Det fattas en tärning

Johanna Thydells Det fattas en tärning kom i månadens paket från Månpocket. Jag tyckte mycket, mycket om I taket lyser stjärnorna och det är klart att en sån bok är inte lätt att leva upp till.

Om den boken var en otroligt gripande berättelse för alla åldrar, så är det här en helt OK ungdomsroman. Huvudpersonen Puck är en lagom förvirrad tonårstjej med allt det innebär av förhoppningar om kärlek, längtan efter att båda passa in och var unik och dessutom tampas hon med längtan efter en frånvarande pappa. Jag hade förmodligen älskat den om jag hade varit 13 år.

Utslag av oro

Mitt andra biblioteksfynd blev Utslag av oro av Mark Haddon. Titeln är en otroligt trist översättning av orginalets "A Spot of Bother" som är en otroligt härlig brittisk underdrift för att beskriva händelserna i denna kaotiska och ibland absurda roman.

Haddons förra bok Den besynnerliga händelsen med hunden om natten var väl kanske ett snäpp vassare, men denna är inte dum heller. Familjen Halls liv beskrivs varmhjärtad men dråpligt - om kärlek, vänsterprassel, hypokondri, trygghetslängtan, och familjerelationer. Berättelsen byter perspektiv mellan de olika familjemedlemmarna på ett sätt som gör läsningen rolig och intressant.

Längtans resa

Så gick jag då till biblioteket för att skaffa mig en massa läsning. Men plötsligt kom jag inte på en enda författare jag tyckte om eller en enda titel på en bok jag ville läsa. Bibblan borde jobba mer på att fronta böckerna. När man ställer sig framför pockethyllan och ser alla omslag så har man ju inga problem med att välja. Men böckerna får väl inte plats på biblioteket om de skyltas så.

Jag kom i alla fall därifrån med ett par böcker, varav Olaf Olafssons Längtans resa var den ena. Det är en lågmäld och stämningsfull berättelse om Disa som återvänder till sitt hemland Island efter 20 års bortavaro. Hon har ägnat stora delar av de 20 åren åt att glömma händelser i sitt liv, men nu tvingas hon att konfronteras med dem.

Extremt högt och otroligt nära

Jonathan Safran Foers bok Extremt högt och otroligt nära handlar om en pojke vars far omkommer i terrorattacken mot World Trade Center den 11 september och om hur han hanterar förlusten av fadern.

Ja, så står det i alla fall på boken. Men den handlar egentligen om väldigt mycket mer än så. Och jag är inte ens säker på att jag förstår vad - i alla fall inte allt. Precis som Foers bok Allt är upplyst så är denna långt ifrån en enkel berättelse. Jag blir många gånger frustrerad, men lika ofta road (speciellt av huvudpersonens olika tvångsföreställningar som ofta försätter honom och personer i hans närhet i dråpliga situationer).

Ibland är texten satt otroligt glest och ibland tätt, tätt - ibland förvrängd så man inte kan läsa den, ibland full av korrekturtecken och boken i boken finns många bilder som inte alltid är självförklarande. Det är inte en bok som gör det enkelt för läsaren.

Djur

Joyce Carol Oates är en favorit och idag har jag läst hennes kortroman Djur. Den utspelas på ett college i USA på 70-talet. 20-åriga Gillian är förälskad i poesi och sin professor. Hon blir indragen i ett triangeldrama med oväntade följder. Det är en spännande och obehaglig psykologisk skildring och trots det tunna omfånget ingen bagatell.

Den bortglömda konsten att bevara en hemlighet

Den bortglömda konsten att bevara en hemlighet av Eva Rice är en söt historia som utspelas i England i mitten av 50-talet. 18-åriga Penelope drömmer om kärlek, sångaren Jonnie Ray och att bli vuxen. Hon träffar av en händelse Charlotte och dras in i en spännade värld full av excentriska personer och väl bevarade hemligheter.

Stämningen i boken påminner om gamla engelska flickböcker, jag tänker speciellt på Katy-böckerna av Susan Coolige som jag läste och älskade när jag var yngre. De har lika precisa beskrivningar av kläder och är fulla av härliga måltider som får det att vattnas i munnen på en. Men i Rices bok är det aningen mer flirt och kyssar. Flickbok i chick. litt.-förpackning kanske? En trevlig och lättsam läsupplevelse.

Med hjärtat som vapen

Jag plockade denna Björn Ranelid-bok ur pockethyllan efter ett tips på en bokblogg. Med hjärtat som vapen handlar om Julia, dottern till två svenska emigranter i USA. Hon växer upp i i liten by under första världskriget, men vägrar inordna sig i byns inskränkta och oskrivna "lagar". Hon flyttar hemifrån när hon är 17 år och tar anställning som barnflicka hos ägarna till ett bageri i en liten stad vid kusten. Där skapar hon sig ett liv och omger sig med en både udda och helt vanlig samling människor som blir hennes vänner och förtrogna.

Jag blev inte riktigt lika förtjust i den här boken som min tipsare, dels för att jag tycker att Ranelids förvisso väldigt vackra språk tenderar att bli lite överlastat och dels för att jag tycke det är svårt att skilja bok från författare i det här fallet och jag är inte så sympatiskt inställd till författaren. Men på det stora hela är det här en vacker bok som verkligen visar det det vanliga vardagliga livet är det största äventyret!

