Summering av Månadens språk 2019

Utmaningen Månadens språk breddade verkligen min läsning under 2019. Jag har läst böcker från kulturer som jag visste mycket lite om, som Mehmed Emin Bozarslans noveller i Malaria-amuletten, översatta från kurdiskan. Jag har också hittat nya favoritförfattare, som holländska Gerbrand Bakker.

Trots detta har jag bestämt mig för inte sätta ihop en ny Månadens språk under det här året - två år i rad får räcka. Däremot är jag jätteglad att Scyllas hylla har tagit upp stafettpinnen, så för den som vill, blir det ändå en Månadens språk 2020. Hurra för det!

De här böckerna läste jag i Månadens språk 2019:

januari: nederländska
Gerbrand Bakker, Däruppe är det tyst
Cees Noteboom, En sång om sken och vara

februari: danska
Olga Ravn, Den vita rosen
Søren Sveistrup, Kastanjemannen

mars: kinesiska
Su Tong, Lika vackra som änglar (novell)
Mo Yan, Att sälja vitkål (novell)
Gao Xingjian, Skomakaren och hans dotter (novell)

april: ungerska
Magda Szabó, Izas ballad

maj: indonesiska
Agus Noor, Tusen gevärskulor, tusen fjärilar (novell)
Oka Rusmini, Sitas eld (novell)
Eka Kurniawan, Skönhet är ett sår

juni: grekiska
Grekland berättar: Fikonträdets sång (novellsamling)

juli: kurdiska
Mehmed Emin Bozarslan, Malaria-amuletten: Noveller

augusti: finska
Arto Paasilinna, På spaning efter farfar
Joonas Konstig, Rådjurens himmel (novell)

september: hebreiska
Lizzie Doron, Varför kom du inte före kriget?

oktober: tjeckiska
Pavel Brycz, En bild av kaffe (novell)
Květa Legátová, Hana och Joza

november: koreanska
Han Kang, Den vita boken

december: isländska

Ragnar Jónasson, Ön
Einar Kárason, Stormfåglar

Sammanfattning av Månadens språk i december: Isländska

Nytt år, ny månad och dessutom hög tid att blicka tillbaka och sammanfatta Månadens språk i december 2019, som var isländska.

Jag läste två böcker:

Ragnar Jónasson, Ön
Einar Kárason, Stormfåglar

Jag gillade båda, men Stormfåglar var min favorit (klicka på titlarna för att komma till mina recensioner).

Vilken bok/vilka böcker läste du översatta från isländskan? Klistra in en länk/länkar till det du skrivit om boken/böckerna, eller skriv helt enkelt in titeln/titlarna här i kommentarsfältet.

Månadens språk: Stormfåglar av Einar Kárason

Månadens språk i december är isländska och jag har förutom Ön av Ragnar Jónasson, också hunnit med att läsa Stormfåglar av Einar Kárason.

Stormfåglar utspelar sig den hårda vintern 1959 och beskriver fisketrålaren Måsen som råkar ut för en dramatisk storm. Allting fryser på båten och den hotar att sjunka av tyngden. Hela tiden måste besättningen ut på däck och hacka is med alla verktyg som kan uppbådas, samtidigt som stormen rasar och isande kallt vatten väller in över båten. Männen utstår fruktansvärda umbäranden och hör samtidigt nödsignaler från de andra båtarna i närheten. Men det finns inga möjligheter att komma till undsättning för någon annan.

Det är oavbrutet spännande läsning och känslan av att man så gärna vill att det ska gå väl för dem, driver handlingen framåt. En del besättningsmän förblir anonyma, men vi får bland annat lära känna den unge Larus som inte har särskilt lång erfarenhet av sjön. Han vill visa kapten vad han går för, men kan förstås inte ha förutsett att resan skulle bli så här.

Detta är en bok om ett ämne som jag kanske inte trodde skulle locka mig, men jag gillade den verkligen.


Titel: Stormfåglar
Författare: Einar Kárason
Översättare: John Swedenmark
Utgivningsår: 2019
Förlag: Thorén & Lindskog
Antal sidor: 101

Månadens språk: Ön av Ragnar Jónasson

För ett tag sedan läste jag Mörkret av Ragnar Jónasson, och nu när Månadens språk i december är isländska passade jag på att läsa Ön, den andra delen i serien.

