Januari 2026

Att läsa så varierat som möjligt är målet för min läsning under 2026, och januari bjöd faktiskt på flera olika sorters böcker.

Jag inledde med Elly Griffiths senaste deckare, Sista ordet. Boken är den fjärde i serien om den numera Londonbaserade polisen Harbinder Kaur, även om det den här gången handlar mer om Harbinders vänner Edwin, Benedict och Natalka, som är kvar Shoreham. Edwin och Natalka driver en detektivbyrå ihop och de får i uppdrag att undersöka en kvinnlig författares dödsfall. Efter ännu ett mord börjar de ana att den gemensamma nämnaren är en skrivarkurs på ett ställe som heter Battle House. Boken har charmiga huvudpersoner, en spännande intrig, och är väl värd att läsa.

Under januari månad blev det också äntligen dags att jag läste Liken vi begravde av Lina Wolff.  Boken handlar om systrarna Jolly och Peggy, som växer upp som fosterbarn i en by i Skåne. Byn är känd för de mord som begåtts där, och boken är full av svart humor och ibland makabra detaljer. Fosterfadern är sadistisk och fostermodern spårar emellanåt ut totalt, men ändå har familjen på något sätt en trygghet i varandra. Det här är en berättelse som ingen annan, och jag gillar verkligen!

Liken vi begravde vann Augustpriset 2025 för bästa skönlitterära bok, och vinnaren i barn- och ungdomsklassen var Fabian Göransson med sin grafiska roman Klara - Tvättbjörnarnas stad. Det här är ett klassiskt äventyr, om Klara som rymmer hemifrån och blir en del av gatubarnen tvättbjörnarnas gäng. En fortsättning följer i Teknokraternas plan, som jag också vill läsa (släpps i mars). På det grafiska temat läste jag också Kung Ottokars spira av Hergé. Det var väldigt längesedan jag läste ett Tintin-album, och det var ett trevligt återseende.

Till bokcirkeln läste jag Ulrika Ewermans Jag: en bok om Karin Larsson, en roman som jag tyckte mycket om. Vi får följa Karin när hon och en väninna beger sig till konstnärskolonin i franska Grez-sur-Loing för att ägna sig åt friluftsmåleri. De lever för konsten, festerna och gemenskapen, och Karin verkar ha stor talang för att måla. Det är i Grez hon träffar den store konstnären Carl Larsson, vilket blir helt livsavgörande för hur hennes liv ska komma att utveckla sig. 

En diktsamling hann jag också med, nämligen Eva Ströms Den underjordiska floden. Dikterna kretsar kring död och förlust, där sorgen är som en mörk underström som genomsyrar allt. Men här finns också naturen, träden och grönskan - världen runtomkring lever ju och fortgår som om inget hänt. 

Till sist läste jag också The Rose Field, den sista delen i Philip Pullman trilogi The Book of Dust. Jag är verkligen förtjust i de här böckerna och eftersom del två slutade mitt i intrigen, var det med stor förväntan jag tog mig an den här tegelstenen. The Rose Field knyter ihop trådarna från de tidigare böckerna, och det känns som att den här boken har en mer filosofisk ton. Här finns funderingar kring fantasi och verklighet, om försoning och hur man kan leva sitt liv. Relationen mellan Lyra och hennes deamon Pan står i centrum – inte som en självklar enhet, utan som något som måste återerövras. 

November & december 2025

Här kommer årets sista lässammanfattning! 

November och december var båda bra läsmånader för mig. Jag läste två novellförfattare till Novelltolvan 2025 - både Virginia Woolf och Tessa Hadley är favoriter - Woolf sedan länge och Hadley en relativt ny bekantskap. Av Woolf läste jag "The New Dress", "The String Quartet" och "In the Orchard ", alla med Woolfs omisskänliga inre tankeflöden och associationer. Av Hadley läste jag "Ställföreträdaren" och "Fläcken", också de riktigt bra noveller. 

När det finns en ny deckare av M.W. Craven vill jag gärna läsa, så Krypskytten med Washington Poe, Tillie Bradshaw och de andra kastade jag mig över. Jag var också sugen på att läsa andra delen av Kjersti Anfinnsens trilogi om den pensionerade hjärtkirurgen Birgitte Solheim, Ögonblick för evigheten, och det var lika givande läsning som den första delen, De sista smekningarna. I maj kommer tredje delen, Dödsverk, och den kommer jag så klart också att läsa. 

Till bokcirkeln var december månads bok Yllans snillrika systrar av Malin Sturesson. Romanen är en feelgood i historisk miljö och extra roligt är att den utspelar sig i min hemstad, Kristianstad. Riktigt njutbar läsning på många sätt! Jag är också med i en bokcirkel på jobbet där vi läser barn- och ungdomslitteratur, och även om jag tyvärr missade vår träff hann jag i alla fall läsa både Vår tupp är död av Per Gustavsson och Anders Sparring, och Valens bibliotek av Zidrou. Båda var charmiga böcker, den om tuppen är tänkt för åldern 6-9 år och Valens bibliotek är mer av en allåldersbok i form av en bilderbok.

Övriga böcker jag läste under årets två sista månader valde jag för att de skulle passa in i Kaos-utmaningen, och det blev en riktigt trevlig blandning. För att kunna bocka av en Nobelpristagare läste jag Jon Fosses Sömnlösa, som dessutom var en Nobelpristagare jag hade kvar att upptäcka (jag försöker läsa något av alla som någon gång tilldelats priset). Boken är den första i hans Trilogin och jag vill absolut läsa de andra två delarna också. Jag trivdes faktiskt med hans sätt att skriva långa meningar utan skiljetecken. 

Ett par mer klassiska författare blev det också, på ett annat språk än svenska och engelska plockade jag fram Karen Blixens Babettes gæstebud, som jag alltså läste på danska. En brevroman skulle jag också bocka av och då hittade jag Fjodor Dostojevskijs debutroman Arma människor. Jag gillade båda, men Blixens bok var min favorit, kanske för att människorna i Dostojevskiljs bok var ganska neurotiska och irriterande. 

