Visar inlägg med etikett Fackböcker. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Fackböcker. Visa alla inlägg

torsdag 1 januari 2026

November & december 2025

Här kommer årets sista lässammanfattning! 

November och december var båda bra läsmånader för mig. Jag läste två novellförfattare till Novelltolvan 2025 - både Virginia Woolf och Tessa Hadley är favoriter - Woolf sedan länge och Hadley en relativt ny bekantskap. Av Woolf läste jag "The New Dress", "The String Quartet" och "In the Orchard ", alla med Woolfs omisskänliga inre tankeflöden och associationer. Av Hadley läste jag "Ställföreträdaren" och "Fläcken", också de riktigt bra noveller. 

När det finns en ny deckare av M.W. Craven vill jag gärna läsa, så Krypskytten med Washington Poe, Tillie Bradshaw och de andra kastade jag mig över. Jag var också sugen på att läsa andra delen av Kjersti Anfinnsens trilogi om den pensionerade hjärtkirurgen Birgitte Solheim, Ögonblick för evigheten, och det var lika givande läsning som den första delen, De sista smekningarna. I maj kommer tredje delen, Dödsverk, och den kommer jag så klart också att läsa. 

Till bokcirkeln var december månads bok Yllans snillrika systrar av Malin Sturesson. Romanen är en feelgood i historisk miljö och extra roligt är att den utspelar sig i min hemstad, Kristianstad. Riktigt njutbar läsning på många sätt! Jag är också med i en bokcirkel på jobbet där vi läser barn- och ungdomslitteratur, och även om jag tyvärr missade vår träff hann jag i alla fall läsa både Vår tupp är död av Per Gustavsson och Anders Sparring, och Valens bibliotek av Zidrou. Båda var charmiga böcker, den om tuppen är tänkt för åldern 6-9 år och Valens bibliotek är mer av en allåldersbok i form av en bilderbok.

Övriga böcker jag läste under årets två sista månader valde jag för att de skulle passa in i Kaos-utmaningen, och det blev en riktigt trevlig blandning. För att kunna bocka av en Nobelpristagare läste jag Jon Fosses Sömnlösa, som dessutom var en Nobelpristagare jag hade kvar att upptäcka (jag försöker läsa något av alla som någon gång tilldelats priset). Boken är den första i hans Trilogin och jag vill absolut läsa de andra två delarna också. Jag trivdes faktiskt med hans sätt att skriva långa meningar utan skiljetecken. 

Ett par mer klassiska författare blev det också, på ett annat språk än svenska och engelska plockade jag fram Karen Blixens Babettes gæstebud, som jag alltså läste på danska. En brevroman skulle jag också bocka av och då hittade jag Fjodor Dostojevskijs debutroman Arma människor. Jag gillade båda, men Blixens bok var min favorit, kanske för att människorna i Dostojevskiljs bok var ganska neurotiska och irriterande. 

Bilderboksvärlden blev temat när jag skulle läsa en fackbok och valde Bilderboksmakare, ett samlingsverk där läsaren kan stifta bekantskap med en mängd både svenska och internationella författare. Lite på samma tema blev den biografi jag valde, eftersom jag passade på att läsa Paul Gravetts bok om Illustratören Tove Jansson. Jag tycker alltid det är intressant att fördjupa sig i ett författarskap jag gillar, och här handlade det alltså om Janssons illustrationer, allt från de tidigaste uppdragen hon fick redan som tonåring, till illustrationerna om muminvärlden. 

Det blev ännu fler böcker till Kaos-utmaningen. Gabrielle Filteau-Chibas Coyote valde jag eftersom jag skulle läsa en bok på temat rovdjur, Adania Shiblis En oansenlig detalj passade in på ett land i krig (Palestina) och Jesmyn Wards Sing, Unburied, Sing valde jag eftersom jag skulle läsa något av en svart författare. Alla var riktigt bra, och jag gillade särskilt Jesmyn Wards bok om den dysfunktionella familjen kring trettonårige Jojo i Mississippi. 

