Sånt som händer

Jag har tandvärk. Det är snart 1½ vecka gammalt. Det är fantastiskt tröttsamt och jag tänker att det kanske är dags att typ ringa tandläkaren.

Jag har inte fått besked om jag får de 2500 kr som jag ansökt om bidrag i friskvård. Jag kommer inte ens in på hemsidan och de känner inte till mig jobbmail. Jag ringde deras support förra veckan. Inte ett ljud.

Jag jobbar som satan. Och där är det tre steg fram, ett steg tillbaka hela tiden.

När vi inte tittar på fotbolls VM (eller skidor) är det serien London Kills som rullar.

Jag lovar - på heder och samvete

Att aldrig, aldrig titta en minut på Arvingarnas sommar.

Insikter

Jag har varit sjuk några dagar. Feber, hals ont och snuva. Klassisk förkylning med negativa snabbtest.
När jag ligger i min soffa och slö tittar på Doktorn kan komma hör jag hur de värnpliktiga i stan övar och skottsalvorna ljuder i fjärran. Pa-pa-pa-pa-pa. Rat-ta-ta-ta-ta. För oss är det inte ett ovanligt ljud eller en ovanlig syn att de övar i och runt stan på olika sätt. Jag har aldrig egentligen tänkt på ljudet, bara noterat att det övas. 
Men igår reagerade jag på ett annat sätt. Jag blev inte rädd, men jag blev förtvivlad för alla de människor som upplever ljudkulissen av skott och strider i sin absoluta närhet. Där ljuden inte betyder övning hos ungdomar som gör värnplikt, utan från verkliga strider där människor flyr för sina liv och dör. Jag har svårt att se ett slut på det här som är värdigt en demokratisk och fri värld.

Naiv

Jag trodde nog inte att det skulle bli krig med militära attacker i Ukraina. Nu är vi där. 

Och jag är mållös. Och ledsen. Och orolig för mänskligheten. 

Att ha ordning

Sedan november förra året är jag tillbaka i att arbeta hemifrån. 
Jag åker in till skolan för handledning av elever en dag i veckan ungefär.
Men sedan ett tag tillbaka har vi närundervisning med en årskurs/vecka i taget. Och då blir det mer resor in till jobbet. Nu är det 3:ornas tur, men de är ute i APL, så jag jobbar hemifrån den här veckan.

Men för en person som gillar ordning och reda och fina högar blir det här ett litet problem. Jag har givetvis ett system. Givetvis. Jag åker in till skolan, tar med mig det jag behöver för dagen och skriver ut grejer som ska in i olika mappar här hemma. Kommer hem. Dumpar allt i mitt hemmakontor aka matsalsbordet. Dagen efter så jobbar jag lite med 1:ornas kurs, svarar på ett mail ang gymnasiearbetet och sedan är oredan ett faktum. Papper, mobiler, pennor, anteckningar från elevsamtal och pärmar i ett huller om buller. I fredags slog jag igen locket på datorn och lät oredan vara. Som om att energin är bättre en måndagsmorgon? hahahaha

Så nu sitter jag här i min egenskapande skit-röra en måndagsmorgon, men allergigrusiga ögon och får ta emot 250 meddelanden från elever om att de inte kommer in på Teams och att mailen inte funkar och panik, panik för de som hatar oreda och frånvaro. Det börjar bra. 

Hänt i veckan

Ikväll vid 22 har vi varit nikotinfria i en vecka. Det har gått bra men har stundtals varit jobbigt. Jag har lärt mig virka. Jag har druckit litervis med vatten. Jag får påminna mig om att jag inte röker säkert 20 gånger per dag. Vi har sysselsatt oss med att spela spel på kvällarna. I helgen ska vi påbörja uppfräschning av entrén och stora hallen nere, bara för att ha något att göra. 

Men det känns bra. Och det går lättare än vad jag trott. Det är bara känslan av total meningslöshet som är lite jobbig. Tänk att livet känns meningslöst när jag inte kan fylla min kropp med gift. Det är ju galet men det är sant. Lite så här... "varför ska jag åka till Spanien när jag inte får röka". Jaja, det går väl över. 

Jakten

Fritidshus jakten tar mig till objekt utan el, vatten och avlopp med en grävlingsfamilj boende under huset. Ridå.

Sjukt uttråkad

Egentligen vaknar jag upp i Prag nu. I lägenheten som jag hyr tillsammans med man, bror och svägerska. Men istället sitter jag fast här i soffan i mitt vardagsrum där jag suttit i 4 månader. Nu börjar det bli trist. Jag lägger mig 22 och går upp innan 07. Helg som vardag. Det ända som skiljer vardag från helg är alkoholhalten i drycken.
Min vännina sa härom dagen: jag behöver ingen helg. Jag kan lika gärna jobba. Och jag känner likadant.
Jag försöker hitta på saker att göra. Som inte innebär slötittande på TikTok. Kanske ska jag hitta ramslök som inte växer i ett naturreservat. Eller se Billingen i körsbärsblomning. Det är på den nivån.