Boken handlar om kriminalpolisen Hulda Hermansdóttir, en medelålders kvinna som får kämpa ganska hårt för att inte bli behandlad sämre än männen hon arbetar med. På en isolerad ö utanför Islands södra kust kommer larmet att en ung kvinna har hittats död, och Hulda tar sig an fallet. Hon hittar snart möjliga kopplingar till ett gammalt fall, som en av hennes manliga kollegor haft hand om och kanske inte gjort vad han borde. 

Hulda börjar nysta i fallet och söker efter sanningen, samtidigt som hon gör privata efterforskningar i sitt eget tragiska liv.

Jag gillar att läsa om Hulda Hermansdóttir och jag tycker om det isländska landskapet - ön och de kala och karga områdena på Västfjordarna där berättelsen utspelar sig, är fascinerande landskap. Tyvärr tycker jag inte att boken är så välskriven som den borde vara. Ibland hakar jag upp mig på formuleringar och det finns detaljer som gör att jag lite för snabbt anar vad som kommer att hända. Däremot tycker jag att historien i det stora hela är genomtänkt, tragisk och spännande.

Titel: Ön

Författare: Ragnar Jónasson

Översättare: Arvid Nordh

Utgivningsår: 2019

Förlag: Modernista

Antal sidor: 300

Sammanfattning av Månadens språk i november: koreanska

Nu har det blivit dags att sammanfatta det som vi läst översatt från Månadens språk i november, som var koreanska.

Jag valde en bok som jag velat läsa ända sedan jag lyssnade till författaren på årets Bokmässa i Göteborg (klicka på titeln för att läsa min recension):

Han Kang, Den vita boken

Vilka böcker läste du? Lämna en länk/länkar till det du läst och skrivit om, eller skriv in titlarna direkt i kommentarsfältet.

Månadens språk är isländska

Idag är det första december och jag kan konstatera att det blivit dags för 2019 års allra sista Månadens språk. I december ska vi läsa böcker översatta från isländskan, ett val som ligger mig varmt om hjärtat. Det är något alldeles speciellt med Island, tycker jag, och boktraven från biblioteket innehåller massor som jag verkligen vill läsa. Återstår att se vad som hinns med.

Island verkar vara bra på deckare, så i min hög finns Arvet av Yrsa Sigudrardóttir, Ön av Ragnar Jónasson och Kvinnor av Steinar Bragi.

Här finns också några romaner som jag länge tänkt läsa: Ärr  och Fröken Island av Audur Ava Ólafsdóttir, och Ásta och Fiskarna har inga fötter av Jon Kalman Stefansson.

En gammal favorit har också kommit med, nämligen Sjón med böckerna Skymningsinferno och Fisk och kultur. Dessutom helt nya författare för mig, genom Gyrdir Elíasson med Bland träden (novellsamling) och Einar Karasón med Stormfåglar.

Klicka på titlarna för att läsa mer om böckerna.

Imorgon sammanfattar vi det som blivit läst från månadens språk i november, som var koreanska. Håll utkik efter det.

Månadens språk: Den vita boken av Han Kang

Månadens språk i november är koreanska och jag har läst Han Kangs Den vita boken.

Författaren undersöker frågor om livet och döden genom minnena av en syster som dog som nyfödd innan författaren själv fanns. Allt filtreras genom färgen vit och de korta kapitlen tar avstamp i olika vita saker, som till exempel en riskaka, evig snö eller en svepning.

Den vita boken är en väldigt speciell bok. Som läsare vill jag pussla ihop de vackra ögonblicksbilderna och händelserna som skildras, men jag är inte säker på att jag lyckas fullt ut.

Klart är i alla fall att boken handlar om en författare som kommer till en europeisk stad för att skriva, långt från hemlandet Sydkorea. Här lägger hon märke till många vita föremål och företeelser, vilka påminner henne om systern som dog och den spädbarnsskjorta som hennes mamma sydde. Det blir tydligt att den döda systern har präglat författarens liv. Hon konstaterar också att hon själv kanske inte hade funnits om hennes syster hade fått leva.

Av författaren har jag tidigare läst Vegetarianen, en bok som jag också tyckte mycket om.


Titel: Den vita boken
Författare: Han Kang
Översättare: Anders Karlsson & Okkyoung Park
Utgivningsår: 2019
Förlag: Natur & Kultur
Antal sidor: 123

Sammanfattning av Månadens språk i oktober: tjeckiska

Nu har det blivit dags att sammanfatta det som vi läst översatt från Månadens språk i oktober, som var tjeckiska.

