Olika sätt för bolag att återföra kapital och ge avkastning

Jag har för närvarande för mycket utdelningar från länder utanför Sverige för att kunna kvitta källskatten mot ISK skatten så jag funderar över att 1. Öppna KF eller 2. Se över andra typer av bolag eller 3. Båda två. Så här kommer lite tankar om hur bolag kan återföra kapital och/eller ge avkastning åt oss som ägare och om det kan vara av intresse för egen del.
Osäker på hur jag ska lägga upp detta men vi börjar med den typen av bolag jag gillar. Många svenska bolag passar väl in på denna modellen och det är att bolag väljer att tillföra värde till sina ägare genom utdelningar. Dessa utdelningar får gärna öka över tid. Svenska bolag brukar öka beroende på intjäning och har generellt högre direktavkastning än amerikanska bolag, som i sin tur har lägre direktavkastning men desto högre utdelningshöjningar och kanske något stabilare.
En annan sak jag gillar med svenska bolag är att det görs få aktieåterköp vilket jag tycker är trevligt för aktieåterköp är ofta ett sätt att gömma avsaknaden av tillväxt genom att förbättra VPA:an (Vinst Per Aktie). Jag tycker också det är något värdeförstörande då man i längden eliminerar möjligheten att äga bolaget. Värdeförstörande är något fel ord men jag ser hellre mer pengar i fickan (från utdelningar) än att aktier återköps för att lita på att marknaden ska uppvärdera bolaget och i sin tur ge avkastning.

Det finns väl tre andra kategorier som bolag vanligtvis väljer att återföra kapital. Tillväxt bolag utan vinst ignoreras helt då de per definition inte kan återföra kapital och att spekulera i dess värde gör inte mig glad i varje fall.

Hög utdelningsökning
Här finns främst tillväxt bolag som kan ha en ganska låg utdelning men en desto högre utdelningstillväxt. Starbucks har t.e.x ökat utdelningen 25% senaste höjningen. Vanligt med denna typen av bolag är att tillväxten långsamt mattas av för att sedan bli som bolaget ovan. Starbux och liknande bolag har fördelen att de är ganska stora och risken för nedsida är mindre (läs konkurs). Även om en fortsatt garanterad utdelningshöjning är osäker så kommer de överleva. I mindre svenska tillväxtbolag har vi den ökade risken av konkurs eller dyl. Vad har jag emot denna typen av investeringar. I småbolagen är skället självklart, men i större bolag då? Om Starbucks lyckas med en 15% utdelningshöjning i 10 år i rad får man en ganska bra YoC och förmodligen en kurs som följt med. Men vänta lite nu. Hur gör man uppskattningar för 10 år i framtiden? De ska alltså bli 3 gånger så stora på lite drygt 10 år (10% tillväxt per år). Grovt räknat krävs det 60000 butiker, upp från dagens 21000. Kommer de klara de nästkommande 3 åren? Förmodligen. Men jag har svårt att se att de garanterat kommer gå så bra tio år framåt. Marginal förbättringar inom butikerna kommer dock göra ganska mycket större skillnad men marginaler kan slå åt båda håll.

Blev inte så orimligt som jag trodde, så funderar faktiskt på några Starbucks aktier. Mest som ett experiment. Synd bara att det kommer ta några år innan det går att utvärdera.

Återköp
Jag har länge varit kritisk till aktieägarvärde som skapas genom återköp. Jag tycker att Apple borde ge högre utdelningar istället för att återköpa aktier. Det är dock svårt att argumentera emot att IBM inte lyckats ge värde. De har återköpt 13% av aktierna bara senaste året och tror det är runt 10% per år i några år. Apple har likaså återköpt stora mängder aktier. Även om IBM tjänat 16000 miljarder USD i flera år i rak så har VPA:an och utdelningen stadigt ökat. Utdelningsandelen förblir låg eftersom de aktier man återköper behöver de inte ge utdelning till så den kan direkt gå till att öka utdelningen. Både Apple och IBM ligger på en direktavkastning på 2-3% men de återköper enorma mängder då de fortfarande har stora kassaflöden.

Båda bolagen handlas under P/E 15 och jag funderar precis som med Starbucks, om några Apple eller IBM borde få en plats i portföljen, om inte annat som ett experiment.

Bokfört värde
Här är dilemmat för min del att det finns inga garantier på att värde någonsin kommer att återföras till ägarna. Mycket små bolag kan t.e.x välja att inte ge utdelning eller återköp och till och med göra värdeförstörande köp som faktiskt verkade hända i Lollands bank (Kenny skrev mer om det caset HÄR). Teorin är att om ett bolag ska bli uppköpt eller likvideras borde bolaget minst vara värt summan av alla deras tillgångar, eller bokfört värde (även Net Assset Value (NAV)). Här tänker jag närmast på AIG och Citigroup som är och har under en längre tid varit värderat en bit under NAV, ägare har väntat förgäves på någon typ av återförning av kapital. Jag vill gärna ha betalt för att vänta vilket man inte får med under 1% i direktavkastning. Likaså ska jag lite på den manodepressiva Mr Market att den ska värdesätta dessa bolag correct? Även om jag kan se viss logik så är jag inte helt såld.
Den mest intressanta typen av bolag som ska handlas för bokfört värde, för egen del, är några svenska fastighetsbolag som bygger sitt värde. Wallenstam är visserligen alldeles för dyr men de återinvesterar alltså mycket i verksamheten samtidigt som de, i liten skala, återköper och ger utdelning. Frågan jag ställer mig är om de kan förränta kapitalet såpass att jag kan tänkte mig avstå från "min" del av vinsten.
Amhult 2 är ett alternativ som kanske är mer rimligt värderat men där finns inget kassaflöde som stödjer uppbyggnaden, vilket hade varit skönt som fallskärm mot sämre tider. Här ser jag ändå att värde byggs och att återförningen av kapital kommer förmodligen ske någon gång vilket gör det bättre än AIG och Citi men det är svårt att äga en verksamhet utan regelbundna inkomster.