Risken är överhängande att jag beställer hem något skitdyrt på nätet. Bara för att få tänka på något annat en stund. Jag måste bara komma på vad jag inte behöver.

Nej...

...ko-tavlan blev inte min. Den fanns inte med på Solhems kvirr och konstnärens ateljé fanns ute på Hamburgö. Kön till färjan var för lång för mitt tålamod. Nu känns det lite som om jag sparat 5000 kr!

Det som känns som ett oöverstigligt berg

Jag är teknikallergisk.
Bryr mig inte så mycket och är ointresserad.
Vi har fiber i huset nu. Jag tyckte att det räckte gott och väl med vårt bredband, men när fiberkabeln nu drogs på gatan så är det ju lika bra att hänga på.
Det här med fiber innebär många olika saker, bland annat att vi tvingas byta TV-leverantör. Synd, för jag var sjukt nöjd med Telia Lagoms lagoma utbud. Nu har vi HD tv. Jag märker givetvis ingen skillad och tycker det är typ bullshit.
Nu är jag ensam uppe. Kaffet är kokat och en skön stund framför Nyheterna på 4:an stod på agendan. Min bästa morgon. Kaffe, slösurf, candy cruschande framför tv:n.
Igår bytte Mannen bort vår Telia box mot den nya Viasat grejen. Och hur jag än slår på den där fjärrkontrollen så vägrar den att byta kanal. Alltså. Jag vet att det är ett litet problem i jämförelse med svälten i Afrika. Men jag blir TOKIG.

Viasat Sport HD. Kan det bli töntigare? 

Jag lurar ingen - inte ens mig själv

Jag

Har 

Curlat

Sönder

Mig

Själv

.

Inlägg om barnens förträfflighet i vad gäller hushållsarbete är lika frekvent förekommande i bloggen som i verkligheten... Alltså ett om året.

Jag är så djävla trött på serviceanläggningen Huset i Öster att jag tror att hjärnan snart kokar över.

Jag vet att det är mitt fel.

Jag vet att jag servar för mycket.

Jag vet att jag begär så lite av dem.

Men, jag anser att jag lärt dem respekt och omsorg om andra.
Jag har givit dem varsitt huvud och två händer.
Men, se, det har jag uppenbarligen inte.
Mig respekterar de inte. Mig visar de ingen omsorg. DET gör mig galen. Ledsen och trött.

Den där djävla tacosen kan de göra själva. Jag tänker inte lyfta mer än mitt vinglas. 

Over and out.

Veronica Maggio - Havanna mamma by Cabotine79

Semestern inleds...

...med ryggskott. Är man medelålders eller är man?

På en halvfull Stena Danica vilar man ryggen en stund på en 40 cm brits.

Hej och hå.

Vilken bank har du?

Jag har givetvis Nordea.

Jag blir så sjukt trött. Inifrån och ut. Uppifrån och ner.

Min personliga bankman har säkerligen varken vetskap eller insyn, men det är företagskulturen som genomsyrar. Helvete vad trött jag blir. Det är ett djävla jobb att flytta pengar och byta bank. Och med bundna lån.

Men idag är det i alla fall fredag hela dagen och bara ett barn på jobbet med magsjuka. Hej o hå.

Det är världsligt - men lika jobbigt för det

Jag är sjuk. Maginfluensa. Det är aldrig roligt. Men ännu mindre roligt 4 dagar innan jul eller när man befinner sig 2,5 timmes bilresa hemifrån.
Men hemresan gick bra. Jag sov mest hela tiden och sedan fortsatte jag att sova. Igår kväll åt jag två smörgåsrån. Nu på morgonen är jag jätte hungrig, men jag vågar inte byta meny. Det får bli 2 smörgåsrån och ett glas blåbärsproviva.
Det känns som om jag förstört julen. Jag hinner bli bra, men hur blir det med resten av familjen? Mannen tog sig en whiskypinne igår och de två minsta åt pepparkorn. Ettan flydde till mormor.

Ute är mörkt och kallt...

Det är en höstkänsla man får när vädret är så här...kallt och regnigt och blåsigt och instabilt.

Men jag gillar att tända ljus och att elda i öppna spisen på altanen, så då får det bli det istället.

Vi har semester nästa vecka också och det vore så trevligt med en badutflykt. Bara en.

Mer hoppas jag inte på. En liten en.

Välkommen hem, mamma!

Hoppas du haft en jättebra dag på jobbet, typ.

Av hänsyn...

