Visar inlägg med etikett litterära priser. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett litterära priser. Visa alla inlägg

tisdag 10 december 2024

Jag tar inte farväl


Idag tar den sydkoreanska författaren Han Kang emot Nobelpriset i litteratur. I april läste och konfererade vi på Kulturkollo om hennes senaste roman Jag tar inte farväl. Innan dess hade jag bara läst Den vita boken och den uppskattade jag väldigt mycket. Jag hade av någon anledning inte läst flera, men den här boken väckte mersmak.

Berättaren i boken är en kvinna i medelåldern. Hon har länge arbetat med en text som berättar om en massaker som skedde på ön Jeju 1938-39. Hon har svårt att släppa händelserna hon skriver om, men hoppas att det ska släppa när hon lämnat ifrån sig manuset. Tillsammans med sin vän Inseon har hon också planer att uppföra ett konstverk på ön, och som en del av konstverket filma när snön täcker det. 

Just snö genomsyrar hela boken och blir nästan en egen karaktär. Det är verkligen fascinerande med alla bilder som författaren målar upp med hjälp av snön.

Det är inte lätt att veta vad som är dröm eller sanning i den här boken, men jag tror att jag gillar det. Det skapar en magisk stämning och berättelsen utmanar läsaren på ett spännande sätt. Jag kände inte alls till massakern på Jeju och fick på så vis inblick i en för mig ny del av Koreas historia.

söndag 24 november 2019

Mitt storslagna liv

Rec.ex.. från Rabén & Sjögren - tack!

Imorgon är det dags för utdelning av Augustpriset. För några år sedan var jag på plats i konserthallen som bloggambassadör och det var en väldigt rolig upplevelse. I år får jag hålla mig uppdaterad hemifrån. Och jag har i ärlighetens namn inte riktigt varit på hugget i år med de nominerade böckerna. Jag har faktiskt bara läst en enda. Den var å andra sidan väldigt, väldigt bra!

Mitt storslagna liv av Jenny Jägerfeld handlar om Sigge som flyttar med sin familj från Stockholm till Skärblacka. Nu ser han sin chans att ändra på sitt liv. Han vill bli en av de populära, en av de omtyckta och han har ett helt sommarlov på sig att se till att det blir så. Men han vet ju faktiskt inte alls hur man blir populär och tiden kanske inte räcker till.

Det är också tveksamt om det hjälper att han bor hos sin excentriska mormor som driver ortens enda pensionat eller att han har en lillasyster med en röst som en mistlur.

Det här är en är en varm och humoristisk bok som är väldigt lätt att tycka om. Det finns också en mörkare sida hos Sigge som mellan raderna berättar om utanförskap, ensamhet och längtan efter att passa in, att höra hemma. Jag tycker mycket om hur författaren skriver relationerna i den här boken, mellan Sigge och hans mamma, mellan Sigge och systrarna och mellan Sigge och hans mormor. Jag hoppas att den här boken hittar många läsare - vare sig den får Augustpris eller ej.


Mitt storslagna liv
Författare: Jenny Jägerfeld
Förlag: Rabén & Sjögren (2019)
ISBN: 9789129714036
Du hittar den t.ex. hos BokusAdlibris eller i din lokala bokhandel.

söndag 16 december 2018

Nobel-noveller

Denna text är tidigare publicerad på Kulturkollo.

Har ni sett den nyutkomna boxen Fyra Nobel-noveller från Novellix.? 
Noveller är ett bra sätt att stifta bekantskap med en författare och bilda sig en uppfattning om berättarstilen innan man ger sig på en hel roman. Novellerna i den här boxen har det gemensamt, förutom att de är skrivna av en nobelpristagare, är att de alla på något sätt handlar om människovärde.



Jag började med att läsa förra årets pristagare Kazuo Ishiguro. Hans stil är lågmäld och brittiskt artig. Mycket i hand berättelser är outtalat och ofta handlar hans historier om personer som inte når varandra. Så också i novellen En famljemiddag där en far, en son och en dotter äter tillsammans, men befinner sig miltals ifrån varandra.

Sedan valde jag den äldsta novellen i samlingen – John Steinbecks Krysantemum. Här är miljön på den amerikanska landsbygden bekant och novellen handlar om ett kort möte mellan en välmående bondhustru och en fattig, förbipasserande knivslipare. I denna lite ödesmättade novell känns det tydligt att det många gånger bara är tillfälligheter som gör att man lever det liv man lever och att ödets lott mycket väl kunde ha fallit ut på ett annat sätt.

