi är verkligen tre små tanter Regina, Sophie och jag. Förvisso skiljer det ganska mycket i ålder mellan oss men jag har insett att tantigheter är tidlösa. En del väljer att se det som ett skällsord men jag tycker det är en synnerligen fin egenskap att vara tantig. Tanter gör som de själva vill utan att bry sig om vad andra tycker om det.

Hagalund i skymmningen
Vi kom i skymningen och åkte när det blivit helt mörkt och jag kände mig innerligt tacksam över det fina besöket. Det har funnits så mycket svårt och så mycket sorg under en tid och det har gjort att fina stunder som dessa blivit särskilt värdefulla. Så lätt att glömma bort det där enkla och fina i livet när en har fullt upp.

torsdag 7 december 2017

Grått men vackert

November var en grå månad med märkliga temperaturväxlingar. Från flera minus ena dagen till flera plusgrader nästa dag. För mig har månaden främst varit en månad då livstempot äntligen saktade ner lite och jag för första gången kände att jag hade tid till sådant jag vill göra och inte bara till sådant som jag måste göra.

Promenad längs älven

November har bjudit på många helt underbara promenader längs Örekilsälven. Konstaterar att den vägen är som vackrast att gå när vädret inte är perfekt. Skulle jag välja en enda bild som representant för månaden som gått då skulle jag välja den ovan. Känner att jag har hamnat på rätt plats och mår så gott av att varje dag ha älven precis intill huset.

Höstlov med ledighet, sovmorgon, promenader och hundgos

Månaden inleddes med att barnen hade höstlov. Fina dagar med mycket fika, möjlighet att ta långa sovmornar och att umgås mitt i vardagen. De där korta loven är verkligen en fin paus i vardagen. Då hinner en njuta av ledigheten men behåller samtidigt vardagens alla rutiner och struktur.

Invigning av ABF i Munkedal, höstmöte för socialdemokraterna och lite renovering

Precis i början av november höll vi en högtidlig invigning i Munkedal med anledning av att vi har en ny lokal för ABF och Socialdemokraterna. Nu äntligen får all vår verksamhet plats i lokalerna och det är verkligen riktigt roligt att det drivs så otroligt många härliga studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet i Munkedal. Att vara cirkelledare är något av det roligaste jag vet och det är onekligen både utvecklande och utmanande.

Vackra dagar och firande av Regina som fyllt år

Mellan de grå dagarna har det också varit några alldeles fantastiskt vackra dagar under november. Dagar då det märkligt nog har känts som att det är vår i luften. Det är nog kanske bara mitt undermedvetna som helst skulle hoppa över det här med vinter och gå direkt från höst till vår. Längtar redan efter nästa odlingssäsong och möjligheten att börja skapa något nytt i min nya trädgård.

En helg med kalas, föreläsning, sol och en tjusig loppisoutfit

De saker som gjorde störst intryck på mig under månaden som gick råkade infalla under samma helg. Den började med att vi överraskade grannen i Hult med kalas på hans 50-års dag. Det blev en synnerligen lyckad kväll och jag uppfann en ny efterrätt. Vad sägs om en mustig chokladtårta toppad med karamelliserade popcorn med havssalt och dessutom rostade marshmallows? I min mening några av de bästa smakerna i kombination. Dagen efter kalaset tillbringades i Trollhättan då jag hade möjligheten att lyssna på Mirre Sennehed som pratade om sin superkraft ADHD. Otroligt inspirerande och spännande föreläsning. Tankeväckande och engagerande på alla sätt! I en av dagens pauser passerade jag en spegel och tänkte i någon sekund: vad gör mamma här? Insåg att jag i den dagens outfit såg ut precis som min mamma gjorde på 80-talet. Enda skillnaderna var att mina klackar är något högre, mitt hår rött istället för brunt och att jag är si så där tio år äldre än vad mamma var då. Men i övrig var det en märklig upplevelse att titta sig i spegeln och se sin mamma!

Läsning, träning och ordning hemma

Några saker som jag längtat efter under hösten när allt har varit hektiskt har varit att träna, komma i ordning i nya huset och att hinna läsa. Äntligen känner jag att jag faktiskt hinner med precis de där sakerna. Så otroligt lätt att tappa sin träningsvana och sin träningsmotivation men så otroligt svårt att hitta tillbaka till vanan och känna glädjen. Samtidigt är det ju så att om jag prioriterar träningen då orkar jag mer och allt känns mindre stressigt även om jag har lika mycket att göra.