Bilderboksvärlden blev temat när jag skulle läsa en fackbok och valde Bilderboksmakare, ett samlingsverk där läsaren kan stifta bekantskap med en mängd både svenska och internationella författare. Lite på samma tema blev den biografi jag valde, eftersom jag passade på att läsa Paul Gravetts bok om Illustratören Tove Jansson. Jag tycker alltid det är intressant att fördjupa sig i ett författarskap jag gillar, och här handlade det alltså om Janssons illustrationer, allt från de tidigaste uppdragen hon fick redan som tonåring, till illustrationerna om muminvärlden. 

Det blev ännu fler böcker till Kaos-utmaningen. Gabrielle Filteau-Chibas Coyote valde jag eftersom jag skulle läsa en bok på temat rovdjur, Adania Shiblis En oansenlig detalj passade in på ett land i krig (Palestina) och Jesmyn Wards Sing, Unburied, Sing valde jag eftersom jag skulle läsa något av en svart författare. Alla var riktigt bra, och jag gillade särskilt Jesmyn Wards bok om den dysfunktionella familjen kring trettonårige Jojo i Mississippi. 

Till sist, två böcker som också var de allra sista jag prickade av i utmaningen. Från Indien läste jag Ghachar Ghochar av Vivek Shanbhag, en roman som handlar om hur snabb och oförtjänt rikedom långsamt bryter ner en familj – moraliskt, psykiskt och relationellt. Från ett land jag aldrig tidigare läst något valde jag Remote Control av Nnedi Okorafor. Boken är ett slags science fiction med inslag av afrikansk mytologi, och den utspelar sig i ett framtida Ghana. En ung flicka vandrar rastlöst mellan städerna, åtföljd endast av en räv. Rykten följer henne – man säger att hon är uppfostrad av Döden själv och att olycka och förintelse lämnas i hennes spår. 

Läsåret 2025 är alltså slut och nu återstår att fundera på om jag ska ha några särskilda läsmål för 2026. Kanske blir det en ny Kaos-utmaning eller kanske något annat. Jag återkommer till detta, men något som (på ett kravlöst sätt) "tvingar" mig att variera min läsning, vill jag gärna utgå ifrån.

Sammanfattning av Novelltolvan i december

Under december blev Tessa Hadley årets allra sista författare i Novelltolvan 2025. Jag läste två noveller, "Ställföreträdaren" och "Fläcken", båda hämtade ur samlingen Noveller utgiven 2021 på Wahlström & Widstrand. 

"Ställföreträdaren" handlar om en kvinnlig student som utvecklar starka känslor för sin lärare, och senare hamnar i en relation med en annan man som påminner om honom. 

"Fläcken" kretsar kring minne, ånger och hur relationer kan prägla oss långt efteråt. Berättelsen följer en kvinna som i efterhand tänker tillbaka på en händelse ur sitt förflutna – något som kan verka litet, men som har satt djupa spår i hennes liv. 

Det som förenar berättelserna är Hadleys förmåga att fylla vardagliga situationer med psykologisk skärpa som håller läsaren fast. Med bara några rader kan hon få ett helt liv att kännas närvarande.

Jag är riktigt förtjust i Hadleys sätt att skriva och vill gärna också läsa någon av hennes romaner, till exempel Sent på dagen eller Syskonen. 

Hur har det gått med din novelläsning?

Om du vill får du gärna lägga in länkar här i inlägget till det du läst och skrivit om, så kan vi lättare klicka oss runt och ta del av varandras läsupplevelser.

Novelltolvan i december: Tessa Hadley

Nu har vi kommit fram till den allra sista författaren i Novelltolvan 2025, nämligen brittiska Tessa Hadley. 

Tessa Hadley föddes 1956 i Bristol. Hon har studerat engelska i Cambridge och disputerade så småningom vid University of the West of England. Nu är hon professor i kreativt skrivande vid Bath Spa University. Hon bor i Cardiff i Wales.

Hadley har skrivit både romaner och noveller, och hennes verk handlar ofta om dynamiken inom familjer och nära relationer. På svenska finns t ex romanerna Syskonen (2018), Sent på dagen (2019) och Fri kärlek (2022). 

Ett urval av hennes tre novellsamlingar finns på svenska i volymen Noveller (2021).

Noveller:

• Solsting (Novellix)
• Noveller (Wahlström & Widstrand)
• Sunstroke and Other Stories
• After the Funeral and Other Stories
• Married Love and Other Stories 
• Bad Dreams and Other Stories 

Läs en eller flera av Tessa Hadleys noveller och håll utkik efter inlägget i slutet av månaden, där vi sammanfattar det som blivit läst.

Sammanfattning av Novelltolvan i november

Under november var Virginia Woolf månadens författare i Novelltolvan 2025. Jag lånade hem Kew Gardens and Other Short Fiction och läste tre av novellerna.

"The New Dress" handlar om Mabel som är bjuden på en fest där hennes nysydda gula klänning – som hon hoppats skulle få henne att glänsa – i stället blir en källa till självmedvetenhet och skam. Genom hennes virvlande tankar fångar Woolf känslan av att vara utanför, trots att allt på ytan är som vanligt. Festen är för övrigt hos ingen mindre än Mrs Dalloway, vilket är en rolig detalj i sammanhanget.

Att läsa "The String Quartet" är som att kliva rakt in i en ström av intryck, där musiken – snarare än handlingen – driver tankarna framåt. Jag tycker om hur Woolf låter läsaren följa berättarens associationer: små glimtar av gästerna, stämningar som skiftar, minnen som väcks av tonerna. 

Till sist, "In the Orchard", en novell som känns som ett stilla ögonblick som expanderar i alla riktningar. Woolf låter tiden sträckas ut medan Miranda ligger i fruktträdgården och lyssnar till klockslagen, och jag gillar hur samma scen upplevs olika beroende på perspektiv och känslostämning. Texten fångar den där nästan hypnotiska blandningen av sommarvärme, vila och inre rörelse. 