Toni Morrison är en av mina favoritförfattare. Hennes texter är alltid tänkvärda och starka. Recitatif är en skicklig konstruerad novell som i allra högsta grad handlar om ras, men utan att läsaren en enda gång får reda på vilken av de två barnhemsflickorna Twyla och Roberta som är svart och vilken av dem som är vit. Vi möter dem först som barn och sedan vi ytterligare några tillfällen i vuxen ålder och dynamiken dem emellan skiftar i de olika mötena.

Herta Müller och jag är inte kompisar, så det var med viss tvekan jag tog mig an Hunger och siden. Jag har bara läst Hjärtdjur tidigare. Ja, eller försökt läsa, för jag tog mig inte igenom den, men den här novellen - Hunger och siden - var mycket mer lättillgänglig. Den handlar om livet i Ceausescus Rumänien och speciellt om kvinnornas extra utsatta situation. Hela novellen är som ett slag i magen.

Min favorit av dessa fyra blev nog ändå Ishiguros novell som är både ett plågsamt och sorgligt, till synes slumpmässigt, brottsstycke ur vardagen med den sparsmakade berättarkonst som författaren behärskar till fullo.

fredag 14 december 2018

Julkortis 14: Mischling


Titel och författare: Mischling av Affinity Konar

Varför läste jag den? Nominerad till Årets bok 2018

Vad handlar den om? Om tvillingsystrarna Pearl och Stasha som kommer till Auschwitz 1944. De sätts i Mengeles makabra experimentverkstad med tvillingar, även kallat "Mengeles zoo". När Pearl försvinner klamrar Stasha sig fast vid hoppet att hon fortfarande lever och efter befrielsen ger hon sig iväg genom ett Polen som trasats sönder av kriget i jakt på sin syster.

Vad tyckte jag? Jag blev jättebesviken på den här boken. Det är ett ämne som verkligen borde beröra, men trots skildringarna av mycket otäcka experiment och de outhärdliga förhållandena i lägret så ställer sig författarens språk och för mig märkliga berättargrepp sig i vägen för berättelsen och personporträtten och de når mig aldrig på djupet.

Ett inlägg i serien #julkortisar som är ett försöka att banta ner högen av lästa men obloggade böcker.

Mischling
Författare: Affinity Konar
Förlag: Bokförlaget Polaris (2017)
ISBN: 9789188647023
Finns t.ex. hos Bokus eller Adlibris

tisdag 11 december 2018

Julkortis 11: Ett jävla solsken


Titel och författare: Ett jävla solsken - en biografi om Ester Blenda Nordström av Fatima Bremer

Varför läste jag den? Augustprisad och jag skulle diskutera den i en nätbokcirkel.

Vad handlar den om? Den banbrytande journalisten Ester Blenda som bland annat jobbade "under cover" som piga och sedan skrev om arbetsförhållandena i rikspress. En äventyrare, en sökare och en förnyare av journalistiken.

Vad tyckte jag? Fantastiskt bra om en väldigt intressant personlighet.Jag blev imponerad av hennes coolhet och hennes mod. Jag kände med henne i hennes vilsenhet och sökande. Fatima Bremer skriver ett strålande porträtt och en bok som är väl värd sitt Augustpris.

Ett inlägg i serien #julkortisar som är ett försöka att banta ner högen av lästa men obloggade böcker.

Ett jävla solsken: en biografi om Ester Blenda Nordström
Författare: Fatima Bremmer
Förlag: Forum (2017)
ISBN: 9789137143743
Finns t.ex. hos Bokus eller Adlibris

söndag 25 november 2018

Mammorna

Rec.ex. från Svenska Förläggareföreningen
och Bokförlaget Atlas - tack!
Jag har inte läst många av de Augustprisnominerande böckerna i år, men idag på morgonen läste jag ut Mammorna av Alexandra Pascalidou som är en av de nominerade i fackbokskategorin.

Mammorna är en dokumentär som låter röster som vanligtvis inte får komma till tals ta plats och berätta om sitt liv med egna ord. Författaren har besökt ett stort antal kvinnor i olika åldrar och med olika kulturell bakgrund. Gemensamt är att de bor i olika förorter, i utsatta områden med "dåligt rykte" och att de är där de ha uppfostrat sina barn. Här talas de inte så mycket om de frånvarande papporna, som så ofta i media, utan om de närvarande mammorna. De som kämpat för att ge sina barn mat, rena kläder och trygghet under tuffa förhållanden. Här finns hjärtskärande berättelse om mödrar som trots det förlorat sina barn till kriminalitet, droger och våld.

