KOMMUNIKATION - INIFRÅN OCH UT ELLER UTIFRÅN OCH IN

Kommunikation är som en spiral som går inåt eller utåt.

Kommunikation är ett oerhört spännande område. Så självklart och ständigt närvarande fast vi kommunicerar så olika. Till och med tystnaden kan ju som bekant vara talande...

När det handlar om bråk och osämja i privat- eller arbetslivet är det nästan alltid som kommunikationen på ett eller annat sätt har havererat.
Många gånger är det så självklart för oss att motparten förstår precis vad vi säger (eller menar), och när de inte gör det uppstår problem.

Vi kommunicerar på olika sätt, och olika personer eller situationer kräver olika former av kommunikation. Du anpassar dig mer eller mindre omedvetet för att det du ska säga ska passa in och falla i god jord. Den person som förmår att vara lyhörd och läsa av sin omgivning och därmed kan anpassa kommunikationen efter situationen är oftast den som möter mest framgång.

Har du funderat på hur du beter dig när du ska berätta något för någon/några?
Är du en sådan som berättar inifrån och ut eller utifrån och in?
Med det menar jag så här:

Inifrån och ut-kommunikation: Du berättar rakt av och utan en massa krusiduller hur läget ser ut. Om du ser att det behövs och att omgivningen kräver det, så fyller du på med mer information för att ge en tydligare bild.
Ett exempel:  - Jag blev sen. Min bil blev påkörd av bussen.


Utifrån och in-kommunikation: Du vill få lyssnaren att förstå vidden och helheten av det du ska säga och börjar därför beskriva situationen ganska brett innan du kommer fram till den verkliga kärnan.
Ett exempel: - Vilket kaos det var i trafiken. Ni kan inte tro. Det var köer i flera kilometer och stopp någonstans längre fram. Jag blev stående ett bra tag utan att komma någonstans...... (bla. bla. bla). Det slutade med att bussen bakom mig körde in i min backspegel så att den ramlade loss, så jag var tvungen att svänga in på verkstaden. Det är därför jag är sen.

Inget av dessa kommunikationssätt är mer rätt eller fel. De passar möjligtvis bättre in i en del situationer och sämre i andra.
Vilket av dessa kommunikationssätt använder du dig av till största delen?
Om du märker att du har svårt att nå någon du pratar med kan det vara så att han eller hon kommunicerar på det andra, motsatta sättet. Om du försöker anpassa dig och antingen bli mer rakt på sak eller mer beskrivande i ditt berättande så kan det hända att du når fram betydligt bättre.

NÄTHAT OCH NÄTPRAT

Det stormar i de sociala medierna. Inte minst på Facebook, men även andra kanaler där människor har dialoger med varandra.
Det har, med all rätt lyfts fram och pratats om näthat under ett par veckor nu. Näthat som innebär att en person blir hotad, trakasserad, förlöjligad och kränkt på någon av alla de sociala medier som finns. Ofta sker dessa hot och kränkningar av anonyma personer eller av personer som inte tillhör bekantskapkretsen.

Det har gjorts reportage och granskande program på TV om "fenomenet". Det pratas på radio och det skrivs i tidningar. Näthatet är utbrett och verkar kunna drabba vem som helst.
Själv har jag också fått uppleva medaljens baksida i det sociala medierna i form av trakasserier och hot under en längre tid. Att det var så utbrett som det är och att så många mår dåligt över detta hade jag inte riktigt förstått och det är verkligen beklagligt.

Det är viktigt att det här problemet lyfts upp och debatteras.
Även om jag själv periodvis har känt mig rädd och orolig, så kan jag hantera det. Men det finns de som redan innan trakasserier och hot inte står på en stadig grund utan som har låg självkänsla och låg tilltro till både sin förmåga och sitt existensberättigande. Att i det läget bli hotad, förnedrad och trakasserad kan vara förödande. Därför är det jätteviktigt att vi som kan vågar stå upp och lyfta frågan. Jag och många med mig har fått kritik för att vi gör det - lyfter upp frågan i dagsljuset så att alla kan ta del av den. Vi uppmanas av en del att blunda, ignorera och inte bry oss om. Då kommer den som trakasserar att sluta. Kanske är det så, men det är inte rätt metod för mig.
Jag tror också att en person som näthatar "uppskattar" att få uppmärksamhet. Därför är det viktigt att inte rikta ljuset mot personen i fråga, utan mot problematiken som sådan - näthatet.