Hur har det gått med din novelläsning?

Om du vill får du gärna lägga in länkar här i inlägget till det du läst och skrivit om, så kan vi lättare klicka oss runt och ta del av varandras läsupplevelser.

Novelltolvan i november: Virginia Woolf

Under november månad ska vi i Novelltolvan 2025 åter igen ge oss i kast med en riktig klassiker, nämligen Virginia Woolf.

Det finns förstås hur mycket som helst att säga om Virginia Woolf (1882–1941), men om jag skulle sammanfatta med några få ord, skulle jag säga att hon är känd för sitt nyskapande språk och sin användning av inre monolog för att skildra människans tankevärld. 

I romaner som Mrs Dalloway, Mot fyren och Orlando  utforskar Woolf identitet, tid, kön och medvetande ur ett psykologiskt och ofta feministiskt perspektiv. 

Också i sina noveller undersöker Woolf hur människor upplever verkligheten inifrån, ofta med poetiskt språk och drömlik stämning. 

Noveller:

(Det finns mycket att välja på, både på engelska och i översättning, så här ger jag bara några förslag)

• Kew Gardens (Novellix)
• Änkan och papegojan (Novellix)
• Arvet (Novellix)
• Samlade noveller & prosaskisser (novellsamling från Modernista)
• Selected Short Stories (Penguin)

Läs en eller flera av Virginia Woolfs noveller och håll utkik efter inlägget i slutet av månaden, där vi sammanfattar det som blivit läst.

Juli & augusti 2025

Det har blivit hög tid att se tillbaka på sommarens läsning. Juni har jag redan sammanfattat här, men också under juli och augusti blev det förstås en hel del läst.

Till Novelltolvan 2025 läste jag både noveller av Johanna Holmström, som var månadens novellist i juli, och Katherine Mansfield, som var valet i augusti. Jag tyckte verkligen mycket om båda!

Jag är väldigt förtjust i Kristina Lugn, och när en uppgift i Kaosutmaningen är "Läs en bok av en ledamot i Svenska Akademien (nuvarande eller tidigare)", passade jag på att läsa Hundstunden: Kvinnlig bekännelselyrik. Hennes dikter är både tänkvärda, drabbande och dessutom underhållande.

Kaosutmaningen fick mig också att välja flera andra av böckerna som blev lästa under sommaren. Jag gillar när de olika kategorierna "tvingar" mig att välja ut böcker som passar in, ibland något jag ändå tänkt läsa, och ibland något som jag letar fram just på grund av ett tema i utmaningen. 

Meg Rosoffs Friends Like These var just en sådan bok, som passade in på temat "Läs en Young Adult." Boken handlar om 18-åriga Beth som får en praktikplats på en stor tidningsredaktion i New York. Det är åttiotal och New York framställs både som en farlig stad och en stad full av möjligheter. Bokens teman är framförallt vänskap, lojalitet och gränsdragningar.

Också Maggie O´Farrells The Marriage Portrait passade in i Kaosutmaningen på "Läs en bok med ett riktigt fint omslag." Jag tyckte väldigt mycket om O´Farrells första historiska roman Hamnet, som utspelar sig i England i slutet av 1500-talet, så ända sedan The Marriage Portrait kom ut har jag varit sugen på att läsa den. Också den här romanen utspelar sig på 1500-talet, men i Renässansens Italien. 16-åriga Lucrezia, dotter till storhertigen av Florens, lever ett skyddad liv bakom palatsets väggar. Men en dag blir hon bortgift med Alonso, den betydligt äldre hertigen av Ferrarra. Äktenskapet blir klaustrofobiskt, Lucrezia förlorar sin frihet och börjar till och med frukta för sitt liv. O´Farrell målar skickligt upp sina personer och de historiska miljöerna, och samtidigt fascinerar förstås detaljerna om Lucrezias öde.

Tre böcker till fick jag in i Kaosutmaningen, nämligen Kaffe med mjölk av Ella-Maria Nutti, Harvey av Emma Cline,  och Fjollornas fest av Jonas  Gardell. Alla tre var ganska snabblästa och läsvärda böcker.

Kaffe med mjölk är en vemodig berättelse om en mamma och en dotter som har både ett geografiskt och känslomässigt avstånd mellan sig. Harvey handlar om den åldrade, dömde filmproducenten Harvey Weinstein som sitter i husarrest. Han pendlar mellan självömkan, minnen av sin makt och en växande insikt om sin ensamhet och förlorade kontroll. Till sist, Gardells Fjollornas fest som växelvis berättar om den stora festen som Stockholms fjollor gick på vid Piperska muren, och en pojke som längtar till något annat än den värld han är född in i. 

Jag läste två böcker tänkta för mellanåldern som var riktigt spännande. Nils Lundkvist belönades med debutantpriset Slangbellan för sin bok Kuben. Den handlar om John som bor i den yttersta vildmarken med sina föräldrar. Samhället i Kuben styrs av statsapparaten med de båda tvillingspresidenterna. Det är ett farligt samhälle med en motståndsrörelse som verkar i det tysta. Johns familj lever av att bygga möbler och ibland kommer det transporter som hämtar det som tillverkas. En dag kommer en transport som istället lämnar av en husvagnsliknande kub. Ut ur kuben stiger en pojke i Johns ålder. Berättelsen fortsätter i Viken, också den riktigt spännande läsning, och jag ser fram emot att så småningom läsa ännu mer om John och hans familj och vänner.

På spänningstemat hann jag också med Sören Sveistrups Kurragömma. Jag hade höga förväntningar efter att ha läst hans Kastanjemannen, och precis som den var också Kurragömma välskriven och ganska ruggig. Jag tyckte särskilt om att återknyta bekantskapen med poliserna Naia Thulin och Mark Hess. 