Kvinnornas egna röster för höras och de berättar naket och ärligt om sina egna erfarenheter av både det negativa och det positiva med förortslivet. För den här boken innehåller också flera kärleksförklaringar till de platser där kvinnorna bor. De blundar inte för nackdelarna, men berättar också om orten som en plats där det finns grannsämja, hjälpsamhet och värme. Att förorten är ett hem "på riktigt" för många och inte alls något man vill fly ifrån så fort man går chansen. Här skildras istället platser som ger gemenskap, trygghet och ibland till och med en fristad.

Den här boken är stark, tankeväckande och viktig! Imorgon kväll får vi veta vilka som tar hem priset i de olika kategorierna. Alexandra Pascalidous bok har många starka titlar i sin kategori, men om Mammorna får priset så kommer det ge dessa viktiga berättelser en chans att nå ut till ännu flera läsare och det önskar jag verkligen dem.

Mammorna
Författare:
Alexandra Pascalidou
Förlag: Atlas (2018)
ISBN: 9789173896085
Finns t.ex. hos Bokus eller Adlibris

måndag 22 oktober 2018

Är det nu jag borde skriva något om Augustpriset?

Idag tillkännagavs vilka böcker som nominerats till årets Augustpris. Jag är notoriskt dålig på att tippa böcker till sådan här evenemang, men i år blev jag verkligen förvånad. På listan över de nominerade i klassen skönlitteratur fanns ingen av de böcker jag skulle ha gissat på (om jag hade försökt mig på en gissning) och förvånansvärt många jag aldrig hade hört talas om. Jag tycker ändå att jag har skaplig koll. Det allra tristaste är att jag inte ens känner mig nyfiken på de nominerade titlarna, men något enstaka undantag, så någon försök till Augustprisläsning av dessa böcker innan prisutdelningen den 26 november blir det inte för min del.

I barn- och ungdomsbokskategorin var det fler, för mig, kända namn och böcker som de har buzzats lite om i Augustprisspekulationerna och här finns flera som jag vill läsa, men kanske framförallt Comedy Queen av Jenny Jägerfeld.

Jag är dåligt påläst om aktuella fackböcker så där vet jag inte om det var väntade eller oväntade titlar. De enda böckerna jag är lite nyfiken på i den här kategorin är Mammorna av Alexandra Pascalidou och Mannen i skogen. En biografi över Vilhelm Moberg av Jens Liljestrand.

Vad tycker du om årets nominerade böcker?



måndag 24 september 2018

Vajlett och Rut

Rec.ex. från Bokfabriken - tack!
Jag har tidigare bara läst deckarna om Ellen Elg av Karin Alfredsson, men romanen Vajlett och Rut är något helt annat. Vissa likheter finns förstås. Även i den här boken finns starka kvinnokaraktärer och även här belyses frågor som till exempel ojämställdhet.

Romanen utspelas i mitten av 1900-talet. Vajlett är nyutexaminerad småskolelärarinna och får en tjänst i byskolan i Granträskåsen i Västerbotten. Av byns 35 hushåll tillhör 28 pingstförsamling, så det är inte helt lätt för Vajlett att bedriva undervisning på det sätt hon vill och tror på, eller att komma på det klara med byns alla oskrivna regler. Hon blir snabbt uppskattad av barnen, men arbetar ofta i motvind med föräldrarna. Många gånger känner hon sig utanför och blir glad när den nya postfröken flyttar till byn. Hon är också ensamstående och "utsocknes". De båda kvinnorna blir goda vänner och vänskapen växer till något mer och starkare. Det måste de dock hålla hemligt för alla, annars riskerar de båda sina arbeten.

 I Vajlett och Rut tecknas ett trovärdigt porträtt av hur situationen för yrkesarbetande kvinnor kunde vara vid den här tiden. Det är självklart att en lärarinna har lägre lön än en lärare och att hon måste flytta ut ur lärarbostaden när en ny magister rekryteras till byskolan är bara ett par exempel. Romanen är också en berättelse om kärlek och om att inte kunna leva som man vill. I små portioner får vi veta att en tidigare kärleksrelation i Ruts fall har kostat henne väldigt mycket. Relationen mellan Vajlett och Rut tecknas med värme men också vemod. Författaren är också tydligt med att inte beskriva deras kärlek för "vänskaplig" som kanske hade varit en lättare väg, utan här tillåts de känna och visa lust och åtrå.