Här har jag faktiskt möjligheten och planer på att gå på Wallenstam och Amhults årsstämma så vi får se vad jag tycker efter det. AIG och Citi känns dock mindre intressant. Även om det funkar kan jag tänka mig att lämna den avkastningen åt de som önskar.

Slutligen kan jag tänka mig en liten post i Starbucks och antingen Apple eller IBM om de går under köpnivå (och de är hyfsat nära).
Vad tycker ni om de olika bolagen's sätt att återföra kapital? Är det lättare/bättre att öppna KF och fortsätta hitta utdelande bolag?

Bloggstatistik, målutvärdering 2014 och mål för 2015

Detta inlägget är något sent då jag varit upptagen med annat men här kommer det sista årsslut inlägget i varje fall :)

Image courtesy of patpitchaya at FreeDigitalPhotos.net

Då har det gått ett år, mitt första helår på börsen och likaså som bloggare. Det har varit väldigt lärorikt att skriva en blogg och eftersom det kom fler läsare och kommentarer blev det ett väldigt bra instrument för feedback, utöver att det blev roligare att skriva. De mest lästa inläggen med sidvisningar inom parentes finns nedan:
Analys: Awilco Drilling (1750)
Analys: Bahnhof (680)
Kort Om: Vardia Q3 2014 (680)
Att bygga en egen fond (500)
Vad gör man i nedgångar? (470)
Ett år på börsen (400)
Analyserna är fortfarande hyfsat aktuella förutom att oljepriset som väntat påverkat Awilco mycket.

Stort tack till bloggkollegorna som länkat till bloggen, utan er hade det nog varit brist på både läsare och kommentarer :) Flest länkningar har kommit ifrån 40%20år (4250), Lundaluppen (2400) och Aktieingengören (500). Även Grazinglady, Xperimentinvest, Christoffers investeringsblogg och Vägen till Frihet kom med på toppen med runt 100 var. Vet att det även är fler som förtjänar tack men något svårt att gräva i bloggers statistik. Vet att även DivdendHawk varit vänlig och delat med sig av mina inlägg via twitter.

Självklart stort tack till alla läsare! 177 kommentarer har det blivit sammanlagt under året vilket är väldigt roligt med tanke på den låga aktiviteten som fanns i början.

För de som gillar statistik:
Läsare kom främst från Sverige (34000), USA (4400), Ryssland/Tyskland/Finland/Norge (~700).
Sidvisningar i slutet av varje period: Q1 (~5000), Q2(~15000), Q3(~30000), Q4(~46000). Mest visningar under en dag tror jag var nästan 400. 474,52kr har tjänats från addsense.

Mål för året skrev jag löst om HÄR. Jag tycker jag lyckats ganska bra då målet var att lära mig mer om investeringar. Utöver bloggar och diverse artiklar hann jag läsa The Intelligent Investor och en del av Security Analysis. Thinking, Fast and Slow samt One up on Wall Street är jag halvvägs igenom. Inför nästa år hoppas jag hinna läsa klart de böckerna. Sedan är jag dock osäker på vad jag vill läsa. Jag känner att det blir lätt att jag nöjer mig med blogginlägg då det blir lite kortare läsning än en hel bok.

Jag hade ett avkastningsmål på 10-12% som jag visserligen klarade men i dagens miljö är jag osäker på om jag kommer lyckas även om jag skulle vilja uppnå en avkastning över tid runt 11%. Det är dock inget mål jag kan utvärdera förrän det gått några år.

Det är lite komiskt att läsa igenom mina inlägg från januari och det är lite kul att se hur jag utvecklats både vad gäller kunskaper om aktier/ekonomi men även skrivandet. Det känns som jag lyckats producera några bra analyser (Iron Mountain, Phoenix group) men att det finns utrymme för förbättring (förslag mottages gärna :)). Det jag varit missnöjd med är antalet analyser. Jag skulle vilja sätta som mål att åtminstone producera en analys i månaden. Det har dock varit svårt när de bolag man vill skriva om blir dyra eller om det nyligen gjorts bra analyser redan som har hjälpt mig i investeringsprocessen. De ovannämnda analyserna har varit bland få undantag. Sedan känns det som de kanske är lite långa/genomgående så det tar lång tid att skriva vilket minskar lusten för fler analyser.

