Poetens grav på Lilla Sickla med engelska parken

Det här åttkantiga lusthuset hör till engelska parken på Lilla Sickla. Här har folk bott sedan medeltiden, på 1500-talet ägdes marken av Danviks hospital. Holländaren Antonius Monier fick Klein-Sickla som förläning av Gustav II Adolf 1629. 


Engelska parkidealet med lummig grönska och mjuka former infördes i Sverige av Fredrik Magnus Piper på 1780-talet. Lilla Sickla byggdes 1789 till krigsrådet Johan Wilhelm Lannerstierna. Två hus står kvar än i dag, kvarnen och huvudbyggnaden. En flygel brann ner 1990.

Stockholms stadsmuseum har gett gården en blåmärkning 2006, det starkaste skyddet. Samma år bildades föreningen Lilla Sicklas vänner för att sköta området. http://www.hembygd.se/
lilla-sicklas-vanner

.

Sicklasjön 1771

Från gården leder en gammal allé ner till Sicklasjön. Innan Hammarbysjön sänktes 1918 kunde man segla från Barnängsbryggan på Södermalm. En sjöbod finns ännu kvar.

Stockolms stad köpte gården 1917,  nio år senare restaurerades den till  sitt nuvarande utseende.


Enligt engelska parkens ideal skulle öppna landskap se naturliga ut. Ängsmarkena fanns där redan 1771 som grund till parkanläggningen. Det byggdes broar,  anlades bäckar och planterades ekar som nu har blivit gamla och behöver frihuggas.
Till engelska parker hörde också uppbyggda ruiner och fantasigravar. Lilla Sicklas gravhäll från 1824, kallad Filosofens grav kom att tas i bruk efter att protokollmästaren Lars Constans Pontin köpte gården 1852. Han var ogift och barnlös och bestämde sig att där begrava sin mor, Catharina Charlotta 1868 och även sin syster, Carolina Henrika Matilda 1877. Själva gravhällen bär denna inskription: Hvilans Boning Den Dödliges Hopp Och Mödors Belöning.
Det är ett unikt stycke natur i utkanten av Nackareservatet med hela 16 rödlistade arter som har överlevt i det gamla kulturlandskapet tack vare 50 medlemmar i vänföreningen.

Ekologiska inneställen kring Mariatorget

Skandinaviens största ekologiska butik Paradiset öppnades i maj på Brännkyrkagatan, nära Mariatorget i Stockholm. I den stora matvaruhallen saluförs 4500 olika produkter, 80 procent ekologiska, resten närproducerade. Kassorna i affären har ingen kontanthantering.
Det är fräscht och luftigt med myckenhet av allting, bakom frukt och grönsaker finns hyllmeter med nötter, oljor, mm.
 Den långa charkuteridisken där utvalda producenter presenterar sina varor är imponerande. Längst bak i den 8000 kvm stora lokalen finns rulltrappa, dekorerad med grönsaksmotiv av Arcimboldo, upp till övervåningen som har restauranger, kosmetik och hygienprodukter samt Saltå Kvarns bageri.

En stenkast därifrån på Krukmakargatan ligger det yogainspirerade Sattva sedan 1992, en av de äldsta ekologiska bagerierna med gluten- och sockerfria bröd och kakor.  Sattvas rågbröd hör till mina favoriter, speciellt det danska.  I Gamla Stan passar jag på att handla i deras brödbutik där det även finns ett bord man kan sitta vid och fika. Ibland måste man göra sina inköp på engelska.   Nu har man även öppnat ett kafé på Kungsholmen och köpt ett bageri i Åkersberga. Det går uppenbarligen bra för Sattva.

Det ekologiska snabbmatstället  vid Mariatorget drivs sedan ett par år av den kände danske kocken Rune och hans son Fabian Kalf Hansen.
Man kan välja från kött- eller fiskbullar till vegansk mat, varma eller kalla rätter som har fått namn efter nordiska huvudstäder.
Det är gott men trångt vid det långa bordet intill fönstret som har löstagbara mellanskivor så att man kan ta sig in och ut till fönsterbänken.
Trappan med små bord högre upp längs väggen i det höga rummet är svårtillgänglig. Det är ofta fullt, även på sommaren när man kan sitta ute.