Jag hann med att läsa en novell och en roman (klicka på titlarna för att komma till mina recensioner):

Som vanligt vände jag mig till Tranans berättarserie, och läste "En bild av kaffe" av Pavel Brycz ur Tjeckien berättar: I sammetens spår.

Romanen jag läste var Hana och Joza av Květa Legátová, en bok som jag blev riktigt förtjust i.

Vilka böcker läste du? Lämna en länk/länkar till det du läst och skrivit om, eller skriv in titlarna direkt i kommentarsfältet.

Månadens språk är koreanska

November innebär det näst sista språket i Månadens språk under 2019, nämligen koreanska.

Boktraven från biblioteket innehåller nästan uteslutande romaner den här gången, men ständigt Nobelpristippade poeten Ko Un tyckte jag inte jag kunde gå förbi. Jag valde hans diktsamling Vit fjäril.

Ett par koreanska författare har jag läst tidigare, som Han Kang och Sun-Mi Hwang, men jag har ändå lånat hem två för mig olästa titlar: Den vita boken respektive Hunden som vågade drömma.

Dessutom finns flera för mig nya författare att bekanta mig med: Yun Hung-Gil med Regnperioden, Hwang Sok-Yong med Berättelsen om herr Han och Park Wan-Suh med Det kala trädet. Ytterligare tre romaner som jag kanske väljer att läsa är Ta hand om min mor av Kyung-Sook Shin, thrillern Den rätta tiden för en kula i hjärtat av Un-Su Kim och Den gamla trädgården av Hwang Sok-Yong.

Klicka på titlarna för att läsa mer om böckerna.

Jag får se vad jag väljer, men jag tror säkert att det åtminstone blir Han Kangs Den vita boken, för den har jag varit sugen på att läsa länge.

Imorgon sammanfattar vi det som blivit läst från månadens språk i oktober som var tjeckiska, så håll utkik efter det.

Månadens språk: Hana och Joza av Kvêta Legátová

I oktober har Månadens språk varit tjeckiska och jag lyckades hitta en riktig pärla i den hög med böcker jag släpade hem från biblioteket.

Hana och Joza av Kvêta Lagátová utspelar sig under andra världskriget och handlar om Hana som tvingas fly från sitt storstadsliv, ut på landet undan Gestapo som är ute efter henne.

För att kunna gå under jorden gifter hon sig med den specielle Joza, en enkel man som bor i en bergsby långt från civilisationen. Tiden som följer blir ett helt annat liv än det som Hana är van vid. I storstaden arbetade hon som läkare, men nu tvingas hon hemlighålla sin identitet.

Det är en hårt liv i byn, men där finns också fin sammanhållning och färgstarka personligheter. När Hana till slut kommer tillbaka till sitt gamla liv, är hon inte längre säker på att hennes stadsliv som läkare är det bästa.

Titel: Hana och Joza
Författare: Kvêta Legátová
Översättare: Tora Hedin
Utgivningsår: 2013
Förlag: Aspekt
Antal sidor: 161

Månadens språk: En bild av kaffe av Pavel Brycz

Månadens språk i oktober är tjeckiska, och jag inleder läsningen med novellen "En bild av kaffe" av Pavel Brycz. Novellen är hämtad ur samlingen Tjeckien berättar: I sammetens spår i Tranans berättarserie.

Novellen beskriver mötet mellan en äldre man utan hopp om framtiden och en ung vacker kvinna som sätter sig på samma bänk i Prag. De berättar detaljer ur sina liv för varandra och finner att de kanske skulle kunna ha en framtid tillsammans.

Jag gillar den här novellen, och passar också in den i Läs en novell IV, på nr. 9: "Läs en novell med något svart i titeln."

Titel: "En bild av kaffe"
Ur: Tjeckien berättar: I sammetens spår
Utgivningsår: 2009
Förlag: Tranan
Antal sidor: 8

Sammanfattning av månadens språk i september: hebreiska

Under september läste vi böcker översatta från hebreiskan i Månadens språk och nu är det dags att göra en sammanfattning.

Själv läste jag en enda roman, men åtminstone en som jag tyckte mycket om:

Varför kom du inte före kriget? av Lizzie Doron (klicka på länken för att komma till min recension av boken).

Hur gick det för er andra? Lämna en länk till den bok/de böcker ni läst och skrivit om från hebreiskan, eller skriv helt enkelt in titeln/titlarna här i kommentarsfältet.