Analyser som jag borde göra är på mina egna innehav såsom : MAIN, BHP Billiton, Statoil, Nokian Tyres, TGS-NOPEC. BHP och TGS finns ganska färska välskrivna analyser från andra bloggare, (t.ex. Långsiktiga investeringar skrev om båda nyligen). Zalaris tänkte jag kolla djupare på och likaså MAIN och Nokian Tyres som förhoppningsvis blir en eller annan analys. Är dock alltid öppen till förslag om andra bolag att kolla på. Ska även försöka skriva om hur jag värderar bolag och uppdatera min investeringsstrategi.

Nog om året som varit. Vad är målen för 2015? Jag är ganska osäker på vad jag ska ha för målmen vi försöker:

1. Förenkla analyser och min investeringsprocess
2. Transaktionskostnad på under 0.5%, färre än 50 transaktioner.
3. Börja kolla på kurser 2-3 gånger i veckan istället för varje dag.
4. Förbättra skrivandet och hålla bloggfrekvensen på minst 4 inlägg månaden.
5. Få ihop en buffert på minst 10000kr.
6. Spara 18000kr till resor, vilket blir runt 2-3 resor.
7. Investera minst 18000kr (1500kr/månad).

Mål ett till tre är delvis för att göra mer tid till annat men även att jag har för lätt att vilja köpa/sälja när jag kollar på aktierna hela tiden. Bättre att bara kolla på bevakningslistan/Excelsnurran 2-3 ggr i veckan och logga in och se över innehavet 1 gång i månaden helst men lär bli 1 gång i veckan till att börja med. Detta görs lättare av flytten till Nordnet som gör att småköp är svårare (p.g.a courtage) samt att jag inte tycker det är lika lätt att få översikt på aktierna.

Mål 4 är inte så mycket att utveckla. Vill bli bättre på att formulera mig kort och consist på ett förståeligt sätt i skrift, svårt att hitta bättre träning än att blogga. Ett viktigt tillägg är att kvalitén får aldrig brista för att få ut fler inlägg.

Mål 4-7 är lite för att dela upp mina mål och även för det kan bli viktigt att öronmärka pengar som jag vill resa för så de inte går till börsen innan jag hinner tänka efter. Målet för bufferten kanske borde vara något större men jag har CSN garanterat hela året så känner inte att det är någon stress att bygga på snabbare än vad jag gör (500kr/månaden). Bättre att den får byggas upp över tid och öka kassaflödet till vardagen och resor. Om det är något mål jag kanske misslyckas med är sista punkten då den är mest beroende om  och vad för jobb jag kan tänkas få över sommaren.

Nu ser jag fram emot 2015 och vad som komma skall. Vettiga mål? Hur gick era mål för 2014 och vad sätter ni för mål för 2015?

Årstämmor och Göteborgsbolag

Nu när 2014 snart är över börjar det snart bli dags för det roligaste med svenska aktier (utdelningar) men även intressant för samtliga nordiska bolag, årsrapport och i förläning årsstämmor. Jag var lite för ung i mitt investeringsliv under våren som var så det blev ingen årsstämma för mig men jag hade tänkt åtgärda det nästa år. Detta är lite inspirerat av Lunaluppen som gjorde något liknande för bolagen i Lund (inlägget finns HÄR). Jag kanske har lite höga förhoppningar men tror det kan vara kul/intressant/lärorikt att gå på några årsstämmor.

De jag hittade som var i Göteborgstrakterna var följande:

1	Castellum
2	MQ
3	Latour
4	Volvo
5	SKF
6	Wallenstam
7	Gunnebo
8	Getinge
9	Bulten
10	Amhult 2
11	Heliospectra
12	Diadrom
13	Fingerprint Cards
14	Hexatronic Scandinavia
15	Gevako
16	Opus group
17	Vitrolife

 Bold = Tänkt gå,  Italics = Kanske gå

Jag var även lite osäker på om Balder även borde vara med.

Bolagen är inte i någon speciell ordning men jag tänkte köpa någon aktie i varje bolag för att ge mig rätten att gå på deras årsstämma. Dock fanns det väldigt många bolag i området, i brist på tid lär jag behöva välja lite mer varsamt. Castellum, MQ, Latour, SKF och Wallenstam tänkte jag försöka gå på, Gunnebo och Getinge kunde också vara intressant. Bland småbolagen är jag främst nyfiken på de bolag som grannbloggare följer, däribland, Amhult 2 och Diadrom. Heliospectra tycker jag är väldigt intressant men tror inte det hunnit hända så mycket sedan notering. Fingerprint Cards kanske kunde vara intressant och likaså Hexatronic Scandinavia. Hexatronic Scandinavia har hyllats av Sokrates på Shareville som ligger ganska tungt där. Som student inom Data/IT så finns det intresse att kolla vad de har att säga.

Något jag inte är helt säker på är hur man ska anmäla sig. Måste jag skicka mail till IR eller dyl. Eller behöver jag kontakta min mäklare för att de sedan kan anmäla mig? Sköts registreringen via Euroclear bra via ISK?

Några andra som tänkt gå på årsstämmor i Göteborg? Har jag missat något Göteborgsbolag? Är årsstämmor bra eller dåliga? Någon årsstämma jag inte bör missa?