Till sist, två böcker som också var de allra sista jag prickade av i utmaningen. Från Indien läste jag Ghachar Ghochar av Vivek Shanbhag, en roman som handlar om hur snabb och oförtjänt rikedom långsamt bryter ner en familj – moraliskt, psykiskt och relationellt. Från ett land jag aldrig tidigare läst något valde jag Remote Control av Nnedi Okorafor. Boken är ett slags science fiction med inslag av afrikansk mytologi, och den utspelar sig i ett framtida Ghana. En ung flicka vandrar rastlöst mellan städerna, åtföljd endast av en räv. Rykten följer henne – man säger att hon är uppfostrad av Döden själv och att olycka och förintelse lämnas i hennes spår. 

Läsåret 2025 är alltså slut och nu återstår att fundera på om jag ska ha några särskilda läsmål för 2026. Kanske blir det en ny Kaos-utmaning eller kanske något annat. Jag återkommer till detta, men något som (på ett kravlöst sätt) "tvingar" mig att variera min läsning, vill jag gärna utgå ifrån.


fredag 29 januari 2021

Månadens tema i januari: Livets tunna väggar av Nina Burton

En ny utmaning på bloggen för i år är Månadens tema. Först ut i januari var temat Fackböcker och jag valde att läsa Livets tunna väggar av Nina Burton.

Boken innehåller essäer, som visserligen är litterära till sin kvalitet, men eftersom boken 2020 var nominerad till Augustpriset i kategorin Årets fackbok, tyckte jag absolut att den kvalade in i temat.

Författaren befinner sig i släktens sommarstuga belägen på en stor naturtomt. Hon observerar växt- och djurlivet omkring sig, och i det lilla som sker runt hennes husknut upptäcker hon en intrikat väv av myror, fåglar, bin, växter och vilda djur.

Som läsare fascineras jag tillsammans med författaren av hur minsta kryp kommunicerar med sina artfränder och hur sinnrikt konstruerat livet egentligen är. 

Jag gillar verkligen hur Burton blandar skönlitteratur och naturvetenskap, och kan absolut tänka mig att läsa någon mer av hennes böcker.

Titel: Livets tunna väggar
Författare: Nina Burton
Utgivningsår: 2020
Förlag: Albert Bonniers
Antal sidor: 272

måndag 4 januari 2021

Månadens tema är fackböcker

Januari är här och det är dags att börja med Månadens tema, en av 2021 års nya läsutmaningar.

Månadens tema i januari är fackböcker, något jag inte läser särskilt ofta, men jag har lånat hem en hel trave med intressant läsning från biblioteket.

Till exempel har jag fortfarande varken läst Patrik Svenssons Ålevangeliet eller Matilda Gustavssons Klubben

Här finns också två böcker som var nominerade till 2020 års Augustpris, Kristoffer Leandoers Längta hem, längta bort och Nina Burtons Livets tunna väggar.

Jag är också nyfiken på en tidigare vinnare av Augustpriset, Min europeiska familj av Karin Bojs. Dessutom  lockar det att läsa något av Sara Danius, till exempel Sidenkatedralen eller Husmoderns död.

Vad jag börjar med har jag inte riktigt bestämt ännu, men det finns uppenbarligen massor av intressant facklitteratur att välja på.

Har du någon favorit, antingen bland de böcker jag lånat hem eller kanske någon helt annan fackbok du kan tipsa mig om?

söndag 23 augusti 2020

Nuckan av Malin Lindroth

För ett tag sedan läste jag Malin Lindroths roman om komvuxvikarien Rolf och den gav mersmak. Nu har jag också läst hennes essäistiska bok om Nuckan.

Lindroth säger att hon vill reclaima ordet nucka, ett ord som hittills alltid ansetts som något fult. Hon utgår ifrån sin egen ofrivilliga ensamhet och barnlöshet och beskriver både historiskt och ur vår samtids perspektiv vad det innebär att vara en nucka. Det blir till ett stycke kvinnohistoria som jag tycker är riktigt intressant att läsa om. 

Det blir så tydligt att normen om den romantiska tvåsamheten fortfarande är det förhärskande idealet i samhället. Vi har kanske breddat vår syn på vad kärlek är och att det till exempel inte måste vara just mellan en man och en kvinna, men nuckskapet är något som fortfarande ses på med misstänksamma ögon. 

Det är tankeväckande läsning som jag verkligen kan rekommendera.




