Ett par sockor!

Det är allt för denhär gången! Garnet 7 bröder. Eget mönster.
Bra med varma sockor i lager...det utlovas en kall och eländig sommar:(

Nya sockor

Lite virkat igen!

Denhär gången en lampskärm åt en väninna.

Ull...spinna..garn...sticka..virka

Jag har ett svårartat beroende av allt garnrelaterat. Alla tecken har funnits i över 50 år.
Ett av mina tidigaste garnrelaterade minnen är när min äldsta syster lärde mig att sticka. Jag lärde mig att sticka rätstickning och trodde att jag kunde ALLT....tills hon kläckte ur sig "och nu visar jag hur man stickar avigt"
Då kändes det inte alltför muntert...men har så småningom kommit över det:)
Nu har jag ju börjat spinna...och det är inte så enkelt som det ser ut. Åtminstone inte för mig!
Jag trodde nog att jag skulle vara bättre på att lära mig...men kanske jag kan skylla på min stigande ålder...
Nåja, jag fortsätter ,trots varierande resultat, med spinnandet. Har börjat virka rutor av mitt handspunna garn. Den första rutan som är virkad att garnet jag spann till först mäter 35x35. Följande mäter 30x30. Min förhoppning är att garnet blir tunnare och jämnare och rutorna mindre och mindre ju mer jag spinner.
Rutorna skall sedan monteras ihop till en väst. Det kan nog ta nåt år innan den västen blir färdig:)

Gesällarbetet...

Spinnrocken testad:)

I samband med Hus-köpet kom det ju massor med fina saker på köpet. Bland dom fanns en spinnrock som är i ett utmärkt skick. Bara nytt snöre för att få allt att snurra...och så får jag spinna!
Nåja, helt utan problem har det inte varit men efter att jag smort allt som skall röra på sig börjar spinnandet så småningom lyckas.
Det är bara min spinn- teknik som måste förbättras:)
Man kan ju fråga sig till vilken nytta allt detta är....nå till ingen nytta alls!

 Ett par vantar blev färdiga idag. Igen med indisk tumme.

Lite färg...så hittas dom lättare:)

Före och efter...

...skärmbyte:)
 Väninnan var mycket nöjd med förvandlingen...och jag var allt lite stolt över omvandlingen!

Snöat in!

Men inte med snö utan med sockor:) Vädret ids man inte ens nämna...så tokigt har det varit i vinter. Just som det är vitt och vackert ösregnar det.
 Tur att jag laddade upp med massor med sandan sand. Ungefär varannan dag blir det glansis på backen.
Men tillbaka till sockorna. Fick tipset av min syster att man får jämnare resultat när man stickar mönsterstickning om man håller avigsidan utåt. Var ju tvungen att testa om det stämmer. Och jooo, det stämmer. Och dessutom går det snabbare:)

Serieproduktion på gång:)

En halskrage och ett par vantar färdiga.

Hoppsan!!

Och helt plötsligt har det gått en månad:)
Tiden rusar iväg med racerfart. Lite jobb varvat med alltmöjligt smått pyssel hemma. Nånting stickat hela tiden. Ett par sockor hann jag aldrig fota innan dom fick ett nytt hem.
Nu försöker jag få ihop till ett litet lager inför julen.

Lite vantar och en mössa har jag gjort.

I mönstret stod det 26 cm...

...men slutresultatet blev 137 cm:)
Var det nånting som gick fel???
Nä...jag har igen virkat en matta med bordduksmönster.
Istället för tunn tråd och liten virknål körde jag med 8:ans virknål och mattväfte.
Så det blir lite andra proportioner:)

En ny matta!

Sockorna färdiga...

...och marknaden är imorgon! Det är ju att vara ute i god tid:)
Ämnar leka torgumma hela dagen. Lite stickat och en hög brädtavlor och några sjalar. Det är mitt sortiment.
Och så har jag fina broderade tändstickaskar som en av "mina tanter" syr. Hon är en fantastisk person. Högra sidan förlamad...och hon är högerhänt från början. Med vänster hand lyckas hon få tyget i syramen, tråden i nålsögat med en hand. Försök det mina vänner. Det är inte enkelt! Och så broderar hon små korsstygn på aidaväv. En ask efter annan.
Jag föreslog att jag plockar med en hög med askar och säljer dom för henne. Det är ju trevliga lilljulsgåvor istället för blommor. Hon får förstås hela summan från försäljningen. Så kom och köp...ni som bor här nära! Det motiverar säkert tanten om askarna blir sålda!

Tantens broderade askar!

Pinfärska sockor

Helt plötsligt..

...just när det skall städas och fejas till midsommaren. DÅ hittade jag på att jag skall virka en ny matta till sovrummet:)

Mönstret är ett dukmönster. Mattväfte från gammalt lager. 8:ans virknål.

Midsommar matta!

Igen en sjal!

Denhär också av donationsgarn. Men nu måste jag ta paus från virkandet....ogräset har börjat ta över i trädgården. Det blir krig idag:)

Snäckskals sjal!

Nu har jag då snöat in på att virka sjalar:) Fick igen en påse restgarn av Gubbens kusin. Så det blev en sjal till....denna gång i snäckskals mönster. Jag googlade på virkade sjalar...och mönstren bara vällde fram. 

Hur klarade man sig förr utan internet:)

Snäckskals-restgarns sjal

Nu har jag redan påbörjat en ny sjal. Denhär gången hittade jag på You tube en bra modell. Helst skulle jag sitta och virka dagarna lång, men man måste välan göra nånting nyttigt emellan varven.