Tillväxtbolag och Inlåsning

Något jag funderat på tidigare är hur man ska bedöma tillväxt bolag och vad som är rimliga multiplar. Aktieingenjören tyckte jag hade ett bra förhållningssätt med vad gäller nyckeltal. P/E ska vara under 15 för nästa års vinst. Då jag aldrig skulle köpa bolag över P/E 15 då det är dyrt och möjliga avkastningen likaså låg om man inte spekulerar i multipelexpansion vilket för mig känns värdelöst. Men kollar man på nästan samtliga tillväxtbolag så är de fortfarande över P/E 15 på årets vinst. Så hur ska man räkna med framtiden? En ganska smidig lösning är att se på nästa års vinst, vilket inte är allt för svårt att uppskatta. Till exempel finns det bolag som kan öka intäkter med 15-30% på ett år, då är P/E 20 inte så farligt om det blir P/E 12 nästa år. Här finns det förstås en fallgrop med att förvänta sig för mycket tillväxt, därför brukar jag ofta skruva ner tillväxttakten mot vad de flesta andra verkar tro. På detta sett försvinner många bolag som har P/E >40 som med stor sannolikhet kommer ta många år innan de växer in i sin värdering. Likaså blev det accepterat för min strategi att köpa tex. Bahnhof.

Ett fel jag gjort här tidigare är att förutsätta att tillväxten kommer vara hållbar över en längre tid. Även om jag försökt vara defensiv och uppskattar mindre tillväxt än vad som sägs närmaste året så görs en del av min värdering med DCF. Det kan då lätt blir fel att räkna med en viss utdelningstillväxt när det kan vara svårt att veta hur det ser ut om 5 år eller 10 år. Om utdelning underpresterar formeln så har man inte uppskattat värdet korrekt vid köp. En marginal i form av högre diskonteringsränta motverkar detta problem till viss del.

Ett annat fel är att jag gjort är att använda nyckeltal utan hänseende till vilken bransch det är och hur bolagen tjänar pengar. För att använda mina egna bolag som exempel så är det ganska stor skillnad på hur Bahnhof får in sina intäkter gentemot Mr Green. Bahnhof har återkommande intäkter från majoriteten av sina kunder och bra pris/kvalité för att behålla samt locka in nya. Mr Green däremot agerar i en bransch som jag inbillar mig är mycket mer volatil. Tex. fick både Unibet och Bettson en 30-40% ökning från förra året, där (om jag minns rätt) så hade Bettson intäkter inte ökat mycket alls 2013. De kunder som är med i Januari kan helt ha bytts ut till december vilket förtydligar en svaghet som finns inom branschen. Denna inlåsningseffekt är med andra ord en vallgrav ("Moat") som gör att jag är något oklar över mitt innehav i Mr Green. Det som talar emot är att mobila marknaden väntas öka med över 100% per år ett tag vilket ger plats för samtliga operatörer att ta en del av kakan. Det är av samma skäll jag kräver större marginal med hänseende till Mr Green i jämförelse mot Bahnhof.

Protector och i förlängning Vardia har likt Bahnhof återkommande intäkter i form av försäkringar som förnyas (till högre pris!) och i Protectors fall har de även en investeringsportfölj att luta sig på. Dock blir det dumt att lita på att de kommer kunna höja sin utdelning i 10 år i rad. Så här blir det återigen skevt att använda DCF. Även om jag då inbillar mig att Bahnhof faktiskt kommer kunna växa med 15% per år i 5 år och att DCF kan funka där så kommer en viss del av Protector/vardia intjäning vara något volatil pga investeringsportföljen. Premieinkomster bör dock kunna stå för någon typ av basintjäning. För att motverka en för stor tillit på DCF så är det endast en tredjedel av värderingen i min bevakninglista. Dock premieras utdelande bolag av DCF, vilket jag gillar.

Vad gäller denna inlåsning som uppstår så faller mina resterande innehav väl in här. IRM och ARCP har båda fastigheter med väldigt långa kontrakt. Pheonix Group hanterar stängda fonder som genererar väldigt stabila kassaflöden. Kinder Morgan har likaså väldigt långa kontrakt, som de andra på 10-15år. Det trevliga med alla dessa är att de har stabila och hyfsat förutsägbara kassaflöden.

Ett bolag som jag varit nyfiken på att investera i är SJR in Scandinavia. De bedriver konsultverksamhet inom eknomi och finans. Vad som utmärker dem är att de har en stor rekryteringsverksamhet som står för 13% av intäkterna. Dessa kontrakt är både lönsammare samt att de har en längre kontraktstid. Går man på nästa års prognoser så det det ut som rena guldgruvan. Problemet är att de har historiskt varit väldigt konjunkturkänsligt och intäkter samt utdelning har åkt berg-och-dalbana historiskt. Skulle det hända något kan det gått göra det igen. Efter börssveckan köprekommendation i måndags som ökade priset på SJR så tycker jag nog att försäkringsbolagen ser mer attraktiva ut. Speciellt då branschen i sig har en mer hållbar intäktsström/starkare vallgrav.

Tankar kring värdering om tillväxtbolag? Är det bra att lägga större vikt vid vallgravar? Är jag för hård mot konsultbolag eller är det rimligt att vara försiktig?

