Ljuvligt, härligt och alldeles förfärligt

Så länge jag kan minnas har jag älskat julen. Denna fantastiska högtid med ett skimmer och magi över sig. Som doftar av kanel och kardemumma och bäddas in i ett täcke av snö. Underbar på så många sätt men samtidigt helt förfärlig om en inte är uppmärksam. Det är så lätt att låta sig svepas med i alla krav och måsten som omgärdar julen. Att helt tappa fokus på vad du själv vill och istället försöka uppfylla andras föreställningar av hur det borde vara.

För några år sedan insåg jag att jag inte längre kände någon glädje inför det som alltid varit min favorithögtid. Jag kände mig stressad och pressad och all glädje hade försvunnit. Först på juldagen kunde jag andas ut och börja njuta av julen och ledigheten. Så en dag för några år sedan konstaterade jag att det där inte var tillräckligt för mig. Varför accepterade jag att stressa mig igenom den högtiden som jag egentligen älskar som mest? Alltså bestämde jag mig för att bryta stressen och pressen och istället fokusera på att njuta. Första steget för att nå mitt mål blev att fundera igenom hur jag själv vill ha min jul. Vad med julen älskar jag och vad kändes mindre viktigt? Pepparkaksbak, julmusik och gott om tid att umgås hörde till det som jag älskar. Däremot är jag inte särskilt brydd med traditionell julmat eller julklappar. Julgranen gör mig barnsligt glad och då undrar jag varför jag bara hade en enda?

Förra årets jul, en fin kombination av allt det där som gör julen särskilt härlig!

Jag gjorde en lista med det som var viktigt och en lista med det som inte kändes särskilt viktigt. Nu har det gått några år sedan jag gjorde mina båda listor och jag känner inte längre den där julstressen. Däremot så njuter jag av att gå på julmarknader, av att fika, spelar julmusik på hög volym och jag har flera julgranar. Några stora och flera små. Det är fortfarande mycket som jag vill hinna med innan julen är över. Skillnaden mellan nu och tidigare är att jag har gjort prioriterade val, har rensat bort allt som känns oviktigt och fokuserar på det jag verkligen vill ha. Då är julen åter ljuvlig och härlig och väldigt lite av det stressade och förfärliga. Jag gör helt enkelt så som jag själv vill och struntar i hur mycket eller lite andra pyntar och köper julklappar. Jag gör det som gör mig lycklig och njuter åter av den älskade julen.

Hagalund trädgård om julen

Av en slump hittade min väninna Sophie och jag till Hagalund trädgård för tre år sedan. En lycklig slump som har lett fram till en älskad tradition. Ett besök på julmarknaden på Hagalund är numera ett absolut måste bland mina jultraditioner. Det är nämligen få platser som är så otroligt mysiga och trevliga att besöka. Allt är verkligen genomtänkt och trevligt. Det enda jag skulle kunna klaga på är att det är ibland lite väl många som i likhet med mig vill dit och fika och julmysa. Onekligen ett kärt bekymmer för dem och en uppmaning från oss besökare att ha öppet oftare.

Bara själva platsen i sig är verkligen värd ett besök. Alltså det där huset och den trädgården hade jag verkligen kunnat tänka mig. Läget vid havet är dessutom alldeles fantastiskt vackert.

Jag tror att en av de främsta anledningarna till att jag trivs så gott på Hagalund är att det är både småskaligt och genuint. Det finns en charmig liten butik men för mig är målet alltid fikat. Att sitta och fika i lugn och ro med en brasa som sprakar i sällskap med goda vänner och familj. Det blir som inte bättre än så!

Jag tycker så mycket om platser där jag känner mig inspirerad när jag åker hem. Den där inspirationen som väcker en önskan om att själv skapa är onekligen något alldeles särskilt.

Efter att ha fikat, barnen testat gungorna och vi tittat oss mätta på den fantastiska utsikten var det så dags att fara hemåt igen. Hem för att adventsstäda och pynta huset i Hult. Skulle nog våga påstå att huset i Hult nu är minst lika julfint som det i Hagalund.

Den perfekta julen!