Varför detta behov av att kränka, hota och trakassera andra via olika sociala medier?
Ja, säkert finns det ganska många anledningar till det. En sak är dock säkert. En person som mår bra, är nöjd med sig själv och sin tillvaro har inga som helst behov av att vara elak mot andra.
Många gånger kan det handla om att en person som mobbar och kränker andra i olika sammanhang på olika sätt har haft det tufft i sitt liv. Det är en förklaring till beteendet, men det rättfärdigar  det inte.
Att trycka ner andra är ett välbeprövat sätt att växa själv. Dock inte särskilt framgångsrikt på sikt eftersom du ständigt måste hitta "offer" att trycka ner för att bevisa för dig själv att du är någon.

I takt med att problematiken kring detta belyses så höjer fler och fler sina röster och vittnar om att de blir "näthatade". Här är det VIKTIGT att verkligen inse vad näthat handlar om. För mig är det solklart att det handlar om att en eller flera personer medvetet publicerar ord eller bilder för att få den andra personen att känna sig rädd, kränkt, misslyckad etc.
Näthat får inte förväxlas med att man kan ha olika åsikter om saker och ting, eller att någon vid något tillfälle skriver något i kritiska eller ifrågasättande ordalag.
Vi måste fortfarande lämna utrymme till att vi får ha olika åsikter. Dock är det jätteviktigt att vi tänker oss för när vi formulerar oss. Att genom några rader i en kommentar på Twitter, Facebook eller på en blogg tala om vad vi tycker och tänker - inte minst i känsliga frågor är svårt. Ibland mycket svårt. Det är lätt att man i ett irriterat tillstånd skriver något som man kanske till och med ångrar sedan.
Jag önskar att vi alla kunde tänka på att:

• Fundera på om det du tänker skriva till någon är något som du skulle kunna säga till den personen det berör ansikte mot ansikte. Med andra ord, står du verkligen för det du skriver fullt ut? Om du inte skulle kunna säga det du tänker skriva direkt till personen i fråga, bör du tänka om. Det är inte ok att gömma sig bakom en datorskärm eller en telefon för att säga sin mening som man annars inte vågar stå för.
  
• Vill du föra fram kritik eller ifrågasätta något? Det måste vi kunna göra, men fundera på hur du kan göra det på ett bra sätt. Avvikande åsikter kan och bör lyftas så sakligt som möjligt, alltså inte bli till personangrepp. De kan till och med sägas/skrivas på ett vänligt och respektfullt sätt.
  
• En annan mycket viktig fråga är om det du tänker skriva verkligen ska skrivas offentligt i någons Facebookprofil, på Twitter eller någon annanstans? Eller är det kanske något som handlar enbart om dig och en annan person? Måste det verkligen tas offentligt? Är det personligt föreslår jag att du väljer att berätta det öga mot öga, över telefon eller kanske i ett mejl eller privat meddelande. Klarar du inte av att göra det kanske du helt enkelt ska låta bli.

Man vill bli älskad,

i brist därpå beundrar,

i brist därpå fruktad,

i brist därpå avskydd och föraktad.

Man vill inge människorna någon slags känsla,

själen ryser inför tomrummet

och vill kontakt till vad pris som helst.

                                                                            Hjalmar Söderberg

MEGASOCIAL - INSPIRERANDE SITE PÅ NÄTET

Nina Jansdotter, driftig beteendevetare, författare och coach har ett stort intresse av våra sociala medier, hur de påverkar oss och inte minst hur vi kan använda oss av dem på bästa möjliga sätt.

Kreativ är hon också och ett av alla hennes inspirerande projekt är den relativt nya siten MegaSocial. Där delar hon och andra proffs på olika områden som rör sociala medier, kommunikation, mobilt, nätverkande och personligt varumärke, med sig av reflektioner och tips.

Mycket läsvärt och inspirerande. För dig som är nyfiken på hur du ska bygga ditt personliga varumärke, både i verkliga livet och på nätet finns mycket matnyttigt.

Och som av en händelse finns jag också med på ett hörn :-). Jag har skrivit en artikel som heter "Små företag är de största vinnarna i de sociala medierna".

Välkommen in och låt dig inspireras!

EFFEKTIVA OCH GIVANDE MÖTEN

Sverige är ett mötesälskande land. Många som  bor och arbetar i andra länder och som "gästspelar" i Sverige förundras över alla möten vi har under arbetstiden - och ibland efter.