Budget och Buffert

Något jag passade på att börja med i år var att ha en budget för att se vart utgifterna hamnar någonstans samt att kunna planera inför framtiden. Något som jag jobbat på under året är att bara ha så mycket på kontot som jag tror jag kommer spendera. Detta för jag vill spara så mycket som möjligt när jag nu, både är i början av mitt investeringsliv, men även att jag bor hemma med minskade utgifter. Den senare punkten kommer förhoppningsvis ändras nästa år, vilket dock kommer medföra en markant mindre sparkvot. Det var lite med denna kunskap som jag har fokuserat mycket på utdelningar så jag fortfarande kan investera även om jag ej tillför nytt kapital. Nu kommer jag behöva komplettera med nytt kapital ändå, men det känns bra att ha ett hyfsat inflöde på runt 3000 per kvartal.

Tillbaka till budgeten så betalar jag först fasta kostnader, sedan sparar jag så mycket som möjligt. Vet jag att de kommer någon större utgift som tex en resa eller busskort så sparar jag ej kapitalet som behövs. Något som dykt upp på senare tid är att kostnader utöver det jag budgeterat tar jag på MasterCard och betalar således av den med andra återkommande räkningar(fasta kostnader) som jag betalar av innan jag sparar nästkommande månad. Dessa återkommande utgifter är tex. mobil, gymkort och eventuella saker på återbetalning. Då jag bara köper saker jag faktiskt behöver luras jag inte allt för mycket av fallgropen med återbetalning, dvs att köpa för mycket. Totalt sett tycker jag detta sättet att hantera pengar gör att det är väldigt lätt att inte spendera pengar på onödigt då jag sällan har överdrivet mycket på kontot, kreditkort används endast i nödfall. Sedan ska man inte undvika att leva i nuet men det finns en del budgeterat för nöjen. Nedan är en fin graf på kostnader, inkomster och investeringar som gjorts under året. Som kanske märks väntar jag några dagar innan kvartalsskiftet för att minska på skattekostnaden i ISK. Resor syns även ganska tydligt i engångskostnader och Totalen (Intäkter - kostnader).


Kul sak jag märkt under tiden är hur stor skillnad det är med redovisning. Jag valde att skriva ner utgifterna när de görs istället för när jag faktiskt betalar så tex. Juni var inte nära på så knapert som det ser ut.

Buffert är något som man borde ha för att vara ekonomiskt ansvarig, främst för att kunna hantera oförutsedda utgifter men även ifall man finner sig utan inkomst. Vill minnas att jag läste en artikel som nämnde att ganska många (17%, 2012) ej kunde klara en oväntat utgift på 8000. Buffert blir väldigt olika från person till person, det har så mycket med vad man har för utgifter och hur länge man tror man kan behöva innan man kan hitta jobb. Oavsett bör man ha en buffert av någorlunda storlek (>20tkr).
Då jag bott hemma ett tag så har jag aldrig haft oförutsedda utgifter, men eftersom jag planerat att flytta krävs att jag har någon typ av buffert. Från kompisar som pluggar har jag fått fram att det går att leva på lite drygt 7000 i månaden. För att gardera inför att inte få CSN en termin skulle jag således behöva 35000 (5*7000). Nu tror jag CSN kommer vara ganska lugnt och tänkte därför långsamt bygga upp en buffert över tid. 7000 kan vara något i underkant men å andra sidan är målstorleken av bufferten något större än vad jag tror jag behöver, 3 månader.

Månadspar	Årsspar	Buffertmål	Tid till mål
100	8200	25000	3.05
200	9400	25000	2.66
300	10600	25000	2.36
400	11800	25000	2.12
500	13000	25000	1.92
600	14200	25000	1.76
700	15400	25000	1.62
800	16600	25000	1.51
900	17800	25000	1.40
1000	19000	25000	1.32
7000	91000	25000	0.27

Årsspar är månadspar*12 + 7000 som fås av ett uppskattad genomsnitt som sparas oregelbundet.

Buffertsparandet kommer ligga på 500kr i månaden, samt extra insättningar beroende på kassaflöde. Jag är något oklar över hur jag ska dela på buffert/investeringar av det jag lägger undan men buffert kvoten kommer nog vara något större nu i början. Varför just 500? Jag tänkte först börja med 300 då Spiltan fonder har ett trevligt erbjudande då man får 2 biobiljetter till ett värde upp till 250kr. Då jag ändå tänkt börja ganska snart och spara min buffert i deras räntefonder kom det ganska lägligt. Tanken är att jag ska spara 70% i Spiltan räntefond och 30% i Spiltan Högräntefond för att få en avkastning på bufferten på 3-4%. Varför lägga buffert i räntefonder? Dels är det nästan dubbelt så bra som ett sparkonto och med tanke på innehaven tycker jag inte det är så mycket mer risk. Att det tar 3 dagar för pengarna att likvideras gör inte mig så mycket.

Hur gör ni med buffert och budget? Är 500 för mycket/lite eller lagom? Hur är mitt resonemang? Slå gärna hål :)

Vad gör man i nedgångar?