Den sista boken jag hann med under augusti månad var Karl Ove Knausgårds Nattens skola, den fjärde delen i hans serie om Morgonstjärnan. Precis som de andra delarna är Nattens skola skickligt berättad med intressanta personporträtt, och kopplingar - ibland tydliga, ibland bara en detalj - till serien i sin helhet. Jag fascineras och vill hela tiden vill lägga pusslet och förstå hur allt hänger ihop. Den här boken handlar om Kristian Hadeland, mestadels när han är en ung fotografistudent i London under 1980-talet, men också när han är äldre och blivit en uppburen fotograf. Det intressanta är hur han gått till väga för att hitta sin inspiration och framgång. 

Maj 2025

Maj blev för mig en läsmånad med ganska brokigt innehåll. 

I Novelltolvan 2025 läste vi noveller av Lydia Davis. Jag lånade samlingen Jag har det rätt bekvämt men skulle kunna ha det lite bekvämare, och förutom titelnovellen läste jag "Minnesrunor i lokaltidningen", "Tågets magi" och "Pianot". Här kan du läsa vad jag tyckte om novellerna.

Jag läste också ett antal bilderböcker, en genre som jag tycker ofta är minst lika underhållande för vuxna som för barn. Mark Wallenius och Aron Landahl har skrivit Buren, som handlar om en flicka som är på besök hos sin mammas kompis Biggan. Bakom huset har Biggan byggt en bur där det sitter en räv. Hos Biggan finns också flickan Maj, som verkar göra lite som hon själv vill.

Lösa trådar av Almapristagaren Isol handlar om Lily som ofta tappar bort saker. Mormor pratar ibland om att det finns en annan värld som kallas för Andra sidan, och Lily undrar om det är där som alla hennes borttappade saker hamnar?

David Sundin har skrivit en bilderbok om vår kanske mest kända barnboksförfattare, Känner du Astrid Lindgren? Titeln anspelar förstås på Känner du Pippi Långstrump? och boken berättar om Astrids liv, från barndomen till döden. Bland annat kan vi läsa att Astrid gillade att klättra i träd och att hon svarade på precis alla brev hon fick av sina läsare. 

Två spänningsromaner blev det också under maj månad. Huset vid Pärlälvens slut av William Älgebrink är en ruskig historia om ensamvargen Dylan som arbetar med att köra traktens skolbuss. Han har ett trasigt förflutet och inbillar sig att hans hjärta ska sluta slå om han inte fyller på med mer blod i sin kropp. Boken är nominerad till Årets bok och blev också nominerad till årets debut av Deckarakademin 2024. Jag gillar boken, men är ändå inte riktigt övertygad om dess storhet. Visst är det spännande, men jag hade önskat mig mer av bakgrund och djup för att riktigt överraskas och förfasas över händelserna som sker.

Den andra deckaren jag läste var The Frozen People, Elly Griffiths senaste bok och den första delen i en ny serie. Jag slukade verkligen boken, men samtidigt vet jag inte om jag riktigt köper premisserna för handlingen. Jag avslöjar inget som man inte får reda på om man läser på bokens omslag när jag säger att handlingen inkluderar tidsresor. I övrigt är det samma realistiska stil som vanligt med Griffiths böcker, med en intressant huvudperson, Ali Dawson, en kvinna i femtioårsåldern med knallrött hår och sarkastisk humor. Hon skickas tillbaka till år 1850 och upptäcker att brotten i dåtid och nutid har kopplingar till varandra. Naturligtvis måste man köpa hela idén om tidsresor om man fullt ut ska kunna ta till sig boken, och jag vet inte om jag bara måste vänja mig vid tanken eller om det helt enkelt inte lockar mig. 

Tre andra romaner jag läste under månaden tog mig till två olika delar i världen, nämligen Kanada och Japan. Både Lise Trembleys Driftens väg och Tanya Tagaqs Spricktand utspelar sig i Kanada, men böckerna är sinsemellan mycket olika. Trembleys bok handlar om fem äldre kvinnor vars förhållanden antingen tagit slut eller är på väg mot sitt slut. Som vanligt skriver Trembley sparsmakat och kompakt, men med ett rikt innehåll. Spricktand är Tagaqs debutroman och handlar om en inuitflickas uppväxt i norra Kanada på  sjuttio- och åttiotalet. Realistiska scener präglade av våld och alkoholmissbruk är blandade med drömska avsnitt färgade av inuitisk mytologi. Romanen är inte helt lättillgänglig, men absolut både njutbar och intressant.

Till bokcirkeln har jag läst japanska Yoko Ogawas roman En gåtfull vänskap. Den här romanen handlar om vänskapen mellan en matematikprofessor som lider av ett tillstånd som gör att hans närminne bara sträcker sig 80 minuter tillbaka i tiden, och hans hemhjälp och hennes unga son. Det är en charmig berättelse även om det förstås också finns en underliggande tragik. Handlingen kretsar mycket kring matematik och baseball - de intressen som kommer att förena de tre huvudpersonerna, och det var faktiskt intressanta teman att läsa om. Jag tycker också om hur boken fokuserar på vikten av att leva i nuet och hur viktigt det är med vänner. Det ska bli kul att se vad de andra medlemmarna i bokcirkeln tyckte om boken.

I Kaosutmaningen kunde jag bocka av en hel del genom maj månads läsning. På nummer 9: Läs en deckare, passade jag in Elly Griffiths The Frozen People och på nummer 16:  Läs en bok vars författare tillhör en ursprungsbefolkning passade Spricktand av Tanya Tagaq in perfekt. Dessutom fick jag in Lösa trådar av Isol på nummer 20: Läs en bok vars titel börjar på L och Driftens väg av Lise Tremblay på nummer 26: Läs en bok av en författare från Kanada. I och med detta har jag bockat av 14 av 40 beskrivningar av utmaningen, och vi har inte riktigt kommit halvvägs genom 2025. Det bådar ju gott för att klara av utmaningen. 