Frågar du de anställda, anser de ofta att det både är för många möten generellt och att mötena dessutom ofta är både tråkiga och onödiga.

Självklart är det viktigt med möten, men många företag bör se över sin möteskultur och fundera på både frekvens, innehåll och vilka som bör delta. Det vinner alla på. Att ha möten för mötets skull och utan riktigt mål och mening gör inte inställningen bland det anställda särskilt positiv och det i sin tur tenderar att göra mötena ineffektiva.

Vad är då viktigt att tänka på för att det ska vara en bra möteskultur? Nedan följer några punkter att ta hänsyn till:

1. Mötesinventering. Behövs verkligen alla möten på företaget? Kan en del möten kanske slopas och information och beslut förmedlas på annat sätt, eller kan flera möten kanske slås ihop? Vilka personer bör gå på respektive möte? Detta är något för ledning och ledningsgrupp att se över. 
2. Se över dagordningen. Det är bra att ha en grund som fungerar att hålla sig till varje gång och som lätt kompletteras med aktuella frågor. Dessa punkter är bra att ha med för att få ett bra flyt på mötet:
   - Genomgång av förra mötets dagordning då beslut och förändringar följs upp.
   - Snabb genomgång av dagens dagordning. Finns nytillkomna frågor som dykt upp och behöver tas med?
   - Gå igenom mötet punkt för punkt.
   - Avsluta mötet genom att summera alla beslut som har tagits samt vem som är ansvarig för respektive område. Se till att alla är överens om och införstådda med vilka beslut som fattas.
3. Dagordning presenteras innan. För att få engagerade och förberedda deltagare krävs det att dagordning presenteras för deltagarna minst ett par dagar i förväg. Bra är också om deltagarna får en möjlighet att lägga till egna punkter som de anser behöver tas upp. 
4. Mötesledare. Vid varje möte ska en mötesledare hålla i mötet. Det kan vara samma person ,eller så kan man alternera. Mötesledarens uppgift är att se till att dagordning hålls, att ordet fördelas, att diskussionerna överensstämmer med punkterna på dagordningen och att tiden hålls.
5. Ett bra klimat. Diskutera hur ni tycker att ett bra mötesklimat ska vara. På vilket sätt ska alla känna sig delaktiga? Är det ok att avbryta? Hur ska ni göra för att det ska vara både ordning och kreativitet?
6. Se till att ha det trevligt! Hur kan ni sätta guldkant på era möten? Vad behövs för att alla ska tycka att det är en trevlig och givande stund? Överraska med något gott att äta? Spela lite musik? Turas om med att berätta en rolig historia? 

GLÖM INTE BORT ATT SÄGA ALLT DET GODA - INNAN DET ÄR FÖRSENT

"Under de sista åren av våra liv finns det bara några få saker vi ångrar i livet, och det är de ögonblick då vi inte kunde uttrycka våra sanna känslor för någon eller något."

Janesh Vaidya ur boken "Ayurveda för dina sinnen"

Det är tänkvärda ord och jag tror att det stämmer för de allra flesta av oss - att vi snarare kommer att ångra det vi inte gjort snarare än det vi gjort.
Många gånger tror jag att vi håller tillbaka våra ord och känslor för de människor vi har omkring oss i livet. Jag tror också att det faktiskt kan vara så att det till och med oftare är de positiva tankarna och känslorna som vi av rädsla håller tillbaka - inte de negativa.
Tror du också att det kan vara så?
Varför är det så?

Visst kan vi ha olika orsaker till att vi inte uttrycker oss positivt till vår omgivning. Det kan handla om ovana, vi tänker inte på det, eller så vågar vi inte. Vi är rädda för att bemötas av misstro eller att inte få våra känslor besvarade. Det sistnämnda är ändå väldigt sällan de inträffar. Vanligare är att vi möts av glädje och tacksamhet. Det är absolut helt klart värt att prova.