Vad gör man i nedgångar som den som äger rum nu? En första koll kan vara vad för exponering man har mot Ryssland. Jag har själv undvikit att investera direkt i Ryssland av flera skäll där det största är att jag inte litar på Putin & Co.  Nu finns det förvisso möjlighet till sämre tillväxt i EU pga. sanktioner och möjlig upptrappning så att kolla exponering mot övriga EU eller områden som påverkas av sanktioner (tex. fisk).Vad har jag själv i Ryssland? Fortum har en liten exponering i storleksordning 5% av intäkterna vilket inte är något större skäll till oro. Större delen av värdet i Fortum ligger ej i Ryssland även om det vore synd om deras investeringar där skulle försvinna. Jag väljer att vara lite optimistisk, att de kommer lösa sig och Fortum fortsatt kommer få intäkter från Ryssland men det kommer ej att förstöra caset om så nu inte är fallet.

I allmän nedgång då? Om det inte är något större en rädsla på marknadsplatsen är det egentligen inget att oroa sig över. Marknadspriset är endast vad marknaden tror att ett bolag är värt idag och vanligtvis vad de kommer kunna göra inom 6-12 månader. Det finns även de som kollar på aktiers utveckling och inte på bolaget i sig vilket gör att de kan hoppa av skeppet i dagar som dessa (vilket påverkar priset kortsiktigt). Det trevliga för värdeinvesterare blir att det blir billigare att köpa in sig i bolag som nu är 10% billigare och de tjänar lika mycket som för två veckor sedan! Alltså får man nu en högre direktavkastning och mindre nedsida.

Vad jag försöker komma fram till är att jag (till min egna förvåning/förtjusning) endast bryr mig om bolaget och dess inneboende värde och struntar helt i vad marknaden sätter för värde. Med undantag om det är en stor premie, då kan jag tänka mig sälja. Likaså är det en stor rabatt är det ypperligt läge att köpa. Även om jag tycker vad som händer i världen är hemskt så hoppas jag att marknaden går ner ett tag till så jag kan köpa fler bra bolag med stor rabatt.

Mina innehav då? Jag är ändå trygg med alla utom ett, Ganger Rolf, dock bör det inte påverkas nämnvärt av vad som händer. Det är svårt att sitta på ett bolag som jag är osäker på när det finns bättre bolag till trevliga priser. Ska jag sälja och ta en 7% förlust? och därmed investera i något jag kan vara trygg med. Eller ska jag sitta kvar i båten och vänta på en eventuell uppvärdering? Medan jag väntar får jag 7% i utdelning per år vilket inte är helt fel. Dock blir frågan om jag är trygg med ett turn-around snarare än att bli påverkad av björn marknaden. Men björnar har alltid fått mig att tänka extra på mina innehav. TeliaSonera sålde jag som jag borde när kursen var dyr. Tele2 däremot sålde jag kanske lite hastigt vid Krimkrisen men att sitta med innehav man ej är trygg med är nog största faktorn till att man blir orolig i nedgångar.

Vad tycker jag om att gå helt eller delvis likvid? Det är upp till var och en. När jag gör en insättning är det oftast runt 5% av portföljen vilket gör att över ett år så lägger jag in hälften av dagens totala värde. Vid en större portfölj kan jag tänka mig att ha mer likvida. O andra sidan finns det mycket som visar på att man kan få hyffsad avkastning även om man tajmar som en kratta. Då jag ändå fokuserar på individuella bolag så fäster jag ingen större vikt vid det då jag tror att mina bolag kommer göra bra ifrån sig över tid. Problemet med likvida är att om det tar flera år för den stora nedgången att komma tappar man år av utdelningar som historiskt stått för en stor del av avkastningen.

Hur gör ni vid nedgångar? Är ni likvida i väntan på nedgång eller är det hålla hårt som gäller?

Passar andra tillgångsslag in i portföljen?

Allteftersom aktier blir dyrare och jag hittar mindre som är köpvärt tänkte jag undersöka om andra tillgångslag kan passa in i portföljen. Bör erkänna att det är främst lite högre utdelningar som lockar. BDCer tog nyligen en smäll efter att ha åkt ur Russel 1000/2000 (amerikanska småbolagsindexet) vilket gör dem vettigt värderade om inte undervärderade i förhållande till bokfört värde och historiska normer samt mycket kapital som ska delas ut. Innan jag investerar vill jag dock veta mer om dem så här kommer lite kortfattad information om vad de olika tillgångarna handlar om. Jag har valt att inte gå igenom Royalty Trusts då jag ser dem som en källa med slutdatum vilket gör dem till värdeförstörare likaså äger de ofta råvaror utöver olja och gas som olika metaller vilket jag också försöker undvika då jag har svårt för att förstå mig på prissättning etc.

REIT
Real Estate Investment Trust (REIT) liknas lättast vid att man äger en del av ett hus som man tar hyra av. Fast i detta fall så äger man en liten del av extremt många hus. REIT har även likt svenska investmentbolag ganska trevliga skatteregler som innebär att om de delar ut minst 90% av vinsten så behöver de ej betala bolagsskatt. REITs delas upp i tre olika typer, Equity (sv. tillgångar), Mortage (sv. bostadslån) och hybrid av de två. Equity REITs äger byggnader och tar ut hyra för sin inkomst medan Mortage REITs får ränta på bostadslån som de har i sin portfölj.