...till känsliga läsare (Ul.Gu) så visar jag inte bilderna från igår kväll, då tunnan och garageuppfarten återigen fylldes av 1000-tals små vita fluglaver. Sjukt äckligt och obehagligt på alla sätt och vis.

Utan jag väljer och lägga upp saneringsbilderna. I morse ringde jag Ellinor på kommunen som visade sig vara en mycket förstående ung dam. Hon lovade en extra tömning under dagen och efter lunch kom dom. 

Det var sjukt sörjigt och kläggigt.

Nu har jag ägnat tunnan 20 minuters sanering. Problemet löst.

Nästa sommar kanske komposteringen tar en liten semester den också. 

Jag vill aldrig mer behöva uppleva det här.

"Överdriver du inte lite nu, mamma?"
Skulle inte tro det!

Run-fxxxing-keeper

I onsdags var vi ute och gick en runda här hemma för att mäta upp den med hjälp av Runkeeper.
Ca 3 km var sträckan. Okej.
Jag bestämde mig i fredag för att springa rundan. Jag springer egentligen bara 2,5, men tyckte att 3 km kunde vara en trevlig utmaning. Mitt mål är att klara av 5 km.
Glad i hågen gav jag mig av. Efter 5 minuter får jag en uppdatering att jag sprungit på 3.45 minuter/km. Sjukt bra. Min vanliga kilometertid ligger på 6 minuter. Jag springer glatt vidare, får håll, tvingas gå.
Kommer hem och är död, men sjukt nöjd över min prestation.
Jag säger glatt till Mannen att jag vet inte om det är jag eller Runkeeper som har solsting...
Mannen konstaterar snabbt att det är Runkeeper. Uppenbarligen har den strulat och visar att jag sicksackat mig fram på min gata, där av den korta kilometertiden...
Detta innebar att jag var tvungen att springa sträckan idag igen. Drar iväg - faktiskt lite taggad att persa och sänka min kilometertid till 5.45. När jag kommer så långt som 5 minuter borde vara får jag ingen uppdatering. Jag fortsätter springa, får håll och tvingas gå. Kontrollerar Runkeepern och inser att den inte är igång.
Detta innebär att jag gick resten av sträckan. Var ändå död när jag kom hem.
Tyvärr innebär detta att jag måste göra sträckan imorgon igen. Målet då är att inte få håll, inte behöva gå och ta mig runt på mina vanliga 6 minuter/km.

Klippet nedan visar hur det känns när jag är tillbaka på min trappa. På min gata. I stan.

Det var den natten det...

Jag kände på mig igår att magen i fyra hörn var något mer. Och det var det. Tyvärr tog inte medicinen. Nu är det återhållsamhet som gäller.

"Gallstensbesvär kan komma tillbaka

Även om man har fått behandling för sina gallstenar finns det viss risk för att man får fortsatta besvär. Detta gäller även om man har blivit opererad för gallstensbesvär.

Eftersom gallvägarna finns kvar så kan man få kramper i dem som gör ont även efter operationen. I så fall kan man bli hjälpt av samma smärtstillande och kramplösande läkemedel som man använde före operationen, till exempel Diklofenak eller Voltaren. Man bör också tänka på vad man äter och undvika sådant som tidigare har gett problem.

Om man ändå inte blir av med besvären bör man kontakta läkare, som får utreda om det kan finnas andra orsaker till att man har ont.

Mer på 1177 Vårdguiden.se"

Helgen, lovet och energin

Alltså. Fan.
Solen skiner.
Fint väder stressar mig.
Jag tycker jag borde vara ute och njuta.
Inte sitta inne och se allt damm.
(På det sättet älskar jag vintern.
Smutsen syns inte, man vet att den finns där.)

Jag har med mig sjukt mycket arbete hem över lovet.
Huset behöver gås över med dammsugaren.
Nya rena lakan behövs i sängarna.
Tvätten, som jag är i fas med, i alla fall tills Mannen kommer hem med en veckas tvätt, bör bäras ut i garderober innan tornen med ren tvätt välter.

På lovet ska Mannen iväg igen och jag planerar förströelse för mig och barnen.
Måndag: Shopping, lunch på stan, bio.
Tisdag: Bad i hemstaden - övernattning i föräldrahemmet. Sällskap av andra vuxna.
Onsdag: Hem och packa och plocka.
Torsdag: Åker till svärmor.
Fredag-söndag: Påskfirande. Min energi kommer att gå åt till att inte äta och dricka för mycket av det som jag inte ska äta och dricka av. Umgås med vänner och familj.
Måndag: Mannen åker igen. Plock och fix inför ny arbetsvecka. Och fan tror att det behövs tvättas och städas igen.

P.S 1 Idag är det handbollssekretariat som gäller från 13.00.
P.S 2 Jag köpte två nya pocketböcker som jag tänker  ägna lovet åt. Mitt sätt att lyx, lyxa till det.