Löpning, bokcirkel och start av en feministisk klubb

Finalen på november blev riktigt fin! Jag orkade äntligen att springa en mil igen, det trodde jag verkligen inte att det skulle vara möjligt. Vi hade årets sista träff på Den röda bokcirkeln där vi läst En droppe midnatt. Jag är inte riktigt färdig med boken men det blev fina diskussioner och jag håller som bäst på att läsa klart. Verkligen en tankeväckande bok som jag ser som viktig läsning. Viktigast av allt den här månaden var att jag var med och startade den socialdemokratiska kvinnoklubben FeminiSta. Helt underbart med en feministisk förening där vi kan lyfta frågor som intresserar oss och ha fördjupade diskussioner kring maktstrukturer, livet och politiken. Ser så otroligt mycket fram emot vår verksamhet under året som kommer.

tisdag 28 november 2017

Längs älven

Det har gått tretton år sedan min familj en sensommardag svängde in i Kvistrum i Munkedal. Precis innan stenbron som leder över Örekilsälven svängde vi höger och fortsatte färden i ytterligare någon mil för att för första gången titta på huset i Hult. Sedan dess har jag passerat Kvistrum och stenbron åtskilliga gånger men har aldrig stannat till där och promenerat. Det blå huset ligger precis intill älven och från köksfönstret ser jag den fina gamla stenbron.

Gott om vatten i älven och den lilla bänken som sportfiskarna använder är nästan helt under vatten.

Tänk så många gånger jag har kört över den där bron och inte haft en aning om det vackra promenadstråk som löper längs älven. Det är verkligen något märkligt i att upptäcka något nytt med en plats som är så bekant.


Om jag har gott om tid om morgonen då börjar jag dagen med en promenad längs älven. Ofta är det dimma tidigt om morgonen och en stund in på förmiddagen. Det blir nästan magiskt vackert när solen bryter igenom.

Svårt att hitta vackrare miljö att promenera i
På andra sidan älven går vägen som leder in till Munkedal. Numera passerar någon bil då och då och det är sällan mycket trafik. Förr var vägen en del av E6an genom Bohuslän och trafiken betydligt mer omfattande. Tänker att på den tiden hade min morgonpromenad inte alls varit lika tyst och stilla som den är idag.

Längs älven finns en gammal övergiven småbåtshamn
Jag är lite svag för sådant som är övergivet och som befinner sig i ett mellanrum. Det vill säga tillståndet mellan att en plats varit något och tills den åter är något och används. Ibland kanske mellanrummet blir det permanenta tillståndet och ibland kan en plats förvandlas helt. Längs min promenadväg finns en övergiven småbåtshamn med trasiga bryggor. Den är övergiven men samtidigt syns det så tydligt att den varit använd och hur människor tillbringat sin tid där. Det finns ett gistet gammalt picknickbord där jag gärna slår mig ner och bara tittar. För trots sitt förfall är det en vacker plats.

Utsikten från altanen
Skulle jag inte ha tid att promenera har jag ändå alltid tid att beundra utsikten. Det är verkligen en förmån att kliva ut på altanen om morgonen och mötas av den här vyn. Sånt gör gott för både kropp och själ.

söndag 25 juni 2017

I midsommartid

Midsommarhelgen är till ända och imorgon väntar en ny vecka. Det har verkligen varit en riktigt fin midsommar. En lugn midsommarafton inledningsvis och sedan middag och prat med fina vänner. Så härligt med människor en inte har träffat på länge men där en ändå har massor att prata om.


Jag hade tänkt göra midsommarkransar i år men ångrade mig i samma stund som jag klev ut genom farstudörren och regnet började vräka ner sekunderna senare. Klassiskt midsommarväder helt enkelt! Istället letade jag upp ett diadem med blommor och kompletterade med pincurls som nästan ser ut som blommor även de. Mitt fokus för dagen blev istället att baka en midsommartårta. Länge sedan jag bakade något lite mer krävande som en tårta och jag hade glömt hur roligt jag tycker att det är. Kvällen tillbringades sedan som sagt i fint sällskap på en synnerligen vacker gård. Förutom att jag träffade goda vänner träffade jag också världens sötaste åsna Yvonne. Hade ingen aning om hur charmiga åsnor är.


Midsommarafton är förvisso en trevlig dag men för mig är det riktiga firandet först på midsommardagen. Varje år arrangeras Wiknerspelen på bygdegården på Kaserna och där bjuds på allt som hör ett midsommarfirande till. Folkdans, dans runt midsommarstången, fika i det gröna, fiskedam och givetvis också nygräddade lefsor. Det har blivit lite av en tradition för Regina och mig att åka till Kaserna på midsommardagen och det är en tradition jag verkligen tycker om. 


Midsommardagen avslutades med grillat och ännu mera tårta. Bättre än så blir nog inte en dag tänker jag. Idag var det då söndag, vilodagen sägs det men inte här hemma i Hult. Det här har varit en dag då all den där otvättade tvätten äntligen tvättats, när stryktvätten strukits och allt annat som tvättats vikts och lagts in i lådor och skåp. Ogräs har rensats och huset har städats medan vilostunderna varit få. Lönen är en stund i soffan med en härlig känsla av att vara ikapp med allt och dessutom haft en fantastiskt fin långhelg.

söndag 1 januari 2017

Vid havet i solen

Det nya året presenterade sig på bästa sätt med strålande sol. Regina, Sophie och jag hade bestämt oss för att ta en promenad längs Maltes stig i Munkedal och även passa på att ha årets första picknick. Det är verkligen en vacker promenadväg och än bättre en dag då solen inte bara skiner utan också värmer. Det var många som i likhet med oss tänkt samma tanke och längs stigen passerade vi många som promenerade eller som stannat för att fika.