Termen "triple net lease" innebär att den som hyr byggnaden står för alla kostnader, tex. fastighetsskatt och eventuella skador. Hyran blir då något lägre men kostnader förknippade med ägandet försvinner. Vanliga REIT's såsom Reality Income Corp (O) och American Reality Capital properties (ARCP) är triple net lease REITs.

Summa summarum är REITs ett lätt sätt att kunna delta i fastighetsmarknaden gentemot att ta hand om fastigheter själv. REIT har även alltsomoftast en ganska hög utdelning vilket är trevligt. Viktigt att nämna så kan man inte värdera REITs enligt samma standard som man brukar värdera bolag. Tex. P/E är ganska meningslöst. Varför detta är fallet är för att vanligtvis så förbrukas vad man köpt (varor, maskiner) över tid så man behöver skriva ned värdet eftersom det "försvinner". Hus har dock en tendens att stå ganska länge och värdet bestå vilket gör att med REITs så adderar man amorteringskostnader och avskrivningar till vinsten för att få gram Funds From Operation (FFO). Sedan tar man bort underhållskostnader för att få fram Adjusted Funds From Operation (AFFO) för att få fram det riktiga kassaflödet från verksamheten.

Spartacus går även igenom REITs lite mer noggrant här.

CEF
Closed End Fund (CEF) är helt enkelt fonder som inte tar in nytt kapital. Vilket betyder att efter fonden är skapad tillförs ej inget extra kapital och likaså lämnar inget kapital fonden så förvaltarna behöver aldrig tvångssälja. Det är ganska vanligt att CEFs ger en ganska mycket utdelning då målet för fonderna är att ge avkastning till främst pensionärer. Vanligtvis delar de ut ganska mycket och det är lätt att få en ganska stor diversifiering då de precis som fonder äger en del tillgångar. Skillnaden är att vinst delas ut istället för att återinvesteras även om Net Asset Value (NAV) självklart också kan öka.

Vissa CEFs hanterar Exchange Traded Notes (ETN) som är "lån" som följer ett index likt en fond. Till skillnad från en fond så äger inte en ETN de underliggande tillgångarna utan det egentliga värdet är om banken som gett ut det kan betala tillbaka summan. Det finns även ETNer med hävstång som Spartacus går igenom väl här. Jag skulle behöva djupdyka mer innan jag investerar i ETNer även om en korg av ETN verkar vara bättre än att försöka hitta i ETN djungeln.

BDC
BDCer ligger mer nära till hands, som nämndes ovan så har priset på BDCer gått ner kraftigt vilket är trevligt för investerare som söker undervärderade bolag. Efter finanskrisen så tillkom reglering som gjorde att man som bank inte kunde investera i mindre bolag då det är förknippades med högre risk. I USA gjorde detta att marknaden för finansiering av små och medelstora bolag ökade kraftigt. Finansieringen kommer från så kallade Buisness Development Companies (BDC). BDCer drivs ofta som CEFs vilket gör att förvaltningskostnaden och incitament för förvaltaren är bra att hålla koll på. Tex har Prospect Captial Corporation (PSEC) 2% förvaltningsavgift och varje procent över 7% i utdelning får de extra för. Andra faktorer att ha hänseende till är utdelningstäckning, extra utdelningar och främst NAV ökning då det kan visa vägen för utdelningsökningar. BDC känns som det som är närmast vanliga aktiebolag även om det är lite andra faktorer man kollar på. Har läst på en del om BCDer och tänkte skriva lite mer ingående om dem i framtiden.

MLP
Master Limited Parternship (MLP) är likt REITs att de måste distribuera 90% av intäkterna för att inte behöva betala bolagsskatt som man vanligtvis skulle behöva göra. Istället för att investera i byggnader så investerar man i energikällor där olja och gas är den vanligaste källan. Det innebär även vissa skattefördelar för de som bor i USA men det är ganska stökigt och för Svenskar gäller vanlig källskatt. Vid bedömning av en MPLs förmåga att ge utdelning använder man Distributable Cash Flow (DCF). Problemet med DCF är att det inte finns någon standard vilket gör att investerare såväl som bolag får bestämma själv hur den räknas ut vilket man ska vara varsam med när man investerar i MLPs.

Ser ni att andra tillgångslag har en plats i portföljen? Äger ni några själva?

Avkastningskrav och Avkastningsnivåer

Det finns flera olika avkastningsnivåer och olika investerare stävar efter olika nivåer.

Första nivån - Sparkonto
Jag hade själv 0.75% ränta i ett sparkonto innan jag började investera. Är man lite smartare finns det nu 1.6% rörlig och upp till 2% om man låser i ett år. Vill man kunna komma åt pengarna under året kan man periodisera sparandet. Alltså att varje månad låsa en tolfte del av sitt kapital i ett år. På detta vis har man varje månad tillgång till en del av sitt kapital. Sparkonto nivån är den första nivån jag ville slå vilket jag knappt gjorde första halvåret. Just nu slår denna nivån inflationen men det har inte varit ovanligt att man tappat köpkraft genom att ha pengarna på kontot. Som jag gjort senaste 5 åren.