Om precis en månad är det julafton vilket jag verkligen ser fram emot. Julen är min absoluta favorithögtid. Jag älskar allt med julen, allt utom stressen som så lätt infinner sig. Det är så lätt att tänka att det här skall bli den perfekta julen och börja göra listor för vad som måste göras för att julen skall bli perfekt. Jag har kastat ut tanken om att julen måste bli perfekt, istället fokuserar jag på allt det där som gör att jag älskar julen. Jag vill ha en härlig jul med möjlighet att välja det jag tycker om och helt enkelt strunta i resten.

Normalt sett brukar det alltid vara glöggmys i Hult till första advent med massor av gott att äta. I år ersätts glöggmyset med en invigningsfest för det nya köket. Fast om jag skall vara ärlig är det bara en ursäkt att ställa till med ett ordentligt julkalas. Min tanke är att fylla hela köket med mat och att gästerna sedan får ta vad de vill ha och sätta sig vart de vill. Ett organiserat kaos helt enkelt.

Vissa år har jag köpt pepparkakor men oftast brukar jag baka egna. Det är dock inte ett måste utan något jag gör om tiden räcker till och lusten faller på. Jag försöker undvika måsten som skapar stress. Att baka pepparkakor skall vara roligt och inte något som görs bara för att.

Jag älskar att dekorera pepparkakshus men är helt hopplös på att baka dem. Alltså har jag insett att min grej är själva dekoren och därför köper jag numera alltid en färdig hussats. Det blir riktigt fint det med och jag kan fokusera på det jag gillar.

Något som däremot är ett absolut måste är hyacinter. Massor av hyacinter! Helt ärligt tror jag inte att det blir jul om det inte finns doftande hyacinter i huset.

Det som gör att jag älskar jul ligger mycket i upplevelserna och själva bilden av julen. För mig handlar det om tid att umgås och uppleva tillsammans och väldigt lite om julklappar. Att gå på mysiga julmarknader hör till de aktiviteter jag prioriterar. Jag har ju förmånen att ha mysiga Hagalund trädgård alldeles i närheten och ett besök där står högst på min önskelista.

Även jul på Liseberg är något jag gärna planerar in. Det är så vackert med alla ljusen och jag går så gärna och strosar sakta och tittar på allt fint, känner dofterna av glögg och julkakor.

 Egentligen är det inte ens nödvändigt att julpynta alls. Det räcker att släcka alla lampor och tända levande ljus. I skenet från lågorna blir allt både vackert och mjukt.

Fast jag älskar julpynt och ser fram emot att börja pynta. Längtar hela året efter att få använda mina absolut mest kitschiga örhängen. De är egentligen alldeles gräsliga men jag älskar dem.

Får en önska då skulle jag givetvis önska ett vackert vinterlandskap till jul. Fast inte ens snön är ett måste, det blir ju jul oavsett om det snöar eller regnar. Kommer snön lagom till jul blir det en fin överraskning, men julen i sig är smått fantastiskt oavsett väder om en hunnit med allt en tänkt sig eller ej. Så länge en är där en vill vara då blir det en fin jul!

Adventsstök

Idag står det bakning och adventspyntning på schemat. Känns både märkligt och fel. Har som glömt bort det här med jul när jag har varit borta. I mitt huvud känns det som att det fortfarande bara är oktober. Nåväl kommer en väl igång med pyntandet kanske julkänslan kommer av bara farten. Är fortfarande lite märkligt att vara hemma i sin egen vardag igen. Tror att det är bra att ibland komma iväg och med det få perspektiv på tillvaron. Det är som inte hela världen att jag har ett hus som ibland är tämligen stökigt. Jag har ju faktiskt ett hus att bo i och det är inte alla förunnat och det är lätt att glömma bort. Julen är min absoluta favorithögtid om en bortser från all hets kring julklappar. Jag gillar det där med glöggmingel, med julpyssel och att umgås med familj och vänner. Det där är det som utgör själva kärnan i julen för mig.

