Sommarlovsboktips: Lucrezias porträtt

Maggie O'Farrell är en favoritförfattare och det känns som varje bok jag läser av henne är hennes bästa. "Lucrezias porträtt" är i alla fall en fantastisk läsupplevelse som berättar historien om Lucrezia de Medicis korta liv i 1500-talets Italien.

Hon giftes bort som mycket ung till hertig Alfonso II - ett äktenskap som arrangerades av ekonomiska skäl och från början var det Lucrezias storasyster som var bortlovad, men när hon hastigt dig fick den yngre systern ta hennes plats. Man vet egentligen inte mycket mer om Lucrezias liv än att hon dog redan som 16-åring, troligen i tuberkulos, och att hon inte hann föda några barn. Däremot finns det ett rykte om att hon förgiftades av sin man och det är det ryktet som författaren utforskar i den här romanen.
Med utgångspunkt från det bröllopsporträtt som finns bevarat, låter hon Lucretia föra sin egen talan om trolovningen, äktenskapet och de händelser som leder fram till hennes död.

Strålande bra!

Hamnet

Jag började läsa Hamnet av Maggie O’Farrell precis när min semester började, men jag var för trött i huvudet för att göra den rättvisa då, så jag pausade den och plockade upp den igen lite senare. Det tror jag var klokt för det är en riktigt fin läsning som förtjänar ett piggt huvud.

Berättelsen om Agnes som förälskar sig i och blir gravid med en fattig latinlärare lånar inspiration från William Shakespeares liv. Paret gifter sig och flyttat hem till hans föräldrahem. Den fria och naturälskande Agnes har svårt att finna sig till rätta i sitt nya hem och hennes make vill inte ta över familjens handskmakeri, utan längtar till teatern. Paret planerar att flytta till London när deras förstfödda blir lite äldre, men Agnes är snart gravid igen och de får tvillingarna Hamnet och Judith.

Judith är ett sjukligt barn som troligen inte skulle klara miljön i London. Så Agnes stannar med barnen och hennes man flyttar till London. Tills den dag man sänder bud efter honom att pesten har drabbar hans familj. Han rider för att hinna ta farväl av Judith, men när han kommer fram är det Hamnet som gått bort och hela familjen sörjer honom djupt. 

Enligt den här berättelsen kanaliserade Shakespeare sorgen efter sonens död i tragedin Hamlet. Här är det dock familjen som är i centrum och inte författarskapet.

En finstämd, vemodig och väldigt bra roman!

Julkalenderbloggstafett: Lucka 15

Dags för lucka 15 i julkalenderbloggstafetten! Igår berättade Barnboksbloggen om sitt bästa under 2018 och imorgon hittar du luckan hos Boktanken.

En av de allra starkaste böckerna jag har läst i år är Jag är, jag är, jag är: ett hjärtslag från döden av Maggie O'Farrell. Det är en annorlunda självbiografi som tar avstamp i flera olika händelser i författarens liv då hon verkligen har varit en hårsmån från att dö (titeln på engelska är 17 Brushes With Death) . Det är en bok som är svår att beskriva, men det är mycket läsvärd. 

Den är en intensiv och personlig läsning. För mig väckte det också tankar om den egna dödligheten och den blir en påminnelse om att ta tillvara på alla små stunder i livet.

Maggie O'Farrell är en fantastiskt berättare oavsett om det, som här, handlar om henne själv eller om hon skriver i romanform. Hennes bok Sommaren utan regn är en av mina favoriter. Hennes stil är förtätad och med ett långsamt berättartempo, men som ändå fångar in läsaren totalt.

Tillsammans med bloggkollektivet Kulturkollo läste och bokcirklade vi den här boken på Bokmässan. Det var meningen att författaren skulle vara på plats, men hon fick förhinder som beror på omständigheter som blir självklara när man läser boken. Hon kunde dock vara med via länk och det blev ändå tillfälle att prata med henne och ställa frågor. En sammanfattning av samtalet finns här för den som är intresserad.

---

Jag är, jag är, jag är: ett hjärtslag från döden
Författare: Maggie O'Farrell
Förlag: Etta (2018)
ISBN: 9789187917608
Finns t.ex. hos Bokus eller Adlibris