Ja, ni förstår att jag uppskattar porträtten av de båda kvinnorna, men läser även gärna om Vajletts relation till sina elever och hennes funderingar kring deras behov - både vad gäller utbildning och annat. Skildringen av byn och människorna där är också väldigt intressant. Författaren undviker skickligt att porträttera byborna som karikatyrer av fanatiskt frikyrkliga utan ger dem flera nyanser. Det är en stark och ärlig berättelse med mycket fina personporträtt. Jag tycker mycket om den här romanen och rekommenderar den varmt.

Karin Alfredssons förra roman Skrik tyst så inte grannarna hör är nominerad till Årets bok 2018.

Vajlett och Rut
Författare: Karin Alfredsson
Förlag: Bokfabriken (2018)
ISBN: 9789176299067
Finns t.ex. hos Bokus eller Adlibris

torsdag 17 maj 2018

Nej och åter nej

Rec. ex. från W&W - tack!
Det är förstås ingen slump att det är recensionsdag idag den 17 maj för boken Nej och åter nej av Nina Lykke.

I bokens centrum finns Ingrid och Jan. De lever ett stabilt, men ganska ospännande liv i Oslo. De har varit gifta länge och uppfostrat två söner som borde ha varit utflugna för länge sedan, men som uppskattar barndomshemmets bekvämligheter. Ingrid arbetar som lärare, men har på senare tid tröttnat på både elever och kollegor. Dessutom irriterar hon sig mer och mer på att sönerna behandlar hemmet som ett hotell och frustrationen växer sig allt större. Ingrid känner att det behövs en förändring, men hon vet inte hur det ska gå till. Hon har hela sitt liv varit en person som alltid har varit tillmötesgående och aldrig har kunnat säga nej.

Jan har precis utsetts till departementschef och satsar allt på jobbet. Han är egentligen inte missnöjd med sitt äktenskap även om han ibland är lite trött på Ingrids inrutade rutiner. Han kan inte låta bli att lockas av kollegan Hanne, när hon börjar visa intresse för honom. Hon är femton år yngre och härligt spontan. Men är det värt att riskera äktenskapet för Hannes skull?

Hanne hade kanske inte planerat att inleda ett förhållande med sin mycket äldre chef, men hon känner att alla runtomkring henne gifter sig och skaffar barn och själv har hon hittills inte lyckat träffa någon vettig man i sin egen ålder. Frågan är om hon verkligen vill ha Jan om han inte längre är lite ”förbjuden”?

Dessa tre personer och relationen dem emellan blir till en väldigt underhållande läsning i Nina Lykkes händer. Jag läste någonstans att boken är skriven som en satir över den moderna människans bortskämdhet och eviga jakt på det där gräset som alltid är grönare någon annanstans. Jag fångas särskilt av beskrivningen av Ingrid i början av boken – den där känslan av instängdhet, omvärldens förväntningar och oförmågan att veta hur man ska förändra sin situation. Jag får erkänna att jag bitvis känner igen mig mycket i det. Men jag tror inte att Ingrids ”väg ut” är något för mig, även om den är mycket rolig (och lite sorglig) att läsa om. Jag gillar att författaren inte skriver ett tillrättalagt slut där alla lösa trådar knyts ihop, utan hon lämnar sina karaktärer mitt i de val de har gjort.


Nej och åter nej är verkligen intressant och roande läsning och en verkligt smart skriven relationsroman. Boken är nominerad till Årets bok 2018.

Nej och åter nej
Författare: Nina Lykke
Förlag: Wahlström & Widstrand (2018)
ISBN: 9789146234845
Finns t.ex. hos Bokus eller Adlibris

måndag 4 december 2017

Veckans tema på Kulturkollo: En nobel vecka



#Repost @kulturkollo (@get_repost) #västmanbok ・・・

Nytt tema på bloggen! Den här veckan skriver vi om Nobelpris och vidhängande festligheter. / Helena

måndag 27 november 2017

Augustprisvinnare 2017


Nu ikväll gick  Augustprisgalan av stapeln och jag följde det hela i sociala medier. Det är lite roligt att ha rätt, så därför är jag glad över att jag tippade Johannes Anyuru som vinnare i den skönlitterära klassen med boken De kommer att drunkna i sina mödrars tårar. Mitt blogginlägg om boken finns här.

I fackboksklassen var det inte min favorit Brandvakten av Sven Olov Karlsson (som iofs också är den enda i klassen som jag har läst) som tog hem Auguststatyn utan boken Ett jävla solsken. En biografi om Ester Blenda Nordström av Fatima Bremmer. Den har fått fantastiskt fina omdömen av många så det var säkert välförtjänt och jag blir nyfiken på att läsa den.