Gott om sittplatser finns hos Orgánico på Timmermansgatan som nyligen har bytt namn. De satsar mest på sina berömda glutenfria bovetewraps. Inredningen är enkel, från hyllorna på väggen kan man köpa olika stapelvaror. Bakom en plastvägg längst in finns grönsaker och frukt.

8t8 på Swedenborgs- gatan är en liten ambitiös affär med handplockade leverantörer. Den ser ut ha hittat sin kundkrets, åtminstone så här vid jul. Den egenimporterade isländska rödingen blev helgens fisk efter att vi fick ett smakprov utanför affären.
Nudelbaren har öppet mellan 11-14.
Alla dessa matställen riktar sig till medvetna konsumenter, folk som har råd, tid och miljösamvete.
Ekologiska stormarknader har funnits länge på kontinenten, nu verkar trenden ha slagit rot hos folk på Söder i Stockholm.

Gustav III:s arkitektoniska äventyr med Panteon som ideal

"Det finns ingen människa som har minsta spår till fantasi, mer än jag och Desprez", lär Gustav III ha sagt.
Av alla svenska kungar var han den som hade mest utvecklad smak och intresse för estetik - och stora planer som dock fick ett abrupt slut.
Kungens italienska resa 1783-84 gav upphov till kontakter och idéer för storslagna byggnadsverk med förebilder från Rom.

Där engagerar kungen den franske konstnären Louis Jean Desprez som teatermålare till Kungliga Teatern i Stockholm. Den skicklige och produktive Desprez målar scenografier till kungens operor och teaterföreställningar. Snart får han alltmer avancerade uppgifter, koppartälten i Haga byggs efter hans ritningar.
Kungen gör sig av sina tidigare arkitekter och ritar om deras byggprojekt, sitter ofta tillsammans med sin favorit och smider allt mer vidlyftiga planer bl.a. för Haga slott.



Olof Tempelmans godkända ritningar till flera byggnader läggs åt sidan, Botanicum i Uppsala till Carl von Linnes ära  har en sidofasad som än idag i stort ser ut som på kungens egen ritning.  Bygget tas över av Desprez  som utnämns till kungens förste arkitekt 1788. Året efter skickas Desprez till Finland för att föreviga krigshändelserna i målningar.

 I Tavastehus har ett kyrkobygge planerats sedan många år. Efter flera turer förkastas även Tempelmans redan antagna ritningar och Desprez får kungens uppgift att rita en kyrka med Panteon som förebild. Bygget startar 1792 och tar sex år. Interiören med predikstolen i mitten och böjda bänkrader liknar en amfiteater.
Ortsborna lär sig aldrig att uppskatta den klassicistiska runda byggnaden som byggs om till en traditionell korskyrka hundra år senare.

Kungens död den 29 mars 1792 satte inte bara stopp för alla byggplanerna utan innebar också att en död hand lades över hela kulturSverige. Det fanns varken pengar eller visioner längre. Inget svenskt Panteon skulle komma att resas på Riddarholmen eller någon annanstans i Stockholm.
Erik Palmstedts ritning arkiverades tillsammans med Desprez större version som liknar Pantheon i Paris.

Haga slott hade vuxit i kapp med statsskulden,  grundmuren som påbörjades 1786 står kvar men arbetet stoppades samma dag som kungen dog.  Teglet användes sedan till krigsskolan vid Karlbergs slott.
Desprez karriär som arkitekt slutade där, en del av dem som kungen hade ratat fick sin revansch, även om det saknades pengar till nybyggen. Desprez fantasi levde dock vidare hos hans elever som kom att förnya byggnadskonsten i Norden.