Månadens språk är tjeckiska

Imorgon är det den 1 oktober, vilket innebär att månadens språk framöver kommer att vara tjeckiska. Jag har som vanligt plockat fram tänkbara böcker att läsa under månaden, så förhoppningsvis finns någon riktig pärla i den här traven.

Petra Hûlová har jag läst tidigare (Allt detta tillhör mig), och nu har jag hittat två böcker till av henne: För medborgarnas bästa och En plastig trea. Båda verkar intressanta. En annan välkänd författare från Tjeckien är Milan Kundera. För många år sedan läste jag Varats olidliga lätthet, och nu har jag lånat hem Skrattets och glömskans bok.

Andra böcker översatta från tjeckiskan är Pengar från Hitler av Radka Denamarková, Den lilla staden där tiden stannade och Den ljuva sorgen, båda av Bohumil Hrabal, och Hana och Joza av Kvta Legátová. Dessutom finns Salamanderkriget av Karel Capek, Kallt land av Jáchym Topol och Inga helgon, inga änglar av Ivan Klima.

Som vanligt har jag också tagit fram en novellsamling ur Tranans berättarserie: Tjeckien berättar: I sammetens spår.

Klicka på titlarna för att läsa mer om böckerna.

På onsdag sammanfattar vi det som blivit läst från hebreiskan, så håll utkik efter det.

Månadens språk: Varför kom du inte före kriget? av Lizzie Doron

Månadens språk i september är hebreiska, och jag har läst Varför kom du inte före kriget? av Lizzie Doron.

Boken handlar om flickan Elisabet och hennes mamma, Helena, som lever i Israel. I Tel Aviv bor många familjer med rötter i Europa, och många av dem har varit med om otänkbara grymheter i förintelsens namn. Många har också mist i princip hela sina familjer.

Mamma Helena bär på sin egen sorg, som fortfarande verkar styra i princip alla hennes handlingar. Dottern har ibland svårt att förstå varför hennes mamma gör som hon gör, men det är som om Helena fortfarande är kvar i dåtiden. Att växa upp med en så svårt traumatiserad förälder gör livet otryggt och oförutsägbart för Elisabet, samtidigt som mammans kärlek till dottern lyser igenom i alla hennes omsorger för att Elisabet ska kunna växa upp och få ett normalt liv.

Jag gillar verkligen Varför kom du inte före kriget? Boken är lättläst och berättad på ett osentimentalt sätt, samtidigt som innehållet är angeläget och gripande.


Titel: Varför kom du inte före kriget?
Författare: Lizzie Doron
Översättare: Tobias Goldman
Utgivningsår: 2011
Förlag: Weyler
Antal sidor: 136

Sammanfattning av månadens språk i augusti: finska

Augusti har betytt böcker översatta från finskan i Månadens språk. Som vanligt tyckte jag det var klurigt att bestämma vad jag skulle läsa - det finns massor med intressanta böcker att välja på. Ett kärt besvär, i och för sig.

Till slut bestämde jag mig för att återknyta bekantskapen med en författare jag inte läst på många år, nämligen Arto Paasilinna och hans På spaning efter farfar.

Jag läste också titelnovellen ur samlingen Finland berättar: Rådjurens himmel av Joonas Konstig.

Klicka på titlarna för att komma till mina recensioner.

Vad läste du? Lämna en länk/länkar eller skriv in titeln/titlarna i kommentarsfältet.

Månadens språk är hebreiska

Vid det här laget har vi hunnit besöka många länder i Månadens språk - vi har läst böcker översatta från nederländska, danska, kinesiska, ungerska, indonesiska, grekiska, kurdiska och finska. Och idag när det är den första september är det dags för hebreiska.

Inspirationshögen från biblioteket innehåller mest romaner men också någon novellsamling. Etgar Kerets Plötsligt knackar det på dörren har jag läst en novell ur tidigare, och skulle absolut kunna tänka mig att läsa hela samlingen. Från Keret har jag också hittat Goda intentioner, även det en novellsamling.

Kända namn är Amoz Oz, med exempelvis romaner som En berättelse om kärlek och mörker och Judas, och David Grossman, här med På flykt från ett sorgebud.

Nya bekantskaper för mig är Abraham Yehoshua med Kvinnan i Jerusalem, Alona Kimhis Stackars Susanna, och Assaf Gavron med Uppe på höjden. Också de två böckerna av Lizzie Doron, Varför kom du inte före kriget? och Min mors tystnad, verkar intressanta.