I barn- och ungdomskategorin prisades Fågeln i mig flyger vart den vill av Sara Lundberg, en bok som väckte min nyfikenhet när jag intervjuade Mirando Boks förläggare Jenny Franke Wikberg under en temavecka om barnböcker på Kulturkollo. Nu måste jag få tag i en bok och läsa tillsammans med mina barn.

Lilla Augustpriser delades ut till Saga Miketinac för novellen Den röda cykeln.

måndag 20 november 2017

Brandvakten

Rec. ex. från Augustpriset och
För två år sedan var jag bloggambassadör för Augustpriset och bevakade framförallt fackboksgenren. Då läste jag (nästan) alla de nominerade böckerna i kategorin. I år har jag bara läst den här, med det är ett bra val om man inte vill/hinner läsa alla de nominerade.

Sven Olov Karlsson, författaren till Brandvakten, blev personligt drabbad av den skogsbrand som bröt ut i de Västmanländska skogarna den torra sommaren 2014. Hans släktgård låg mitt i det drabbade området och han fick evakuera familjen och visste inte om det skulle finnas något att komma tillbaka till.

Efter branden kände han ett stort behov att få en förklaring till hur förlupen gnista från en skogsmaskin kunde leda till Sveriges största brand på hundratals år. Skogar till stora värden totalförstördes, tusentals människor (och många djur) evakuerades, många skadades och en person dog. Hur kan en sådan katastrof inträffa och hur kommer det sig att det tog så lång tid att släcka branden?

För mig blev det här också personlig läsning. Jag är uppvuxen i Surahammar i Västmanland och jag minns oron när jag fick höra nyheten. Jag ringde hem ofta för att kolla läget, var familjen fortfarande i säkerhet? Min barndomsväns föräldrar lämnade sitt hus i Ängelsberg då branden bara var ett stenkast bort och flera bekanta var engagerade eller berörda på något sätt. Sven Olov Karlssons bok är en faktabok, men det märks att han också är en historieberättare. Här finns många siffror och tekniska termer, men det är människorna som sticker ut i berättelsen. De som arbetar i skogen och de som gjorde allt för att rädda skog, hus, djur och människor undan lågorna. Här finns också en stor kärlek till författarens hembyggd, men boken handlar dock inte bara om branden i Västmanland utan gör en djupdykning i frågor som nedskärningar inom räddningstjänsten, globala klimatförändringar och hur människans eldar har skövlat skogar i alla tider.

En intressant och viktig bok!


Brandvakten
Författare: Sven Olov Karlsson
Förlag: Natur & Kultur (2017)
ISBN: 9789127149878
Finns t.ex. hos Bokus eller Adlibris

onsdag 15 november 2017

Just nu är jag här

Rec.ex. från Augustpriset och
Jag har precis läst ut ännu en av de Augustprisnominerade böckerna. Just nu är jag här av Isabelle Ståhl är författarens debutroman och den utspelas i Stockholm.

Huvudpersonen Elise är inskriven på en kurs i konstvetenskap, försörjer sig som timvikarie i butik och hänger på Tinder hela tiden. Hon festar ofta och använder en del droger för att ta sig igenom dagarna. Hon följer med de okända Tindemännen hem, men går  hem snabbt när hon vaknar nästa morgon. Hon ljuger en hel del - för vänner och bekanta, men kanske allra mest för sig själv. Varken festandet, drogerna eller sexet gör henne glad. Hon har inget direkt mål i livet annat än en skrivdröm och ett romanprojekt som inte verkar gå något vidare.

Hon får syn på Victor på sin kurs och tänker att han är en sådan kille hon borde bli förälskad i och hon gör sitt bästa för att närma sig honom, men han verkar inta alls intresserad till att börja med. Men efter ett möte i bokhandeln där Elise jobbar extra verkar han omvärdera henne och de börjar träffas. Snart har de flyttat ihop och förlovat sig, men det är tydligt att Victor vill mer än Elise. Hon kämpar med sin självbild i förhållandet som är ett slags ideal som hon tänker att hon borde vilja ha och trivas med, men som gör att hon känner sig kvävd. Victor verkar först inte alls medveten om att Elise inte är lika förälskad som han är, men snart börjar konflikterna komma och det blir mer och mer tydligt hur olika de är och att de vill helt olika saker. Trots detta framhärdar de i förhållandet i något slags ömsesidigt, tragiskt beroende. Elise fortsätter med flera av sina destruktiva vanor och hon fortsätter att ljuga - för Victor, för hans vänner och för sig själv.