Tusen strålande solar

I söndags natt när jag inte kunde sova satte jag mig istället och läste Tusen strålande solar av Khaled Hosseini. Jag hade hunnit ungefär halva boken tidigare under helgen och nu när jag fortsatte kunde jag inte sluta förrän jag hade läst ut den. Det är en otroligt bra bok! Det kanske är lite tufft att redan i början av januari utnämna årets bästa bok, men jag lovar att den här boken i alla fall kommer att kommer finnas på listan som en av årets bästa böcker. Hosseinis förra bok Flyga drake var enormt bra, men den här var kanske ännu ett strå vassare.

Boken utspelar sig i Afghanistan där den 15-åriga Mariam - oäkta dotter till en tjänstekvinna och en rik affärsman -  gifts bort med en trettio år äldre man när modern dör. Det blir ett kärlekslöst och våldsamt äktenskap. Efter 20 år tar sig mannen ytterligare en hustru - den bara 14 år gamla Laila. Det är i beskrivningen av dessa båda kvinnoöden och hur de vävs samman som berättelsen skapas. Deras förtvivlan och utsatthet, deras maktlöshet och rädsla, deras vänskap, deras kärlek - det är oerhört starkt beskrivet. Och allt detta mot en intressant politisk bakrund i ett krigshärjat Afghanistan, först under kommunistregimen och sedan under Talibanerna, något som ju är en del av även vår nutidshistoria.

Ibland önskar man att böcker inte ska ta slut för att man så gärna vill fortsätta att leva i den väld som boken målar upp. Den här världen vill jag ju absolut inte leva i, men jag önskar ändå att jag hade kunnat läsa lite långsammare, eller att boken varit lite längre så att jag hade kunnat få lära känna de här kvinnorna ännu lite mer.

The Death of Dalziel

Reginald Hill är en deckarfavvo och den senaste boken The Death of Dalziel håller samma höga nivå. Ämnet är aktuellt om terrorism, men med ett lite ovanligt angreppssätt. Den ene av Hills huvudpersoner, Dalziel, tillbringar det mesta av boken i koma, så Pascoe får själv hålla i en farlig och spännande utredning. Det är något med miljön och stämningen i engelska, välskrivna deckare som jag gillar så himla mycket.

Bitterfittan

En del böcker blir "snackisar" t.ex. Bitterfittan av Maria Sveland. Titeln är ju ganska uppseendeväckande och i intervjun med författaren längst bak i boken säger hon att det inte var ett trick för att få extra uppmärksamhet kring boken utan för att återkräva orden.

Boken handlar om Sara - frilansjournalist och gift småbarnsmamma i 30-årsåldern - som redan är bitter på livet. Hon "smiter" från man och barn och åker på charterresa för att få distans och tänka över sitt liv. Det är konstigt - jag är varken småbarnsmamma eller frilansjournalist i storstadsområdet med en frånvarande man eller inspirerad av 70-talsfeminister, men det är nåt med den här boken som jag verkligen känner igen mig i.

Den är klipsk, välformulerad och mycket tidstypisk. Det rosa omslaget till trots - det är ingen typisk chick litt

Vargtimmen

Sista boken ut för 2007 var Vargtimmen av Denise Mina - det en riktigt bra deckare. Hjältinnan är som vanligt hos Mina den unga journalisten Paddy Meehan. Hon blir vittne till en misshandel som sedan visar sig sluta som ett mord, men polisen verkar ointresserade av att reda upp mordet och hon tar saken i egna händer.

Ruskigt spännande och bra, en skickligt berättad historia som långsamt får läsaren att förstå hur allt hänger ihop - och med huvudpersoner som känns som riktiga människor.

Restoring Grace

Jag fick låna denna "pastellbok"  - Restoring Grace av Kate Fforde - av en vän när jag behövde nåt lättsmält. Och det var den verkligen. Och otroligt fånig! Men trevligt engelsk på något vis och gav samma typ av nöje som att läsa Barbara Cartland-romaner.

Hjältinnorna i chick litt påminner om Cartlands historiska dito, men här är det i en frånskild kvinna i modern miljö som kämpar med att hitta sig själv, men hon blir så klart inte "hel" förrän hon har hittat sin stora kärlek.  Det är mycket "munnen sa nej, men hjärtat säger ja" i den här boken …;)

Den brinnande flickan

Jag hann såklart läsa lite under julen också, även om det inte blev någon lästid på tåget i år, så några böcker till ska till under 2007:

Den brinnande flickan av Mark Billingham - jag gillar ju deckare från Minotaur förlag (t.ex. Reginald Hill, Peter Robinson, Denis Mina). Jag kommer ihåg att jag var ganska uppslukad av den när jag läste den, men nu när jag tittar på den kan jag inte riktigt komma ihåg den.

Jag borde ju minnas den bättre med tanke på att jag läste ut den precis innan jul, men kanske var det bara en sådan bok som ger förströelse för stunden, men som inte lämnar några bestående spår. Det är en klassisk kriminalroman med ett gammal olöst brott som kommer upp till ytan igen vid ett nytt brott och efter förvecklingar så löses de båda.

Billingham petar inte ner någon av mina andra Minoaur-deckarfavoriter från listan.