Andra nivån - Index
Andra nivån är indexsparande som historiskt legat runt 6-7% för OMXS30 såväl som S&P500. Det blir närmare nedre intervallet då man förmodligen inte skulle ha en fond endast i det egna indexet, gick igenom en möjlig fondallokering här. Utdelande bolag gör att det inte krävs alltför stor kursutveckling för att nå 6-7% så bara man ser till att bolagen kommer kunna fortsätta dela ut i framtiden bör det vara hyfsat lugnt. Vill man ha så stor avkastning som möjligt så kanske man inte kan köra "buy and hold"-strategi med en stor knippe utdelande bolag men man kommer få en om inte bra, en helt okej avkastning. Får jag 6-7% blir jag helt klart nöjd. Det är redan 7 gånger mer än vad jag fick på räntekonto. Jag har dessutom letat bolag med något högre utdelning för att nå övre intervallet av 7%. Även om börsen skulle gå dåligt. Så länge mina bolag kan bibehålla nuvarande utdelning så kommer jag få 7% oavsett kurspriser.

Passande nog skrev Jordholmen ett närliggande inlägg som är högst relevant. Främst i form av att vid de höga nivåer som index ligger vid för tillfället bör man inte förvänta sig den historiska ökningen som aktier tidigare givit och att 4-5% kanske är en mer rimlig avkastning. Vilket fortfarande är helt ok. 3% över inflationsmålet och 5% över dagen inflation. Med andra ord ökar ens köpkraft för varje år som går.

Tredje nivån - Överavkastning
Även om det finns mindre att hämta från ett högvärderat index sett till historiska värden så kan man som individuell investerare uppnå överavkastning bla. genom att sålla bolag genom att ställa högre avkastningskrav. Detta gör delvis att potentialen eller sannolikheten till överavkastning ökar då dessa bolag är lägre värderade i förhållande till vinstnivå och utdelningsnivå. Ett högre avkastningskrav ger också en annan viktig aspekt i form av en säkerhetsmarginal. Köper man ett bolag som har en uppskattad avkastning på 7% så får man delvis mediokert resultat men även en större risk för för nedsida.

Jag sätter själv ett avkastningskrav på större stabila bolag med viss tillväxt på 11%. Har de ej tillväxt vill jag ha en mer procentenhet, har de kraftig lönsam tillväxt försvinner en procentenhet. Lika så lägger jag till några procentenheter på svårförstådda bolag eller bolag som kan vara känsliga just för att få en extra säkerhetsmarginal.

Vad sätter ni för avkastningskrav? Finns det fler nivåer?

Ett år på börsen

Det har nu gått ett år sedan jag började handla på börsen. Startkapital var 130tkr och aktie/fond/sparkonto kvoten låg på 30%/60%/10%. Idag är 100% aktier och det egna kapitalet ligger på nästan 240tkr. Sedan start har jag sparat 66tkr vilket i snitt är 5500 i månaden vilket jag är väldigt nöjd över då jag var utan inkomst under hösten, jag var även utan utgifter vilket hjälpte.

44tkr av ökningen av det egna kapitalet är avkastningen från börsen där 12000 (27%) av avkastningen är från utdelningar och 9000 (20%) är realiserad vinst. Resterande avkastning (53%) är orealiserad. Det trevliga med utdelningar är hur jag hade tagit hem 12000 även om börsen surnat till.

Enda aktien från "start" som är kvar i portföljen är TeliaSonera. Swedbank åkte nyligen ur och AstraZenica och Axfood som var med i startportföljen såldes alldeles för tidigt. New Wave och Industrivärlden, samt Sandvik var också tidiga innehav. Vilket i efterhand var ganska vettiga innehav. Jag började med att ta små positioner som jag har för vana att göra med nya instrument. Vilket visades vara bra efter små avgreningar till certifikat och lite mer volatila aktier.

Jag hade ganska dålig tajming när jag började då jag började den förste juli 2013. Problemet var att jag började med 10tkr och index steg 7%. Sedan sattes resten av kapitalet in. Sedan har jag långsamt över ett år avverkat samtliga fonder till fördel för aktier. Det var i efterhand ett bra beslut att ha en del i fonder medan jag lärde mig samt handla i mindre poster. Detta slutade med att jag tex. köpte Telia tre gånger för att komma till nuvarande post på 220 aktier. Det motsvarar ungefär vad ett köp är idag då courtaget gick på runt 1% av kostnaden vilket syntes väldigt tydligt i avkastningen och det GAV man fick.

Så här ser utvecklingen ut för första året på börsen:

.
Jag tycker allt efter årsskiftet är mer representativt då jag fattade mer vad jag höll på med. Sedan blir man mindre stolt att det gått så bra när det verkar vara allmän tjurrusning till aktier. Även om jag träffat några vinnare vid rätt tillfälle (läs Protector (+100%), Statoil(+40%) och Fortum(+20%).

Jag kommer fortsätta leta bolag med hög utdelning, tillväxt och säkerhet även om jag tummat lite på det sistnämnda till favör till det förstämda. Awilco är fortsatt det enda bolaget som jag är osäker på om de klarar en större allmän smäll. Den låga värderingen och höga avkastningen gör det dock till ett än så länge trevligt innehav. Jag är fortsatt optimistisk inför 2014 och även början av 2015 och kommer fortsätta investera regelbundet i för det mesta utdelande aktier.

Hur var era första år på börsen?