Klicka på länkarna för att läsa mer om böckerna.

Imorgon sammanfattar vi det som blivit läst från månadens språk i augusti som var finska. Håll utkik efter det.

Månadens språk: Rådjurens himmel av Joonas Konstig

Augusti månad betyder att Månadens språk är finska. Jag har läst Arto Paasilinnas roman På spaning efter farfar, men har också hunnit med en novell från samlingen Finland berättar: Rådjurens himmel.

Novellen jag har läst är titelnovellen, skriven av Joonas Konstig. Berättelsen handlar om två pojkar som är mobbade i skolan. Rektorn ber att få prata med dem och berätta om det hon hört att de blivit utsatta för. Men pojkarna hävdar att allt är bra.

Istället tar de hand om problemen på sitt eget sätt och man inser att särskilt den ena pojken njuter av egna grymheter.

Jag passar också in novellen på nr. 18 i Läs en novell IV: "Läs en novell där det finns en cykel."




Titel: "Rådjurens himmel"
Ur: Finland berättar: Rådjurens himmel
Författare: Joonas Konstig
Översättare: Marjut Hökfelt
Utgivningsår: 2013
Förlag: Tranan
Antal sidor: 26

Månadens språk: På spaning efter farfar av Arto Paasilinna

I augusti är Månadens språk finska och jag passar på att återknyta bekantskapen med Arto Paasilinna.

Och hans stil är sig lik, måste jag säga. På spaning efter farfar handlar om Aakusti som skickas ut för att leta rätt på sin farfar som är på rymmen. Farmor Letitia är en barsk kvinna som både farfar och Aakusti är lite rädda för, och Aakusti får inte återvända och får inte fler respengar om han inte lyckas med sitt uppdrag.

Men efter hand väcks Aakustis reslust och när han hittar sin farfar blir det till slut så att de reser tillsammans och är med om det ena äventyret efter det andra. De räddar några ynkliga soldater som har tappat bort sig på en övning, farfar opererar en skadad kvinna och de tar med en gammal pensionerad militär på en resa han sent ska glömma. Oftast sups det hejdlöst och det finns inget dessa två - och speciellt farfar - inte klarar av.

Lite förutsägbart är det i all sin galenskap och personerna är ganska grovt tillyxade. Men boken är en underhållande skröna och man får precis det man förväntat sig.

Titel: På spaning efter farfar
Författare: Arto Paasilinna
Översättare: Camilla Frostell
Utgivningsår: 2015
Förlag: Brombergs
Antal sidor: 181

Sammanfattning av månadens språk i juli: kurdiska

Under juli månad har böcker översatta från kurdiskan varit uppgiften i Månadens språk. Det fanns inte så mycket att välja på, speciellt inte något skrivet av en kvinnlig författare för de som hade siktet inställt på det, men en  del titlar lyckades jag ändå leta fram.

Själv läste jag novellsamlingen Malaria-amuletten av Mehmed Emin Bozarslan, och tyckte det var trevlig läsning (kicka på länken för att läsa min recension).

Vad läste ni andra? Lämna en länk till de inlägg ni skrivit om böcker från kurdiskan, eller skriv helt enkelt in titeln/titlarna direkt i kommentarsfältet.

Månadens språk är finska

I augusti är månadens språk finska. Jag har plockat fram lite ur bokhyllorna och som vanligt också sökt fram böcker på biblioteket.

Min vana trogen har jag förstås en novellsamling från Tranans berättarserie i min läshög: Finland berättar: Rådjurens himmel.

Jag har en del gamla favoriter från Finland, till exempel Arto Paasilinna, Anna-Leena Härkönen och inte minst Sofi Oksanen. På bilden finns titlar jag ännu inte har läst, men de har förstås skrivit många fler läsvärda böcker.

Rosa Liksom har jag länge tänkt läsa, så kanske blir det av nu när jag lånat hem Sånt är livet. Katja Kettus bok Nattfjärilen är jag också nyfiken på, liksom Emmi Itärantas Minnet av vatten.

Andra böcker jag funderar på är Miika Housiainens Hallonbåtsflyktingen och Kari Hotakainens Människans lott.

Jag får se vad jag börjar med.

Imorgon sammanfattar vi det som blivit läst från månadens språk i juli, som var kurdiska. Håll utkik efter det.