Det är en bok präglad av tristess, men den har trots detta ett bra läsdriv. Jag tycker ömsom synd om Elise och ömsom illa om henne. Jag vill säga åt henne att skärpa sig och ta tag i sitt liv, samtidigt som jag kan förstå vissa av hennes försvarsmekanismer. Victor är hopplöst dryg och naiv, men jag tycker ändå lite synd om honom också. Men mest tycker jag nog att alla personer i boken är ganska bortskämda och självupptagna, så jag blir tyvärr inte så berörd av dem som jag hade hoppats. Jag bryr mig egentligen inte om dem.
Som läsare väntar jag hela tiden på kraschen, för den måste ju komma någon gång. Men det blir ingen dramatisk upplösning eller ens ett försonande slut. Det är kanske precis som titeln antyder ett utsnitt ur Elises ganska tragiska liv, just här och nu.


Just nu är jag här
Författare: Isabelle Ståhl
Förlag: Natur & Kultur (2017)
ISBN: 9789127152427
Finns t.ex. hos Bokus eller Adlibris

De kommer att drunkna i sina mödrars tårar


Det var ganska länge sedan jag läste Johannes Anyurus bok De kommer att drunkna i sina mödrars tårar, men det är en sådan bok som är svår att samla sina tankar kring i ett blogginlägg. Nu är den Augustprisnominerad och jag skulle bli mycket förvånad om den inte kammar hem priset i den skönlitterära kategorin.

Det är en bok som inte är lätt att läsa och heller inte beskrivas, så det vet jag knappt om jag ska våga mig på. Men i centrum finns en ung kvinna på en rättspsykiatrisk klinik. En författare kommer dit för att tala om hennes inblandning i ett terrordåd, men hon ger honom en berättelse hon har skrivit och säger att hon kommer från framtiden. Hennes berättelse visar en dystopisk men alltför trovärdig framtid med rasism, låsta gränser och människor i "reservat". En framtid som verkligen inte känns långt borta. Var terrordådet en nyckelhändelse, är kvinnan hitskickad för att varna oss och finns det hopp om att kunna ändra riktning?

Jag skulle inte säga att den här boken är traditionellt "bra" som jag tänker mig en "bra roman". Det är istället en berättelse som utmanar, berör och skrämmer. Den väcker tankar och känslor och den är säregen i både språk och stil. Ibland blir jag som läsare osäker på om jag förstår berättelsen, men det är en bok som stannar kvar hos mig.

Som sagt, trots att jag inte har läst alla nominerade böcker - jag skulle bli förvånad om den inte vinner Augustpriset i sin kategori.

De kommer att drunkna i sina mödrars tårar
Författare: Johannes Anyuru
Förlag: Norstedts (2017)
ISBN: 9789113073132
Finns t.ex. hos Bokus eller Adlibris

tisdag 24 oktober 2017

Augustprisnomineringarna

Lite sent på bollen, men jag vill så klart också kommentera årets Augustprisnomineringar. Som alltid är jag usel på att förutsäga nomineringar och ofta har jag inte ens läst särskilt många av de som nomineras och så blev det i år också. Där fanns till och med titlar som jag inte ens hör talas om. Av de skönlitterära böckerna har jag bara läst  Johannes Anyurus bok. Det var också den enda jag var säker på skulle bli nominerad och jag är tämligen övertygad om att den kommer att vinna.
De nominerade till årets svenska skönlitterära bok är:
  • De kommer att drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru
  • Sidonie & Nathalie. Från Limhamn till Lofoten av Sigrid Combüchen
  • Hastigheten av Jörgen Gassilewski
  • Just nu är jag här av Isabelle Ståhl
  • Rosor skador av Jenny Tunedal 
  • I en skog av sumak av Klas Östergren 

Fackböcker är inte min genre, men ibland finns det någon som fångar mitt intresse. Av årets utvalda böcker vill jag läsa Hédi Frieds och  Sven Olov Karlssons bok.

De nominerade till årets svenska fackbok är: 
  • Ett jävla solsken. En biografi om Ester Blenda Nordström av Fatima Bremmer 
  • Frågor jag fått om Förintelsen av Hédi Fried 
  • Brandvakten av Sven Olov Karlsson 
  • Nära fåglar av Roine Magnusson, Mats Ottosson och Åsa Ottosson 
  • Den nya dagen gryr. Karin Boyes författarliv av Johan Svedjedal 
  • Är vi framme snart? Drömmen om Europas förenta stater av Per Wirtén 

Barn- och ungdomsbokskategorin brukar vara intressant, men som vanligt är det flest bilderböcker som är nominerade och här hade jag kunnat tänka mig flera bra ungdomsböcker som hade platsat.