Titel: Nuckan
Författare: Malin Lindroth
Utgivningsår: 2018
Förlag: Norstedts
Antal sidor: 117


lördag 16 april 2016

3 x läslustmedicin

För ett tag sen funderade jag ju på bloggens vara eller icke vara. Nu märker jag att det ändå - trots stort fokus på annat - allt oftare smyger sig på ett behov av att klicka runt lite på bloggen och rentav skriva ner en tanke eller två. Gott så, tänker jag.

Nu tänker jag till exempel att jag har läst flera intressanta faktaböcker på sistone, som alla är rena läslustmedicinen. För vad passar bättre för att inspirera till läsning än böcker som handlar just om läsning?




Mina hjältinnor: eller vad jag lärt mig av att läsa för mycket är en bok där Samantha Ellis beskriver just vad titeln antyder. Och det är riktigt kul att med hennes hjälp återuppleva läsningen av till exempel Svindlande höjder, Jane Eyre och Anne på Grönkulla.











En annan intressant bok är litteraturforskaren Anna Smedberg Bondessons Ditt språk i min mun: grannspråkets glädje och gagn. Författaren undervisade under flera år i Köpenhamn och boken handlar mycket om det danska, det svenska och det skandinaviska. I korta essäer läser jag om kulturmöten och litteratur - särskilt ett kapitel där studenter arbetar med översättningar till danska och norska av Edith Södergrans Dagen svalnar fångar mitt intresse.








Till sist en bok jag läser just nu, Reading Like a Writer: A Guide for People Who Love Books and for Those Who Want to Write Them av Francine Prose. Här finns massor av inspirerande exempel på intressanta passager från olika böcker, och ett resonemang om hur författare egentligen gör för att få fram vissa effekter. Väldigt inspirerande.


torsdag 2 januari 2014

Expeditionen: Min kärlekshistoria


Med Expeditionen: Min kärlekshistoria vann Bea Uusma 2013 års Augustpris för bästa fackbok, och jag tycker utan tvekan att hon är en värdig vinnare. Visst hade jag hört talas om Andrée-expeditionen förut och kände till historien i grova drag, men jag trodde aldrig att jag fullkomligt skulle sluka en fackbok i ämnet.


Expeditionen läser man nästan som en thriller - det är andlöst spännande att få reda på mer om själva projektet och vad som orsakade medlemmarnas död, och det är faktiskt nästan lika spännande att följa Uusmas närmast besatthet av ämnet. Hon lyckas verkligen överföra sin egen fascination till läsaren och jag drömmer mig bort och försöker tänka mig in i hur det skulle kännas att befinna sig i det där vita tröstlösa landskapet.

Den 11 juli år 1897 lyfter en vätgasballong på väg mot Nordpolen. Ombord finns Salomon August Andrée, Nils Strindberg och Knut Fraenkel. Efter att ballongen går sönder tvingas de i månader att vandra över isen släpandes på den tunga utrustningen lastad på slädar. Den 5 oktober får de äntligen fast mark under fötterna - de slår läger på den karga och ogästvänliga ö som vi idag kallar Vitön, men som då inte ens fanns utritad på kartorna. De inser att de kommer att bli tvungna att övervintra där, men redan efter några få dagar är de alla döda, av omständigheter som ingen ännu helt lyckats fastställa.

Parallellt med skildringen av själva expeditionen får man i boken ta del av Uusmas efterforskningar: hur hon besöker arkiv, får hjälp med att analysera en skelettdel som hittats vid lägerplatsen på Vitön, och hur hon ställer upp hypoteser för troliga dödsorsaker. Dessutom är boken rikt illustrerad, så man kan själv studera de gulnade textfragmenten och fascineras av bilder från Vitön, både från Andrées expedition och från det tillfälle Uusma själv lyckades ta sig iland på denna ö som oftast ligger inbäddad i ogenomtränglig is.

Vitön är en gåtfull plats, både på grund av sin placering långt inne i islandskapet, och på grund av omständigheterna som rör ingenjör Andrée och hans två medresenärer. Uusmas sista ord i boken är de här:

Vitön lyser. Mitt ute i ishavet, trots att ingen ser det. Nu, när jag sitter i Stockholm och skriver det här, så lyser det om Vitön. Det är ingen som ser det. Men den lyser.






Titel: Expeditionen: Min kärlekshistoria
Författare: Bea Uusma
Utgivningsår: 2013
Förlag: Norstedts
Antal sidor: 313
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...