Maltes stig, god mat och fina vänner

Mat smakar i min mening alltid bättre utomhus. Om vintern blir en snabbt kall när en sitter och äter och då är det bra med varm mat. Så det första jag gjorde i morse var att koka en linssoppa med smak av curry. Soppan hälldes på två termosar och sen var det bara att äta och njuta när vi kom till en lämplig picknickplats. Det hann bli lite kallt i solen medan vi åt soppa och sedan drack en kopp kaffe men omgivningen gjorde det svårt att slita sig. En perfekt stund i det enkla, allt som behövdes var en promenad, vänner, lite sol och något gott att äta.

Utsikten från vårt picknickbord

När vi till sist begav oss mot parkeringen för att åka hem var mina tår genomfrusna men hjärtat varmt och lätt. En stund i solen gav löfte om våren och om många fina dagar. Det nya året har verkligen visat sig från sin bästa sida och jag tänker noga räkna de goda stunderna.

måndag 28 november 2016

Hagalund trädgård om julen

Av en slump hittade min väninna Sophie och jag till Hagalund trädgård för tre år sedan. En lycklig slump som har lett fram till en älskad tradition. Ett besök på julmarknaden på Hagalund är numera ett absolut måste bland mina jultraditioner. Det är nämligen få platser som är så otroligt mysiga och trevliga att besöka. Allt är verkligen genomtänkt och trevligt. Det enda jag skulle kunna klaga på är att det är ibland lite väl många som i likhet med mig vill dit och fika och julmysa. Onekligen ett kärt bekymmer för dem och en uppmaning från oss besökare att ha öppet oftare.


Bara själva platsen i sig är verkligen värd ett besök. Alltså det där huset och den trädgården hade jag verkligen kunnat tänka mig. Läget vid havet är dessutom alldeles fantastiskt vackert.


Jag tror att en av de främsta anledningarna till att jag trivs så gott på Hagalund är att det är både småskaligt och genuint. Det finns en charmig liten butik men för mig är målet alltid fikat. Att sitta och fika i lugn och ro med en brasa som sprakar i sällskap med goda vänner och familj. Det blir som inte bättre än så!


Jag tycker så mycket om platser där jag känner mig inspirerad när jag åker hem. Den där inspirationen som väcker en önskan om att själv skapa är onekligen något alldeles särskilt.


Efter att ha fikat, barnen testat gungorna och vi tittat oss mätta på den fantastiska utsikten var det så dags att fara hemåt igen. Hem för att adventsstäda och pynta huset i Hult. Skulle nog våga påstå att huset i Hult nu är minst lika julfint som det i Hagalund.

söndag 26 juni 2016

Midsommar på Kaserna

Det sägs ju att om en har gjort något två gånger är det en vana. Kanske kan det då också vara en tradition? Det känns nämligen som att fira midsommardagen på Kaserna är en fin tradition trots att förra året var första gången vi var där. Kaserna är en otroligt vacker plats att besöka vilket gör att det går inte att bli besviken. Bara platsen i sig gör det värt att åka dit. Firandet på midsommardagen är dock välordnat och riktigt trevligt. Lägg dessutom till strålande vackert väder och då finns inget mer att önska!


Dagen fylls med olika aktiviteter där gammeldansen är en av de riktigt fina. De där kläderna är inte bara vackra de representerar ett fantastiskt hantverk. Hundratals timmar krävs för alla de där detaljerna, för att lära sig hantverket. Det är onekligen en motsats till fast fashion!



Dessutom ser det ju riktigt roligt ut att dansa!


Fika, dans och goda vänner är en riktigt fin kombination och Kaserna bjöd på allt detta. Fördelen med att bo på en liten ort är att en alltid träffar någon en känner. Lätt att ondgöra sig över det som saknas i det lilla samhället och på landsbygden och att bli bitter genom det. Bättre då att glädjas över alla de där små detaljerna som gör livet riktigt fint och innehållsrikt. Som en solig midsommardag på en vacker plats. Enkelt och alldeles ljuvligt!




Det fanns givetvis möjlighet för både stora och små att även de dansa runt midsommarstången. Olika åldrar men alla på gott humör och till levande musik. Tre fioler, en bas, en gitarr, en sångerska och ett dragspel samt fin insats från alla som dansade givetvis.


På Kaserna har gamla vägmärken samlats ihop. Det ser lite ut som en kyrkogård med alla stenar tillsammans. Däremot är det fint att de har tagits tillvara istället för att förstöras. Även där ligger det mycket arbete och hantverkskunskap.


En ljuvlig midsommardag tillsammans med barn och vänner och innan dess en lika fin midsommarafton. Sådana där dagar som en sparar i minnet för regniga dagar eller när saker ter sig lite svåra.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...