Det är ju dessa goda och positiva ord som vi borde strö omkring oss frikostigt och utan eftertanke.
Gör du det?
Jag vet att jag kan bli bättre på det, och det är något jag jobbar med för att ständigt förbättra.
Det kan du också göra genom att göra följande:

• Tala om för dina familjemedlemmar att du älskar dem och att du är glad över att få vara deras fru/man/sambo/mamma/pappa eller vad det nu kan vara.
• Tala om för en vän hur glad du är att han/hon finns i ditt liv.
• Tala om för en kollega du uppskattar att du gör just det.
• Tala om för en helt främmande person att han/hon har en snygg kappa, vacker frisyr eller ge någon annan komplimang.
• Och du, glöm inte bort att tala om för dig själv vad det är du uppskattar med att vara DU.

KOMMUNIKATION MED MEDKÄNSLA

Judith Orloff

Genom att använda dig av din medkänsla när du kommunicerar med någon som har gjort dig arg eller irriterad, kan du enligt amerikanske professorn i psykiatri, Judith Orloff bättre göra dig förstådd och dessutom förmå dina medmänniskor att möta dina behov i större utsträckning. 


Judith Orloff, är professor i psykiatri och uppskattad författare och föreläsare i USA. Hon blandar inspiration från gammal traditionell medicin och den senaste forskningen. Hon är fullt övertygad om att vi alla kan förändra våra negativa tankar och känslor och istället transformera dem till ett inre lugn och harmoni.

Orloff har skrivit flera böcker vara två har getts ut på svenska, "Positiv energi: 10 recept som omvandlar trötthet, stress och rädsla till livsglädje, styrka och kärlek" och "Emotionell frihet: frigör dig från dina negativa känslor". Jag har inte själv läst någon av böckerna ännu, men de står båda på min "To Read List".

Orloff har skrivit mycket om vikten av medkänsla för andra. Jag vill gärna dela med mig av Orloffs 7 "regler" på hur du kommunicerar med medkänsla.

1. Uttryck dina känslor på ett lugnt sätt.
2. Var specifik med vad du är arg/irriterad på. Håll dig bara till en sak.
3. Föreslå en liten och genomförbar förändring som skulle kunna förbättra situationen. Förklara hur den skulle kunna förbättra er relation.
4. Lyssna sedan på den andres tankar och åsikter, utan att avbryta, ifrågasätta eller flika in. Var helt tyst.
5. Visa att du förstår personens känslor. Fråga dig själv: Vad är det för smärta eller brist hos den här personen som får honom/henne att bete sig på det här sättet mot mig? Ägna en tyst stund åt att fundera på och känna hur personens hjärta kan vara "skadat" eller blockerat. Då är det lättare att kunna förstå och känna medkänsla.
6. Kom överens om en kompromiss eller gemensam lösning. Släpp fokus på att du måst ha "rätt".
7. Om en person inte är villig att ändra på sig så har du bara två val. Du kan antingen acceptera faktum, eller så får du minska ner eller helt avstå umgänge med honom/henne.

SYKRONITET

Synkronitet kan  förklaras som när två eller flera sammanträffanden inträffar oberoende av varandra.
Några exempel:
Du har precis fått veta att du är gravid och plötsligt ser du gravida kvinnor precis överallt.
Eller:
Du hittar ett gammalt vykort från en vän som det var länge sedan du pratade med. Nästa dag ringer samma vän till dig och säger att han/hon tänkte på dig i går.

Det var Carl Jung som myntade det här begreppet i början av 1900-talet. I dag kan vi möta det i andra "skepnader". Som i attraktionslagen, The Secret och liknande. Om det har att göra med övernaturliga och kosmiska krafter eller om det kanske snarare har att göra med att vi öppnar upp vårt medvetande för sådant som vi annars hade låtit passera ska jag låta vara osagt. Kanske är det en kombination av båda delar?
Hur som har du säkert också varit med om dessa stunder då saker inträffar som verkar helt otroliga.

• Har du några exempel som du kan dela med dig av?

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

Kommunikativt ledarskap är ett förhållningssätt där företaget har insett vikten av en god och fungerande kommunikation för att driva verksamheten framåt. Denna form av ledarskap bygger på att cheferna vågar ha en dialog med medarbetarna. Genom att lyssna och resonera för chefen verksamheten framåt.

I Chefstidningen (2/11) kan man läsa om det framgångsrika sättet som Stockholms stad har använt just Kommunikativt ledarskap på. Det har man gjort så bra att man fick Stora Informationspriset 2010.