Februari 2025

Februari gav en del fin läsning. Till Novelltolvan 2025 läste jag noveller av den argentinska författaren Samanta Schweblin, och det var en trevlig bekantskap. Hon skriver lite annorlunda noveller, där det finns en smygande känsla av att något inte riktigt stämmer. Läs mer här för att se vilka noveller jag läste och vad jag tyckte om dem. 

Malin Haawinds roman Den som följer en stjärna vänder inte om har en huvudperson som är baserad på en verklig förlaga. Malin Blomsterberg var hushållerska, kompanjon och förtrogen hos Ellen Key på Strand. Det är uppfriskande att Malin och inte den välkände Ellen är bokens fokus, och jag gillar att läsa om vardagen på Strand. Malin får vistas i den stora Ellen Keys närvaro, får tillgång till litteraturen och samtalen, men samtidigt sliter hon hårt i hushållet, särskilt när alla kända gäster dyker upp, ibland helt utan förvarning. 

Nästa bok jag läste var Philip Pullmans The Book of Dust Volume Two: The Secret Commonwealth, som alltså är den andra delen i en tänkt trilogi. Lyra och hennes deamon Pan har allt sedan äventyren i His Dark Materials haft förmågan att kunna separera, men det är numera något annat som skapar avstånd mellan dem. En människas deamon är som hennes själ, men Lyra och Pan verkar helt enkelt inte tycka om varandra längre. När Pan är ute på ett eget nattligt äventyr blir han vittne till hur en man överfalls och mördas. Han smyger fram till platsen och får med sig mannens plånbok, som han ger till Lyra. Men hur ska de gå vidare? Och hur ska de kunna göra det tillsammans? Den tredje boken i The Book of Dust har ännu inte kommit ut, men jag ser verkligen fram emot att läsa den!

En bok till hann jag med under februari månad, nämligen Din vilja sitter inte i skogen av Mattias Timander. Det här är en lågmäld skildring av en man från en liten by utanför Kiruna. Boken beskriver det stillsamma bylivet och närheten till naturen. Mannen håller sig ganska mycket för sig själv men har också vänner, särskilt en äldre kvinna som heter Viola. En dag hittar han några gamla böcker och börjar läsa. Litteraturen blir helt avgörande för honom och han tar sig till Stockholm där han börjar umgås med personer som också uppskattar litteratur och kultur. Men var hör han egentligen hemma?

Till årets Kaos-utmaningar passar jag in Den som följer en stjärna vänder inte om på nr. 34: "Läs en bok med någon himlakropp/himlafenomen i titel eller på omslag."

December 2024 & Gott Nytt År!

Under denna årets sista månad, har julstöket till viss del trängt undan lästiden. Men ett par romaner hann jag i alla fall med, förutom novellerna till Novellresan 2024. 

Novellerna var både klassiska julnoveller och en av modernare snitt skriven av Claire Keegan. Läs mer här om vad jag tyckte om novellerna.

Till bokcirkeln läste jag en riktigt fängslande roman som utspelar sig i 1970-talets Nordirland. Trespasses av Louise Kennedy är en perfekt blandning av kärleksberättelse och en skildring av våldet och misstänksamheten mellan katoliker och protestanter under "The Troubles."

Årets allra sista utlästa roman blev Annika Norlins Stacken, som jag haft på min läslista ända sedan den kom ut. Den handlar om Emelie som utbränd och sjukskriven söker sig till naturen för återhämtning. Där får hon en dag syn på en märklig samling människor, omaka och utan synlig gemensam nämnare. De samspelar ordlöst med varandra och verkar ha olika roller. De sjunger underliga sånger och tackar träden de sover under och fiskarna de fångar. Vilka är de och hur har de hamnat här? Den här boken var riktigt underhållande och samtidigt väckte den tankar: vilket samhälle vill vi egentligen leva i? Vem bestämmer hur våra liv ska se ut?

Nu ser jag fram emot att 2025 förhoppningsvis blir ett riktigt bra läsår. 

Gott Nytt År till er alla!

November 2024

I november blev det så att jag uteslutande ägnade mig åt noveller och deckare. Novellresan 2024 gjorde ett stopp på "biblioteket" och jag läste flera riktigt bra noveller på temat. Här kan du se vilka och vad jag tyckte om dem

Att det blev flera deckare var egentligen en ren slump. Någon hade jag tänkt läsa ett tag och sedan trillade det in böcker jag reserverat på biblioteket och stått i lång kö för att läsa. 

Först ut blev Magpie Lane av Lucy Atkins, en av böckerna jag fick med mig hem från resan till Oxford i augusti. Den här spänningsromanen utspelar sig i Oxfordmiljö och handlar om Dee som arbetar som barnflicka i en familj där pappan, Nick, är anställd vid ett av stadens college. Hans första fru dog och dottern, åttaåriga Felicity, lider sedan dödsfallet av selektiv mutism. Nick är omgift med en glamorös dansk kvinna, Maria, som nu är gravid. Ingen av föräldrarna tycks ha tid för Felicity, och Dee blir hennes stora trygghet. När boken inleds har Felicity försvunnit och ingen vet vad som hänt. En riktigt spännande bok i intressant miljö.

Nästa deckare blev Nådastolen av M.W. Craven, den sjätte boken i en av mina favoritserier. Som vanligt är det en smart intrig och oväntade vändningar när kriminalinspektör Washington Poe och hyperintelligenta Tilly Bradshaw tar sig an ett nytt fall. Den här gången tar oss mordutredningen till ett religiöst samfund, som har många hemligheter att dölja.