De nominerade till årets svenska barn- och ungdomsbok är:
  • Om dagen tar slut av Lisa Hyder och Per Gustavsson 
  • Fågeln i mig flyger vart den vill av Sara Lundberg
  • Anrop från inre rymden av Elin Nilsson 
  • För att väcka hon som drömmer av Johanna Nilsson
  • Dumma teckning! av Johanna Thydell och Emma Adbåge 

Dessutom är sex noveller nominerade till Lilla Augustpriset och där kan alla som vill vara med och läsa och rösta.

torsdag 5 oktober 2017

Västmanländskan via Instagram: Nobelpriset i litteratur 2017



Kazuo Ishiguro får litteraturpriset 2017. Känns som ett ganska "safe" val. Men trevligt men en författare som jag läst och gillar (jag har läst flera, men hade bara den här i hyllan). #nobelprize2017 #västmanbok

lördag 28 januari 2017

De polyglotta älskarna

De polyglotta älskarna av Lina Wolff  är årets Augustprisvinnare i den skönlitterära klassen. Jag var egentligen inte så sugen på att läsa den, men plötsligt pratade alla om den och jag blev nyfiken. Förra veckan pratade vi om på #boktwitt och för några veckor sedan pratade vi om den i en FB-grupp.

Trots att jag har läst boken och pratat om den med andra vid två tillfällen är det ganska svårt att beskriva handlingen i den här boken. Och när jag hade stängt igen boken visste jag inte heller riktigt vad jag tyckte om den. Jag kände det lite som att jag inte förstod den eller att jag inte förstod vad författaren ville ha sagt med den.

Berättelsen är uppdelad i tre avsnitt med olika personer i fokus. Den handlar om Ellinor som sätter in en kontaktannons och träffar en man som hon inte tycker om och som förgriper sig på henne, men som hon ändå stannar kvar hos en tid. Den handlar om Max som lustar efter en flerspråkig kvinna, en älskarinna som kan tala till honom på alla de språk han behärskar. Den handlar om manuset till romanen "De polyglotta älskarna" med Lucrezia, en markisinna i Rom, i centrum. Det handlar om sex, språk och litteratur. Om längtan.

Manuset har en central roll i boken och är det som binder ihop de olika avsnitten. Det är alltså en bok om någon som skriver en bok - en genre som jag brukar uppskatta.
På många sätt är det en bok full av osympatiska karaktärer och den är också ganska äcklig och grov på sina ställen, och det är verkligen svårt att läsa om personer eller karaktärer som man har ganska lite sympati för. Å andra sidan är de skickligt beskrivna och jag uppskattade språket i boken.

Det här var ingen lätt bok att läsa och ingen lätt bok att tycka om, men när jag stänger igen boken och har fått fundera en stund, så känner jag mig imponerad och berörd och nyfiken på att läsa mer av Lina Wolff.


De polyglotta älskarna
Författare: Lina Wolff
Förlag: Albert Bonniers förlag (2016)
ISBN: 9789100156633
Finns t.ex. hos Bokus eller Adlibris

torsdag 24 november 2016

1947

Rec.ex. från Natur & Kultur via Augustpriset.
Förra året var jag bloggambassadör för Augustpriset och bevakade speciellt fackboksgenren. I år läser jag bara de nominerade som har fångat mitt intresse och bland dem finns 1947 av Elisabeth Åsbrink som är nominerad i just fackbokskategorin.

I boken gör författaren nedslag i året 1947 och de världshändelser som kommer i kölvattnet efter andra världskriget. Det är självklart stort fokus på de politiska händelserna, men här finns även avsnitt som handlar om kultur- och litteraturvärlden. Det är också en personlig bok för författaren, då hon berättar sin pappas historia. Han som är ett av de föräldralösa judiska barn som kriget lämnade efter sig och det här året är avgörande för den riktning hans liv tar. Den är också skrämmande aktuell då den till stor del handlar om vad man ska göra med de stadslösa judar som inte kan återvända till sina gamla hemländer. En stor skara människor som inte har någonstans att ta vägen och som ingen vill eller förmår ta ansvar för.  Låter det bekant?