Det kommunikativa ledarskapet består av sex dimensioner:

1. Förmedling av organisationens budskap: En kommunikativ ledare förmedlar organisationens budskap på ett sätt som gör att medarbetarna känner att de är med och bidrar till att visioner och mål nås. Chefen ska kunna förklara bakgrund och orsak till aktuella händelser och även förklara hur de påverkar verksamheten. Chefen är den som genom sin förmåga att kommunicera får medarbetarna engagerade i organisationen och dess utveckling.
2. Tydlighet, ramar och förväntningar: En kommunikativ är tydlig med vad som förväntas av medarbetarna och vilket handlingsutrymme som finns. Det skapar trygghet och är grunden för en väl fungerande arbetsplats.
3. Återkoppling: En kommunikativ ledare har god förmåga att återkoppla prestation och resultat. Både det som fungerar bra och det som kan förbättras måste kommuniceras. Om detta sker konsekvent leds medarbetarna i rätt riktning samtidigt som de stimuleras till utveckling av både sig själva och arbetsplatsen. 
4. En närvarande och coachande chef: En kommunikativ ledare är närvarande och lyssnande. Det innebär att chefen måste vara synlig och finnas tillgänglig för medarbetarna. Genom ett coachande förhållningssätt stimulerar chefen medarbetarna till utveckling och ökat engagemang.
5. Dialog och delaktighet: En kommunikativ ledare skapar delaktighet genom att informera, involvera och ge utrymme för reflektion. Dialog skapar ökad förståelse. Det krävas att chefen är tydlig med vad som är påverkbart för medarbetarna och vad som är beslut som inte är påverkbara.
6. Öppenhet och respekt: En kommunikativ ledare visar tillit till sina medarbetare. Klimatet på arbetsplatsen ska präglas av öppenhet och respekt. Chefens roll är att bekräfta de beteenden som stärker och utvecklar organisationen. 

Det gläder mig att denna form av ledarskap tar mer och mer plats och att resultatet av det belönas. Detta är ett förhållningssätt som jag har coachat chefer i  under ett par år. 

GRUNDKURS I KOMMUNIKATION

Här är ett videoklipp som cirkulerar flitigt på nätet nu, och det är definitivt sevärt ur flera perspektiv. Inte minst är det en grundkurs i kommunikationens betydelse. Det är nämligen så att det vi säger (det vi uttalar med våra ord) är det som faktiskt har minst betydelse i vår konversation med andra. Det som är ännu viktigare än vad vi säger är HUR vi säger det, vårt kroppsspråk, tonfall etc. Orden svara för ungefär 7 % när vi tolkar, rösten för cirka 30%  och resten är kroppsspråket,

Titta på hur de här två små tvillingpojkarna talar med varandra. Utan ett enda ord har det en livlig och turtagande konversation. De härmar varandras gester och de ändrar tonfall för att betona något. Pojken som är intryckt i hörnet höjer tonen mer än brodern, dessutom försöker han att lätta upp stämningen lite då och då med ett härligt skratt.

KOMMUNIKATIONSSTRATEGIER PÅ ARBETSPLATSEN

I Chefstidningens senaste nummer finns en intressant artikel om ledarskap och kommunikation. Forskaren Jesper Falkheimer har formulerat fem typiska kommunikationsstrategier som ledare använder sig av.

1. Spreja och bönfalla. Ledningen översköljer medarbetarna med all information och utgår från att medarbetarna är tillräckligt kompetenta för att själva sortera vad som är viktigt. Man utgår från att medarbetare som har tillgång till så mycket information som möjligt har möjlighet att fatta bättre beslut.
2. Berätta och sälja. Här kommunicerar man det som man anser hör till kärnverksamheten. Ledningen försöker först att sälja in sin syn genom flotta presentationer. Det är ingen dialog med medarbetarna, utan ledningen anses veta bäst.
3. Understryka och undersöka. Ledningen arbetar fram några huvudidéer som medarbetarna får ha ett resonemang kring. Ledningen har stor tilltro till medarbetarna . Grundinställningen är att lyssna på medarbetarna för att få fram hinder och eventuella missförstånd.
4. Identifiera och besvara. Här är det medarbetarna som står i centrum. Det är viktigt att de förstår och ser en mening i det som sker. Ledningen identifierar medarbetarnas funderingar och besvarar dem sedan.
5. Undanhålla och försvara. Ledningen undanhåller om möjligt all information tills de måste redovisa den. Information är makt, och makten vill ledningen inte dela med sig av. Man utgår från att medarbetarna inte kan greppa hela bilden.