Får lite hjälp i köket

Granna granar

För knappt en månad sedan tog jag in en liten adventsgran och ställde på mageln i hallen. Det visade sig att jag glömt att tala om för övriga familjen hur mycket vatten den behövde så när jag kom hem hade den åkt ut eftersom den barrade så. Det är förvånande hur mycket vatten även en liten gran behöver för att må gott. Det får mig att fundera på om det varit helt klokt att ta ner så många granar i trädgården. Tänk om vi istället för gräsmatta får en lermatta nu? Nåväl det blir ett senare problem om det skulle bli så. Igår gick jag ut i trädgården för att hämta in en ny adventsgran och insåg att vi har väldigt många små minigranar i utkanten av trädgården. Eftersom det inte är tänkt att växa gran där då passade det ju bra att dra upp ett gäng små granar och ta med in.

Den nya adventsgranen är inte längre den minsta granen i Hult

Först visste jag inte riktigt hur jag skulle plantera alla minigranarna. Så kom jag att tänka på att jag förra året satte hyacinter i konservburkar och sedan slog in dem i papper och satte snöre runt. Även i år har jag samlat på mig konservburkar för att kunna göra fina hyacintkrukor. Några burkar användes till det ändamålet medan resten fick bli grankrukor.

Enkelt och fint!

Några av krukorna slogs in i presentpapper. Just detta köpte jag till dotterns student och jag gillar vintagestilen på pappret. Att använda konservburkar är ju återbruk vilket jag gillar. Om en vill återbruka än mer kan burkarna även slås in i tidningspapper. När vi gjorde klart ena tösens rum nu i helgen då fick vi lite tapetrester som även det visade sig bli riktigt fint att slå in burkarna i. Nackdelen med att komma på något som är enkelt och roligt är att en riskerar att göra många. Nu har vi nog minst en minigran i varje rum här i huset i Hult. Dessutom har jag fler på lager att ge bort som present.

Tid för pyssel

Förra året när Sophie och jag var på julmarknad på Hagalund trädgård såg jag en otroligt fin julkrans. Jag blev otroligt inspirerad och ville göra en egen med en gång men lyckades inte få till tiden innan jul. I år är jag ute i god tid och har börjat klura på hur kransen kan vara gjord. Tidningspapper, pärlor på tråd och en halmkrans har jag gissat mig till så nu återstår bara att komma på hur de skall fogas samman. Tänker också att det kan vara fint att "måla" tidningspappret med te innan det används. Då får pappret en fin gulaktig färg som gör att tidningspappret ser ut att vara gammalt fast det är alldeles nytt. Morgondagens projekt blir att lista ut om pappret bör rivas i remsor och sättas på kransen eller om de helt enkelt skall knycklas ihop och sättas på plats. Det här är faktiskt ett projekt som jag har sett fram emot ända sedan förra året. Känns skönt och bra att äntligen ha så pass mycket utrymme i livet att det åter finns tid för sådant som är roligt. Viktigt det där att inte bara ha tid för måsten utan också ha tid för sådant som egentligen är alldeles onödigt men just därför helt nödvändigt att ta sig tid till.

Idag har jag därför sett till att stöka undan sådant där tråkigt som att dammsuga, tvätta, damma och att stryka gardiner. Att stryka har tidigare hört till en av de uppgifter som jag avskytt allra mest. Numer tycker jag att det faktiskt är en avkopplande sysselsättning, vart skall detta sluta? Kanske blir jag till slut som farmor som strök allt. Känns fint att stryka och sätta upp julgardinerna och att hemmet genom det signalerar att nu närmar sig julen. Särskilt roligt är att jag i år hittade användning för ett par julgardiner som jag sydde för mer än tio år sedan. De har inte använts på flera år och många gånger har jag tänkt göra mig av med dem av just den anledningen. Idag kändes de dock helt rätt i ena tösens rum och de kunde åter hängas upp efter åren i lådan. Nu när alla tråkuppgifter är klara väntar morgondagen med pyssel och dessutom skall det bakas både pepparkakor och lussekatter. Imorgon blir det dessutom premiär för julmusiken. Kanske blir det till och med tid för glögg och knäck imorgon!

Den fina kransen som inspirerar mig!