Det är en stafett-serie med en ny författare till varje bok. Gemensamt är att det är kvinnliga författare som skriver starka historiska kvinnoskildringar.
Elin har drabbats hårt av digerdöden som tagit både hennes man och barn. Nu försöker hon driva gården som ingen orkat ta hand om under sjukdomsepidemin. Det är tungt att axla de ansvaret men hjärtat fyllt av sorg och det är svårt att hitta mat, men hon har en trogen dräng till sin hjälp och livet går på något sätt vidare. En dag träffar de en föräldralös flicka i skogen. Hon heter Unni och har förlorat sin familj till pesten och därefter har hon tvingats klara sig själv. Hon har bott i en grotta och fiskat och jagat för att få mat. Elin tar sig an Unni och hon går snart som dotter i huset.
Så småningom gifter Elin om sig och följer med sin man till Gotland. Unni har blivit giftasvuxen, men händelser i hennes förflutna gör att hon inte kan tänka sig äktenskapet och hon väljer istället att gå kloster - trots att hon kanske har lite för fritt sinne för det. Här befinner sig våra huvudpersoner 1361 när Valdemar Atterdag invaderar Gotland. Unnis kloster befinner sig mitt i striden och de sliter med att ta hand om de sårade när plötsligt Valdemar själv begär hjälp. Unni kommer nära den danske kungen och fascineras av honom. Händelser i samband med det blodiga slaget om Visby gör att Unni börjar ifrågasätta sitt klosterlöfte.
Berättelsen glider från att ha fokus på Elin till att komma och handla allt mer om Unni. Jag gillar att författaren även i den här boken sätter sina karaktärer nära viktiga historiska händelser och låter dem komma riktigt nära. Här finns båda vanliga människors liv parallellt med krig och politik i en väl avvägd blandning. Personporträtten är också fina. Unni, det vilda "skogsbarnet" med otäcka händelser i hennes barndom som präglat henne, är en intressant person att följa. Och Elin, den stabila, starka som alltid finns vid hennes sida.
| Rec.ex. från Historiska Media - tack! |
Den planen kastas omkull när fadern gör ett par olyckliga val och pengarna tar slut. För att rädda gården måste Karin ge upp sin kärlek och istället gifta sig med bergsmannen Engelbrekt Engelbrektsson. Äktenskapet är framförallt en affärsuppgörelse och redan på bröllopet märker Karin att Engelbrekts frilla Gertrud inte tänker låta frun i huset ta hennes plats. Ganska snart flyttar Karin hem till Ransta igen och makarna lever åtskilda. Gården är räddad, men Karin kan inte låta bli att känna sig bitter över det liv hon kunde ha fått med Folke. Nu är hon en gift kvinna, men utan make och utan barn.
När Karins far dör blir det allt svårare för Karin att sköta gården och hon rider till hyttan i Norberg för att be Engelbrekt att komma för att bo med henne där. I takt med att de lär känna varandra börjar tanken på ett liv tillsammans med Engelbrekt kännas möjligt för Karin. Hon kanske till och med kunde bli lycklig, bara hon kunde glömma Folke. Bara hon kunde få ett barn ...
När Engelbrekt blir utsedd till talesman och ledare för bergsmännen i Dalarna och Bergslagen i upproret mot kungen och hans fogdar blir livet annorlunda för Karin. Istället för lugnet på gården kastas de in i politik, intriger och strider. Hon följer med sin make till olika möten och rådslag och finns vid hans sida för att sköta om hans hälsa och ge goda råd. En ömsesidig respekt växer fram mellan dem två, och kanske är det till och med kärlek.
Jag tror att Karin seglar upp som en favorit bland alla de kvinnor som jag fått följa i dessa böcker. Hon skrivs som en väldigt mänsklig person. Hon är arg och bitter. Hon är missunnsam mot kvinnor i hennes närhet när de får barn och inte hon. Men hon är också jordnära och inte alls äregirig. Hon vill ha bra förutsättningar för att sköta sin gård och sina djur och är som lyckligast bland hästar och hundar. Den här serien vimlar av smarta, starka kvinnor som inte tar någon skit, utan kämpar för sig själv och för sina familjer. Det gör Karin också, men det är något i det vemod som finns i henne som slår an något hos mig. Kanske är det att hon har så mycket kärlek att ge, men under en lång tid ingen att ge den till.
Det är också roligt att läsa den här boken för att den utspelas i de trakter där jag växt upp boken är full av bekanta ortsnamn. Just Engelbrektsupproret är ju också en bit historia som alla Bergslagsbarn fått inbankat i sig och jag tycker om att få ett porträtt av Engelbrekt som är nära och personligt. Historiska romaner är som bäst när man känner att "ja, det kan faktiskt ha varit så här de kände" eller "så här kan de ha sagt till varandra". Precis det får jag av Elisabeth Östnäs i den här romanen.
På tionde boken håller serien Släkten fortfarande hög kvalitet och ger mycket läsglädje. Jag ser fram emot att följa serien framåt genom historien.
Jag har tidigare bloggat om:
Blandat blod av Katarina Mazetti
Sigrids hemlighet av Karin Wahlberg
Tempelbranden av Catharina Ingelman-Sundberg
Helenas hämnd av Maria Gustavsdotter
Drottningkronan av Ingrid Kampås
Ringens gåta av Elisabet Nemert
Stenhuggarens dotter av Ewa Klingberg
Falkens döttrar av Elvira Birgitta Holm
Skuggornas tid
Författare: Agneta Arnesson Westerdahl
Förlag: Historiska Media (2017)
ISBN: 9789175454771
Finns t.ex. hos Bokus eller Adlibris
Midsommarbrud
Författare: Elisabeth Östnäs
Förlag: Historiska Media (2018)
ISBN: 9789175456379
Finns t.ex. hos Bokus eller Adlibris