November månads sista bok blev Vargens unge av Johanna Holmström. Boken utspelar sig till stor del i en avlägsen ekoby i vildmarken i norra Finland. Det är inte utan att jag får vibbar av kollektivet i Kerstin Ekmans Händelser vid vatten, även om det förstås är mycket som skiljer böckerna åt också. Holmström är en skicklig stilist och jag gillar särskilt hennes naturbeskrivningar och hur hon bygger upp spänningen. Allt börjar när en liten smutsig pojke dyker upp utanför fönstret i trädgården hos det äldre paret Seija och Tarmo. Vem är han och vad har han varit med om? Kriminalkommissarien Minna och hennes kollega Timo utreder det gåtfulla fallet.

September 2024

September slog kanske inte rekord som läsmånad direkt, men det jag läste gillade jag. Till Novellresan 2024 var det tema Barndomslandet och jag läste främst noveller av Astrid Lindgren, men också en av Katherine Mansfield. Se vilka jag läste och vad jag tyckte här.

En novell som fick mig att drömma mig tillbaka till Oxford, var Lyra's Oxford av Philip Pullman. Den utspelar sig ett par år efter händelserna i Northern Lights-trilogin och handlar om Lyra och hennes daemon Pantalaimon som sitter uppe på taket på Jordan College och ser ut över Oxfords takåsar. Då får de syn på en fågel som till synes blir brutalt attackerad av en flock svalor. De inser snart att fågeln är en häxas daemon och försöker rädda den. 

Jag läste också en riktigt spännande deckare, nämligen Botanikern av M.W. Craven. I den här den femte boken i serien ställs Washington Poe, Tilly Bradshaw och de andra inför ett ovanligt knepigt fall. En giftmördare skickar dikter och torkade växter till osympatiska kändisar. Trots att offren blir varnade och polisen vidtar säkerhetsåtgärder, lyckas mördaren komma undan gång på gång. Samtidigt blir Poes vän, patologen Estelle Doyle, anklagad för mord, och han gör allt för att bevisa hennes oskuld. 

Under september hann jag också börja på Karl Ove Knausgårds Det tredje riket, en bok som jag verkligen sett fram emot att läsa. Mer om vad jag tyckte om den kommer senare. 

Augusti 2024

Augusti var en ganska blygsam läsmånad, men jag ägnade ändå mycket tid åt litterära ting, eftersom jag hade förmånen att tillbringa en vecka i Oxford på en litteraturkurs om systrarna Brontë.

På kursen fokuserade vi på Charlotte Brontës Jane Eyre, Emily Brontës Wuthering Heights, och så Anne Brontës The Tenant of Wildfell Hall som var den av romanerna jag läste under augusti månad. Annes böcker är skrivna i en mer realistisk tradition, medan de andra två romanerna är mer gotiska, vilket jag får erkänna tilltalar mig mer. Samtidigt kan man säga att Annes roman kanske var den mest modiga, eftersom den handlar om en kvinna som tar sitt barn med sig och flyr från sitt äktenskap, ett ställningstagande som var närmast otänkbart på den tiden. 

Bara att befinna sig i Oxford med alla sina litterära kopplingar är en ren fröjd. På Christchurch College där jag bodde var Alice in Alice i Underlandets verkliga förlaga dotter till The Dean, Lyras bänk från Philip Pullmans universum står i Oxfords botaniska trädgård, i staden finns länkar till Tolkien, CS Lewis och många andra. 

Också att bo på ett college och vistas i de historiska miljöerna är en fantastisk upplevelse (här finns ju också kopplingar till Harry Potter):

Det blev inte bara fokus på Oxford under månaden, även om det nästan känns så. Temat i Novellresan 2024 var 1800-talets London, så även om jag höll mig kvar i England förflyttades läsningen till huvudstaden. Jag hann inte riktigt med de noveller jag tänkte mig, men här kan du läsa om de som blev lästa, exempelvis två om Sherlock Holmes.

Månadens sista bok blev The Call of the Wild av Jack London, den allra sista boken i bokcirkelns tema om djur. Jag gillar den här korta men riktigt spännande boken om hunden Buck, som tas ifrån sin behagliga tillvaro på en farm i Kalifornien och får ett hårt uppvaknande som slädhund i ett arktiskt landskap.

Efter att jag kom hem från Oxford började jag direkt läsa Philip Pullmans La Belle Sauvage, som utspelar sig när Lyra bara är en bebis, innan händelserna i Pullmans briljanta trilogi The Northern Lights. Det gick alltså inte så bra att slita sig från Oxford. 

Boken inleds med en beskrivning av The Trout i Wolvercote där huvudpersonen Malcolm Polstead bor och arbetar på föräldrarnas pub. Också Godstow Abbey och Port Meadow är viktiga platser i romanen, och jag är glad att jag också hann med en vandring dit en eftermiddag under min Oxfordvecka:

Novellresan: 1800-talets London

Under augusti månad ska Novellresan 2024 ta oss till 1800-talets London. Föreställ dig en stad med stora kontraster - trånga, fattiga gränder och rök från fabriksskorstenar, men också en överklass i eleganta områden som Mayfair och Belgravia.

Jag tänker direkt på Arthur Conan Doyles noveller om detektiven Sherlock Holmes. De flesta av novellerna tar sin början på 221B Baker Street, även om inte alla sedan utspelar sig fullt ut i London-miljö. Jag har också letat fram noveller av Charles Dickens och amerikanska Louisa May Alcott, och det finns säkert många fler noveller att upptäcka. 

Läs en av novellerna jag tipsar om, läs flera eller läs alla - du väljer! (det går förstås också lika bra att läsa helt andra noveller på temat). 

Noveller:

Louisa May Alcott, Lost in a London Fog

Charles Dickens, Natt i London

Arthur Conan Doyle, Mannen med den kluvna läppen

Arthur Conan Doyle, Den blå karbunkeln

Arthur Conan Doyle, Den hemlighetsfulle patienten

Juli 2024

Jag inledde juli månads läsning med Elly Griffiths Blödande hjärtan, den tredje boken om polisen Harbinder Kaur. I den här boken har Harbinder nyligen börjat arbeta för Londonpolisen och utreder ett fall där en framstående politiker hittas död på en skolträff. En av de gamla skolkamraterna är kriminalaren Cassie Fitzgerald som bär på en fruktansvärd hemlighet från skoltiden, när en av eleverna dog i en olycka. Kan de båda fallen ha kopplingar till varandra?