Mer kan man läsa i Jesper Falkheimers och Mats Hedes bok "Strategisk kommunikation - en bok om organisationers relationer". Det verkar vara en mycket intressant bok (om än med en osedvanligt tråkig framsida...) som jag kommer att läsa framöver. Jag tycker att kommunikation överlag är ett spännande område och på arbetsplatser inte minst.

Känner du igen din arbetsplats i någon av de fem kommunikationsstrategierna? Självklart kan det också förekomma blandningar av dessa strategier. De två tendenserna är dock att medarbetarna antingen får väldigt mycket information, eller nästan ingen alls...

RIS ELLER ROS - VAD TAR DU TILL DIG?

Tänk dig en dag, vilken som helst. Det känns som en ganska ok dag. Du har precis avslutat ett viktigt projekt på jobbet och du känner dig riktigt nöjd. Till din stora glädje har flera av dina kollegor uppmärksammat det arbete du lagt ner och det fina resultatet. Du möts av positiva kommentarer under hela förmiddagen i stil med:
- Bra jobbat! Det blev jättebra.
- Vad bra det blev. Så skönt det måste kännas för dig att det är klart nu när du har lagt ner så mycket tid.
- Verkligen jättebra och genomarbetat. Kanon!
Du får ytterligare sex fina komplimanger från dina kollegor.
Sen på lunchen träffar du din kollega som du tidigare har arbetat i samma projekt som, men som nu har andra arbetsuppgifter. Han är inte alls lika positiv.
- Jag läste din rapport. Fan vad tid det tog att bli klar. Det borde ha kunnat bli både mer material och bättre resultat av det, kan man tycka.

Vad är det du kommer att komma ihåg av den dagen?
9 positiva kommentarer från dina kollegor?
Eller 1 negativ kommentar från en före detta kollega?

Tyvärr är det troligaste att det är den negativa kommentaren som fastnar. Varför är det så? Jo, för att vi tenderar att suga till oss och fastna i det negativa mer än det positiva. Det negativa i det här läget har förmågan att överskugga nästan hur mycket positivitet som helst.
Men hur ska man göra då?
Jo, om du hamnar i en liknande situation kan du efter att den värsta "chocken" har lagt sig försöka tänka lite rationellt. Fundera på vad det är som har varit positivt i händelsen sammanlagt. Kanske kan du uppskatta det i procentförhållanden. I det här fallet skulle det det bli 90% positiva kommentarer och 10 % negativa.
Tänk på det!
 90% positiva är fantastiskt!
Det går inte att få alla nöjda. Hur man än beter sig så kommer det alltid att finnas de som letar och hittar fel med det mesta. Dessa personer brukar ofta ha ett liv som har 90 % negativitet och 10 % positivt. Kanske förmår de helt enkelt inte bättre.

Så sträck på dig och känn dig stolt och glad över det positiva du har fått höra. Försök att minnas återigen exakt vad det var du fick höra och sola dig lite i glansen.

EMOTIONELL ELLER INTELLEKTUELL?

Vi föds med ett temperament som är ganska bestående livet igenom. Till skillnad från din personlighet som utvecklas beroende på vad du är med om och vilka erfarenheter du får. Temperamentet kan innebära att du är lugn och tålmodig, hetsig, eller kanske positivt lagd. Det är alltså en egenskap som du kommer att bära med dig i livet. Till viss del kan du självklart lära dig att hantera exempelvis ett hetsigt humör, men det är mycket svårt att tona ned den egenskapen helt.

En del människor är emotionella i sitt temperament. Det innebär att de i stor utsträckning styrs av sina känslor. De har nära till alla känslor, glädje, ilska, sorg etc.
Andra har ett temperament som är mer intellektuellt styrt. De är ofta mycket verbala och kan lätt sätta ord på sina tankar.
Vid en diskussion reagerar en emotionell människa med sina känslor. Om diskussionen blir hetsig så kommer den emotionellt styrda människan att reagera med ilska eller kanske bli ledsen. Den intellektuella personen kommer istället sakligt att kunna argumentera för sin sak.
Om vi säger att Pia är med i denna diskussion och styrs av sina känslor, och hon diskuterar med Jörgen som är intellektuellt styrd, så kommer Pia när det börjar "hetta till" att höja rösten, kanske skrika och gråta. Hon kommer att ha svårt att samla sina tankar och komma med sakliga argument då hon "bärs iväg" av sina känslor.
Jörgen däremot, kanske visserligen kommer att ilskna till och höja rösten, men han kommer inte att tappa fattningen utan fortsätter med sitt logiska resonemang.