Första saken...

...tillverkad av donationsgarn.

Fick för en tid sedan en stor påse restgarn av Gubbens kusin K. Hennes mamma R är en fenomenal handarbetsmänniska. Nu har åldern tagit ut sin rätt och synen försämrats så att allt stickande och virkande inte mera lyckas. Jag hade den stora lyckan att få restgarnspåsen.

 Har lite emellan sorterat nystanen i olika högar...tills det klarnade att jag vill virka en enkel sjal.

Nu kliar det i fingrarna att börja komponera  en sjal till...troligtvis virkad på liknande sätt. Det är så avkopplande med en så enkel modell. Hjärnan kan lugnt stängas av....där händer ändå inte så mycket:)

Sjalen på tork.

En diskret duk:)

Jag märkte härom dagen till min förskräckelse att byrån i badrummet hade fått små repor på bordsytan.

Hemska saker!!!! Man ser reporna om man ser riktigt noga efter. Dom har kommit från att jag brukar ha bykkorgen där när jag tömmer bykmaskinen.

Sånt skall inte få hända...jag fösökte ju få ytan så fin när målade byrån...

Nåja,nu får vi dras med en tokig duk som skall skydda ytan:)

Jag virkade med femmans virknål. Började med ett dukmönster men improviserade sedan...den skulle ha blivit enorm om hade fortsatt med mönstret.

Galen duk!

En sjal och ett par sockor!

Sånt har blivit färdigt...påbörjat för länge sedan! Sjalen är Tant Koftas " Raka rör" En rolig och enkel stickning. Garn från gammalt lager och femmans stickor.

Sockorna är en tå- upp kalender stickning. Skaftet skulle vara långt och flätstickat men där tog min inspiration slut. Nu blev det korta ribbstickade skaft istället.

Tå-upp sockor

Tant Koftas "Raka rör" sjal

Jag gör nog annat också!

Inte stickar jag sockor hela tiden! Men nu tycks blog-ivern ligga i ide. Det enda jag gör inlägg om är mina stickningar. Och det enbart för att komma ihåg hur jag har gjort om jag behöver sticka ett liknande par på nytt:)

Det senaste alstret är ett par TPS sockor åt en arbetskamrat. Roligt med lite utmaningar angående mönstret.

På fotot ser det ut som om det inte är samma svarta färg på båda sockorna. Till all tur märks det inte i verkligheten. Så är det om man inte kollar att nystanen är från samma färgning.

TPS sockor

Tågsockor!

Dom flesta stickare i Finland vet vad det är. Sockorna har en trevlig historia. Här kan ni hitta mönstret och historien om sockorna! Jag ville sticka ett par babysockor bara för att få prova på det mönstret. Söta blev dom i ett ganska tunt och mjukt garn.

Tågsockor!

Karamellsockor...

...åt en god vän! Färgerna söta som en karamell:)

Karameller i egen design!

Falska flätor och lite blommor. Sju bröder som vanligt. När jag gav sockorna fick jag blommor istället. Vi vann båda på bytesaffären!

Nu har jag fått diagnos!

Eller egentligen två diagnoser. Har själv ställt dom...jag kan ju sånt,ämnade faktiskt bli läkare efter bondetiden;-)  En tid var det populärt att idka läkaryrket utan utbildning.

 Nåja, tillbaks till diagnoserna. Den ena ställde jag igår efter att ha sett på Efter nio. Jag har dyskalkyli. Oj så vackert det klingar!!!! För er oinsatta sagt..man har svårt med att räkna,hålla koll på höger och vänster,egentligen allt som har med siffror att göra. Dåligt lokalsinne hör också hit....tror jag.

Kontoret på jobbet flyttade redan för en tid sedan till nya utrymmen...jag går fortfarande åt fel håll när jag skall förflytta mig från ett rum till ett annat.

 Av olika orsaker har vi med Gubben besökt sjukhus och vårdinrättningar. Han har flera gånger fått påpeka att jag har varit på väg åt fel håll. Detdär med höger och vänster är många gånger svårt. Måste alltid tänka efter vilken hand jag skriver med...ditåt är höger.

Den andra diagnosen är prosopagnosi! Jag är i fint sällskap med det problemet. Kronprinsessan Victoria lär ska ha samma fel....vi liknar ju lite varandra också....

Aj, vet ni inte vad det är??!!?? Nå, jag var själv tvungen att googla saken för att få namnet riktigt. Det handlar om ansiktsblindhet.

 Härom dagen fick jag problemet slutgiltigt bekräftat när jag inte kände igen en dam från grannbyn. Vi var på väg att besöka en bekant i ett vårdhem då en vänlig sköterska frågade vem vi söker. Så hörde vi när sköterskan sade varifrån gästerna kommer när hon öppnade dörren till rummet. Hur kunde hon veta vem vi var???!!!

Nåjo av den enkla orsaken att vi har känt varann i årtionden...nu skäms jag! Men hon var på fel plats med fel frisyr och fel kläder...det kan väl inte vara mitt fel:-)

En bra sak med diagnoserna är att det inte enbart handlar om att jag är dum i huvudet...det finns fina namn på "tontoheterna".

Så till nånting helt annat efter denna fördjupning i fina termer. Jag fick igår sockorna "1947" färdiga. Där är ribbstickningen och renarna från stickboken anno 1947. Därav namnet.

Igen stickade jag med Novitas 7-bröder. Egen design...fastän renarna är från boken!

"1947-sockorna"