Till Novellresan 2024 som hade temat Indien läste jag två noveller: "Mrs Ganapathys blygsamma triumf" av Manjula Padmanabhan och "Vänner" av Ambai. Här kan du läsa vad jag tyckte om novellerna.

En annan novell jag läste var Claire Keegans I senaste laget. Keegan är verkligen mästerlig i det kortare formatet, och den här novellen var inget undantag. Cathal tar bussen hem till sin lägenhet och tänker på hur annorlunda det kunde ha varit. Tills alldeles nyligen hade den här begränsade, snåla och lite enstörige mannen faktiskt en fästmö, men nu har han blivit dumpad.

Den mesta lästiden under månaden har annars ägnats åt systrarna Brontë och kursen i Oxford som närmar sig med stormsteg. Jag inledde med Jane Eyre av Charlotte Brontë och har också hunnit med Wuthering Heights av Emily Brontë. Jag har läst båda romanerna tidigare - mer än en gång - och tycker fortfarande att det är helt briljant läsning. Tidigare har jag haft Wuthering Heights som favorit, med den starka men förödande kärlekshistorien mellan Catherine och Heathcliff och våldet och brutaliteten som tycks gå i arv, liksom kärleken till det lika vackra som farliga hedlandskapet. 

Nu uppskattade jag Charlotte Brontës Jane Eyre precis lika mycket, med sin skildring av en föräldralös flicka som genom via en lång och krokig väg, till sist vinner både självständighet och kärlek. Hon tvingas först bo hos fientligt inställda släktingar, vistas under en grym period på en skola för föräldralösa barn och kommer sedan som guvernant till godset Thornfield som ägs av Mr. Rochester. Kärleken växer så småningom fram mellan dem, men Rochester har en mörk hemlighet som hotar att förstöra allt.

Nu har jag precis börjat på den tredje boken till kursen, lillasyster Anne Brontës The Tenant of Wildfell Hall. Jag har läst också den tidigare, men har inte alls lika starka minnesbilder. Återstår att se vad jag tycker om romanen nu. Förväntningarna både på boken och på vistelsen i Oxford är höga.

Maj och juni 2024

Det blev aldrig av att jag sammanfattade maj månads läsning, så nu får det bli både majs och junis läsning i ett inlägg.

Under maj var Västerbotten månadens resmål i Novellresan 2024, och jag läste en novell av var och en av de stora Västerbotten-författarna P O Enquist, Sara Lidman, Stina Stoor och Torgny Lindgren. Här kan du se vilka noveller jag läste och vad jag tyckte om dem. 

Två romaner hann jag också med under maj månad. Till bokcirkeln läste jag norska Marie Auberts Jag är inte sådan här egentligen, en roman som utspelar sig kring en konfirmationsfest. Precis som i Auberts Vuxna människor sker det massor under en kort tid på en viss plats, nästan som i ett kammarspel. Till konfirmationen kommer faster Hanne tillbaka till sin uppväxtstad, men hon har genomgått en stor förändring sedan ungdomen. I fokus står också konfirmanden själv, Linnea, och hennes familjemedlemmar, pappa Bård och farfar Nils, som alla har olika svårigheter och egenheter. Mycket läsvärt om familjeliv och om att våga släppa andra in på livet.

Jag läste också Carl-Johan Vallgrens senaste bok, Din tid kommer, som har fått undertiteln roman om ett brott. Boken utspelar sig i Falkenberg under 1990-talet. En okänd flicka hittas död i ett vattendrag och fallet utreds av den lokala kommissarien Björling och Johanna, som är utredare från Rikskrim men som har ett förflutet i trakten. Samtidigt som de utreder har de båda egna händelser att bearbeta - Björling har blivit änkling och Johanna bär på minnen av något som skedde under uppväxten. 

Under juni månad tog oss Novellresan 2024 till Skärgården, och jag läste en brokig men läsvärd skara noveller av författarna Tove Jansson, John Ajvide Lindqvist och August Strindberg. Här kan du läsa inlägget där jag sammanfattade novelläsningen.

Juni månads bokcirkelbok var Charlotte McConaghys När vargarna kom, en bok som jag också tyckte om. Inti reser till Skottland för att återintroducera en grupp vargar i de avlägsna högländerna. Med henne är också tvillingsystern Aggie, som är traumatiserad efter en svår händelse i deras hemort i Alaska. Arbetet med vargarna verkar lovande, men sedan hittas en man ur lokalbefolkningen död. Jag gillar hur McConaghy blandar viktiga frågor om miljö och klimat med psykologisk spänning. 

Jag har också läst en bok på danska, nämligen Hvis der skulle komme et menneske forbi av Thomas Korsgaard. Det var kul (och inte så svårt) att läsa på ett grannspråk och boken var dessutom riktigt läsvärd. Tue växer upp i en fattig familj på Jylland - hans mamma spelar nätpoker och pappan får inte ihop det ekonomiska och tar ibland till olagliga metoder för att överleva. Tue råkar ofta i trubbel och har det svårt i skolan, men han verkar på något vis skaka allt av sig. Boken är den första delen i en trilogi.

Jag har också börjat fördjupa mig inför kursen The Brontës: Landscape, Nature and the Unnatural som jag ska gå i Oxford i augusti. Jag har tre romaner på läslistan, men jag bestämde mig för att börja med Juliet Barkers The Brontës: A Life in Letters, en biografi som bygger helt på brev (de flesta skrivna av Charlotte Brontë). Jag har verkligen njutit av att läsa Brontë-syskonens egna ord och formuleringar, och tycker det känns som ett riktigt bra sätt att "lära känna" författarna. 

April 2024

Vi är redan några dagar in i maj och det är hög tid att sammanfatta april månads läsning.