Vem tror ni känner sig som en "vinnare" i diskussionen?
Vem tror ni känner att han/hon inte alls fick fram det viktiga och kom till korta?

Som ni förstår är det lätta att den intellektuella "typen" är den som går segrande ur en "strid" med en emotionell typ. Det ironiska är att i parförhållanden verkar det ofta som om dessa två typer dras till varandra. Man brukar ju säga att "opposites attract". Som nyförälskad är olikheterna charmerande och det går att ha överseende med det mesta. Men längre fram i förhållandet kanske man måste lära sig att hantera sina olikheter.
Ett bra sätt om man befinner sig  en sådan här relation och känner att det stundom är svårt att överhuvudtaget diskutera med varandra är att helt enkelt tala om sina olikheter. Självklart väljer man då ett tillfälle då man kan tala lugnt om detta. Framför allt gäller det för den emotionellt styrda personen att försöka förklara hur svårt man tycker att det är att vara saklig när känslorna tar överhand. Den intellektuellt styrda personen måste i sin tur kanske föra fram att det kan kännas svårt ibland att inte kunna visa sina känslor så lättvindigt.

Det bästa sättet för ett sådant här '"motsatspar" är att när de känner att det börjar hetta till i en diskussion, trycka på stopknappen och helt enkelt bestämma att fortsätta den när båda har lugnat ner sig.
Genom att förstå varandras beteenden och ta hänsyn till varandras temperament så ökar man förutsättningar för att kunna leva tillsammans i ett mer harmoniskt förhållande.

LYSSNANDETS SVÅRA KONST

Det här är ett område som jag tror att de allra flesta skulle kunna bli bättre på. Att lyssna på andra. Och då menar jag verkligen att lyssna på den andre personen helt och fullt.

Många gånger så tror vi att vi lyssnar på ett bra sätt. Vi står där bredvid och nära, kanske nickar vi igenkännande för att visa att vi lyssnar och förstår, men i själva verket är vi i tanken någon helt annanstans.

Man kan lyssna på  olika "nivåer":

1. Sporadiskt lyssnande: Då finns vi fysiskt närvarande, men mentalt är vi någon helt annanstans. Kanske planerar vi kvällens middag eller funderar på vart vi ska åka på semester i sommar.
2. Inre/självcentrerat lyssnande: Vi lyssnar med utgångspunkt från oss själva, våra egna känslor,tankar och behov. Vi söker "likheter" i det personen säger så att vi kan koppla det till våra egna erfarenheter. Troligtvis står vi också och bara väntar på att vi ska få en möjlighet att själva flika in att vi minsann varit med om precis samma sak - fast ännu värre.
3. Koncentrerat lyssnande: Fokus ligger på den som pratar/berättar. Vi har helt slutat tänka på oss själva och vår egen situation.
4. Fullständigt lyssnande: Förutom att vi är helt fokuserade på vad den andre säger, så lägger vi även in vår "själ" i det som berättas. Vi lever oss in i det och "känner det". Vi använder oss omedvetet av spegling (härmar den andres kroppspråk, tonläg etc.)

Hur kan du då bli en bättre lyssnare? Det krävs en hel del träning, men det är också ett tacksamt område att träna på som ger ett positivt reslutat omgående. Här är något att tänka på som kommer att göra dig till en mer närvarande och bättre lyssnare.

• Bestäm dig för att vara en fokuserad lyssnare. Så fort någon annan tanke dyker upp i ditt medvetande, så släpper du den och fokuserar återigen på vad den som pratar säger. Det krävs övning, men som bekant ger övning färdighet.
• Visa med din kropp att du lyssnar; lägg huvudet på sned, visa med ansiktsuttryck vad du känner för vad du får höra. Spegla den andre personens kroppsspråk.
• Ställ frågor. Fråga om det är något du inte förstår eller behöver få förtydligat. Fråga hur den andre personen mår. Fråga hur det känns. Genom att ställa frågor visar du dels att du verkligen är intresserad, dels att du vill veta mer.

Dessa råd gäller generellt i all kommunikation, med din partner, en vän en kollega etc. Prova gärna att bli en mer medveten lyssnare, så får du se vad som händer. Det är lite som magi...