"Den är så bra!" sa jag till min man när jag var klar med läsningen. "Får hon ihop det till en sammanhängande berättelse?" frågade han när jag hade berättat lite mer. Det var svårt att svara på. För på ett sätt vill jag säga nej. Det här är brottstycken ur tiden - utvalda händelse, ett utvalt år - även om det så klar finns händelser och beslut som bygger på varandra. Men det är ingen bok som ger några tydliga svar eller som ger lösningar på problem. Den är också till sin natur fragmentarisk då den är uppdelad månadsvis och skriven i ganska korta stycken.
Å andra sidan vill jag säga ja, för författaren skriver dessa brottstycke på ett så rasande bra sätt och med en sådan självklarhet att jag som läsare känner att det är fullständigt naturligt att det är så här de måste hänga ihop, att det är just de här sakerna som måste berättas. Det är en engagerande bok - en bok som intresserar och berör. Jag måste googla. Jag vill veta mer! Samtidigt är den lika njutbar att läsa som en välkomponerad roman. Jag vet inte hur Elisabeth Åsbrink har lyckats. Jag gillar att den är genrelös - på gränden mellan fackbok och roman.

Det här är en briljant bok!


1947
Författare: Elisabeth Åsbrink
Förlag: Stockholm Natur & kultur (2016)
ISBN: 9789127143708
Finns t.ex. hos Bokus eller Adlibris

onsdag 16 november 2016

Tio över ett

Rec.ex. från Rabén & Sjögren 
genom Augustpriset - tack!
Jag fortsätter med läsningen av några av de Augustprisnominerade böckerna. Näst på tur är Tio över ett av Ann-Helén Laestadius som är nominerad i barn- och ungdomskategorin.

Den handlar om Maja som bor i Kiruna och utan att överdriva kan man säga att Maja tänkte väldigt mycket på Kiruna - på gruvan, på att delar av staden måste flytta och på vad som skulle hända om de nattliga sprängningarna i gruvan gjorde så att marken rämnar och staden börjar rasa ner i gruvhålet. Hon tänker på det så mycket att hon har packar en nödväska med kläder till hela familjen, och hon ställer klocka på tio över ett varje natt för att hon säkert ska vara vaken när de spränger och för att hon ska kunna rädda sin familj om något händer.

När hon inte tänker på gruvan så tänker hon ganska mycket på Albin, den coola hockeykillen i hennes skola, och på om han någonsin kommer att upptäcka henne. Hennes bästa kompis Julia har stort tålamod med hennes gruvskräck och hennes prat om Albin, men får egna bekymmer när hennes mamma börjar prata om att de ska flytta från Kiruna.

Den här boken var riktigt bra läsning tyckte jag. En intressant och trovärdig skildring av hur en, i och för sig ganska befogad men osannolik rädsla, kan bli så stor att det tar över hela livet och kontrollerar tillvaron. Om hur tvångstankar och panikångest kan växa och få enorma proportioner.

Det är så klar också en bok om kärlek, men inte bara en tonårsförälskelse i den snygga killen utan också en lite ovanlig skildring om kärleken till en stad, Och böcker! Jag gillar särskilt hur Maja fangirlar Yukiko Duke i den här boken. Det är också en fin berättelse om vänskap. Jag har inte läst så många av de andra nominerade i denna kategori (och har inte riktigt kommit över att inte Du, bara av Anna Ahlund inte blev nominerad), men den här boken är väl värd sin nominering.

Tio över ett
Författare: Ann-Helén Laestadius
Förlag: Rabén & Sjögren (2016)
ISBN: 9789129698985
Finns t.ex. hos Bokus eller Adlibris

måndag 7 november 2016

Djur som ingen sett utom vi

Rec.ex. från Berghs via Augustpriset - tack!

Jag har vabbat  idag, men vi har haft sällskap av den här underbara boken om alla möjliga sällsamma djur.

Ulf Stark har skrivit de finurliga verserna och Linda Bondestam har gjort de underbara illustrationerna. Min 5-åriga son dröjer länge vid bilderna och upptäcker nya saker varje gång vi läser den.

I helgen fick min 8-åringa dotter tag i boken och började läsa. Hon var uppslukad av den länge, länge.

Som vuxen ler jag både igenkännande och ibland lite besvärat åt djur som till exempel gnejset, eskalopen, ceansetten, smygeln, enstöringen, vadfiskarna, och daglingarna.

Sannerligen en riktigt, riktigt fin bok!

Djur som ingen sett utom vi är nominerad till Augustpriset i barn- och ungdomskategorin.

Djur som ingen sett utom vi
Författare: Ulf Stark
Illustratör: Linda Bondestam
Förlag: Bergh (2016)
ISBN: 9789150221923
Finns t.ex. hos Bokus eller Adlibris