Målet för Novellresan var Djurriket, och här kan du se vad jag tyckte om de noveller som blev lästa på temat. Jag träffade på flera hundar, en apa och en elefant på min resa.

Till bokcirkeln läste jag We Are all Completely Beside Ourselves av Karen Joy Fowler (en bok som också råkade passa fint in i djurtemat). Boken handlar om Rosemary som växer upp med en bror och en syster. När hon var liten pratade hon för mycket, och nu när vi träffar henne är hon precis tvärtom. Något dramatiskt och tragiskt, som vi först inte får veta något om, har inträffat, och när boken börjar har har båda syskonen försvunnit ur Rosemarys liv. Jag gillade verkligen boken, som både var fängslande och tankeväckande.

En annan roman jag hann med under månaden var Weyward av Emilia Hart. Den här boken handlar om tre generationer kvinnor som alla vill gå sin egen väg och som betraktas som annorlunda av samhället och normerna som råder. Den nutida berättelsen handlar om Kate som flyr från ett destruktivt och våldsamt förhållande, Violet är ung på 1940-talet och gör uppror mot hur hennes far tycker hon ska vara, och i den äldsta berättelsen från 1600-talet står Altha anklagad för att vara en häxa. Tyvärr hade jag nog lite för höga förväntningar på boken, och tyckte den var lite väl förutsägbar även om det var underhållande läsning.

Under april månad var jag också på Litteralund, en konferens för barn- och ungdomslitteratur. Som vanligt var programmet digert och väldigt intressant. Till exempel lyssnade jag på ALMA-pristagaren Jean Claude Mourlevat:

Jag fick också upp ögonen för Jon Klassen, en bilderboksförfattare jag aldrig tidigare läst. Jag passade på att bekanta mig med hans Stenen från himlen, Jag vill ha min hatt och Dödskallen.

Den sista boken som blev läst i april var Blir du ledsen om jag dör? av Nicolas Lunabba. Vi får följa hur Nicolas som arbetar med utsatta ungdomar i Malmö, mot alla rekommendationer låter Elijah, en av killarna, flytta in på hans soffa. Nicolas blir som Elijas storebror, farsa och baskettränare i ett, och det visar sig att också Elijah ska komma att betyda mycket för Nicolas. Det här är en gripande bok, som jag varmt kan rekommendera.

Februari 2024

Februaris läsning ägnade jag mest åt noveller från Kanada, vilket var månadens tema i Novellresan 2024. Här kan du läsa mer om vad jag tyckte om Alice Munros och Margaret Atwoods noveller, som var de författare jag riktade in mig på.

I februari var jag också på ett läsretreat i Varberg, vilket var riktigt trevligt! Vi bokcirklade om Therese Widenfjords Med bergens andetag med författaren själv, vi hade pocketutbyte och en massa andra trevligheter. Det var också kul att träffa andra bokbloggare, och dessutom några som jag tidigare aldrig träffat "på riktigt":

Under helgen i Varberg fick jag också tips om att jag verkligen borde läsa Järtecken av Christoffer Carlsson, så sagt och gjort, det gjorde jag och jag gillade den verkligen. Jag tänker absolut läsa del två och tre i Hallandssviten också.

Februari var också månaden för ett återbesök till London. På schemat hade vi bland annat en fotbollsmatch och några restaurangbesök, men naturligtvis hann jag också med en tur (eller faktiskt två) till Waterstones Piccadilly, en bokaffär som jag verkligen tycker om och alltid återvänder till när jag är i London:

Den här gången passade jag också på att besöka Word on the Water, en bokhandel som finns på en pråm i Regent's Canal. Ett riktigt coolt ställe:

Under Londonresan blev det inte mycket läst, även om jag fick en favoritförfattares senaste bok med mig hem, nämligen Jeanette Wintersons Night Side of the River. Jag har precis börjat läsa, så det ska bli spännande att se om den är lika läsvärd som jag tror och hoppas.

Den sista boken jag hann med att läsa ut under februari var boken till bokcirkeln jag är med i. Vi har just nu "tema djur" och första boken var Shelby van Pelts Remarkably Bright Creatures. Jag är lite kluven till boken, måste jag säga. Vissa delar uppskattar jag, men annat känns lite väl förutsägbart. Med det sagt verkar många älska boken, så den är säkert väl värd att rekommendera ändå. Vad som i alla fall inte alls var förutsägbart var precis det som gjorde att den passade in i vårt tema, nämligen att en av berättarna är en supersmart bläckfisk.

Nästa bok på djurtemat blir Kerstin Ekmans Hunden. Den läste jag för massor av år sedan, så det ska bli kul att läsa den igen och se vad jag tycker. Jag fortsätter också med Wintersons bok, och i Novellresan är det tema Mårbacka som gäller, så det kommer alltså att bli noveller av Selma Lagerlöf i mars. Det ser jag fram emot.

Veckans bokhylla

... kommer från ett antikvariat i bokbyn Hay-on-Wye, på gränsen mellan Wales och England. Till vänster ser vi en samling pocketböcker från Penguin, med de ikoniska enfärgade omslagen. Mest välkänt är kanske orange för skönlitteratur, grönt för deckare och mörkare blått för biografier. Men det finns också exempelvis rosa omslag för reselitteratur och röda för dramatik. Just de här exemplaren ser onekligen ganska slitna ut, men det hindrar kanske inte de inbitna samlarna.

Veckans bokhylla

... är en samling böcker av och om systrarna Brontë, fotograferad på The Brontë Parsonage Museum. Museet ligger i huset där systrarna Brontë (och deras bror Branwell) växte upp, en prästgård i den lilla byn Haworth i västra Yorkshire. Förutom att det är väldigt intressant att gå runt i deras hem, är byn Haworth mysig med många caféer och små butiker. Dessutom ligger den precis i utkanten av det hedlandskap som är så betydelsefullt i min favoritbok, Wuthering Heights av Emily Brontë.