PRATA - INTE TJATA

Om du lever i en relation så har du troligtvis erfarenhet av att du, åtminstone stundtals, fått klaga och tjata för att få saker och ting att bli som du vill. Ofta handlar det om småsaker som kan verka självklara, men som din partner inte alls verkar prioritera på samma sätt som du.
Känner du igen dig?
Brukar det fungera med tjat och gnäll?
Nej. Att tjata fungerar inte alls. Det ända som händer är att du själv känner dig trött, gnällig och betydelselös.

Men hur ska man göra då när ens partner inte verkar förstå att han eller hon skulle behöva hjälpa till med vissa saker i hemmet?
Jo, du ska inte tjata - du ska PRATA.
Tjat tenderar att få "offret" att helt stänga av hörsel, så den metoden är för det mesta helt verkningslös. Har du tur fungerar det tillfälligtvis. Men snart är ni tillbaka i samma gamla hjulspår igen.

Det du behöver göra är att se till att få tid med din partner då ni kan få prata med varandra i lugn och ro. Du måste berätta (utan att gnälla och tjata) hur du upplever situationen, vad du saknar, hur du önskar att det skulle vara och hur då mår och känner när det inte är så.
Sedan måste du lyssna på vad din parter har att säga. Kanske har han eller hon inte alls samma åsikter och krav som du har. Kanske har han/hon bara inte förstått hur viktigt detta är för dig. Oavsett så måste ni under lunga och respektfulla förhållanden prata om hur ni både tycker att det ska se ut framöver.
Försök att hitta ett sätt att enas om en gemensam standard. Kanske kan du inte få igenom alla dina önskemål. Se det ändå som en framgång om ni har enats över något.
Rom bygge inte på en dag...

ATT FRAMFÖRA KRITIK

Att föra fram kritik är aldrig roligt. Här är ändå ett förhållningssätt som gör att det brukar fungera mycket smidigare, både för den som ska föra fram och ta emot kritiken:

·      Det är lättare att acceptera råd än kritik

·        Det är lättare att acceptera förslag än råd

·        Det är lättare att acceptera önskemål än förslag

METAKOMMUNIKATION

Metakommunikation betyder att man pratar om hur man kommunicerar, alltså "prat om prat".
Vi slänger oss med så mycket ord och fraser och vi förväntar oss att alla ska förstå vad vi menar. Men det är inte alls säkert att det är så.
Jag blev själv varse om det under gårdagen i en diskussion. Då handlade det om ordet SAMARBETA. Min definition av ordet är jättetydligt för mig. Den jag pratar med har också sin version av ordet tydligt för sig. Alltså tycker vi båda att vi samarbetar. Men om vi inte har samma definition/innebörd, så är det inte säkert att vi upplever samarbetet som bra. Ingen tycker att den gör fel, för vi följer vår egen "sanning".

När det gäller just samarbete i arbetslag eller andra sammanhang då en grupp människor förväntas arbeta tillsammans så är det viktigt att definiera vissa ord. Att kanske börja fundera själv på vad JAG tycker att dessa innebär för mig. Sedan dela med sig och lyssna på de andras tankar och åsikter.

Här kommer några exempel på sådana ord som kan vara bra att ha en metakommunikation om:

• Samarbeta
• Ansvar
• Fixa
• Informera
• Mål
• Fördela
• Uppgift
• Resultat
• Hjälpa till

Kom gärna med förslag på egna ord som du tycker kan vara bra att verkligen definiera vad de betyder. Jag skriver upp dem här på listan allt eftersom.

Vilka ord tar vi för givet att alla andra förstår, men de kan ha väldigt olika innebörd för olika personer?

EGOLOGISK ADVENTSKALENDER LUCKA 3

SLÖSA MED KOMPLIMANGER

Kanske är du en person som är van vid att ge beröm eller dela ut komplimanger? Eller är det istället så att du kanske tänker vänliga tankar, men inte alltid uttrycker dem?

I dag får du en liten utmaning. Försök att sprida komplimanger lite mer än du brukar, eller kanske till personer du inte normalt brukar uppmärksamma. Självklart måste du göra det på ett ärligt och naturligt sätt för att det ska kännas bra både för dig och för ”mottagaren”. Det kan räcka med ett vänligt hej och ett leende eller några utvalda vänliga ord. Genom att sprida lite extra glädje och uppskattning kommer inte bara din omgivning att må bättre, utan även du själv.