Pantheon i Rom

Desprez teckning akvarell till Haga slott

Sandstrand med palmer och bastu i Tanto

Stockholm omges av vatten, staden ligger mellan Mälaren och Saltsjön och kantas av kanaler, stränder, vattenleder och öar. Innerstadens holmar har många badplatser som nu har blivit förnyade.
Vid Årstaviken nedanför Tantolunden har folk badat i många år trots att vattnet i inte var rent, men 2010 hävdes badförbudet.
Förra sommaren rustades badet upp: bryggor, klättervägg, hopptorn och flotte färdigställdes lagom till den första varma dagen. Mängder med badsugna tog sig in trots avspärrningar, som till slut togs ner för att inte förvärra säkerheten för alla som trotsat dem.
Sen visade det sig att stadens förvaltning inte hade upphandlat projektet, så en rivning av hela bygget hotades.  Inte nog med det,  den officiella invigningen ställdes in  på grund av en drunkningsolycka vid hopptornet.

Men folk kom och badade och solade sig bland palmerna som  planterades på den nyanlagda playan på den före detta gräsmattan. Alla var inte nöjda med det heller utan klagade att palmer inte passar in i den nordiska naturen. Det är faktiskt riktiga palmer, även om de inte längre är levande.
 I år har det blivit ännu bättre, staden har erkänt felet med upphandlingen men har tolkat domen så att man slipper riva bryggorna.  Nya handikappanpassade ramper och ledstänger har byggts och 160 ton sand har lagts ut på stranden.
Det känns mycket renare i vattnet men lagom till badsäsongen har ny SVT grävt fram uppgifter om C.R. Carlströms nysilverfabriks eventuella giftutsläpp av klorerade lösningsmedel 455 meter från stranden.
Dessa förmodade gifter lär inte heller avskräcka badare.
Det är värre med regn och rusk.

De minsta barnen har plaskat vid strandkanten, de större hoppat ner från trädet ovan vattnet, men nu finns det många fler möjligheter till vattenlek, kanoter och supar att hyra och för simmarna har badområdet  med bojar blivit längre mellan de två bryggorna.
Det är bara värmen vi väntar på den här sommaren 2015.

Så här skrev jag förra sommaren. I år behöver vi inte längre vänta på värmen. Det har varit riktig trängsel i badet, trots några dagars badförbud på grund av föroreningar i vattnet. Nu vet vi i alla fall att kontrollen fungerar.

Palmerna och sanden är lägre än tidigare år, däremot har en liten flotte med bastu lagts till intill den vänstra bryggan. Vad blir det nästa år?

Tanto bastuförening

http://www.badkartan.se/0179044/Tanto_Strandbad_(Tantolundens_badplats)
http://hyra-sup-i-stockholm.se/sup/

Monumentalt vilorum på Skogskyrkogården

100 000 stockholmare har fått sin sista vila i tallskogens rofyllda landskap på Skogskyrkogården. Arkitekterna Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz blev världsberömda och gravplatsen förklarades som Unescos världsarv 1994. De flesta världsarv är mycket äldre, detta var andra gången som man valde en plats från 1900-talet.

Lewerentz utformade landskapet i svensk romantisk stil med mjuka kullar och fri rymd samt det klassicistiska Uppståndelsekapellet. Asplunds fyra kapell är modernt funktionalistiska. Båda arkitekterna var i 30-årsåldern när de vann den stora internationella tävlingen 1914 som hade som mål att skapa en nydanande kyrkogård. Den första invigningen hölls 1920 men bygget fortsatte 20 år till. Asplund dog strax efter att hans Monumenthall med kapellen blev färdig. Hans begravning var en av de första där.

Lewerentz kom i onåd och fick inte fortsätta med att planera området, utan allt förblev som det var i många år. Nu har marken utökats från 80 till 102 hektar, Visitors center med utställningar har öppnats och i höst skall det nya krematoriet av Johan Celsing tas i bruk.
Det största kapellet är Heliga korsets. Där kan många sörjande få plats.

 

Trons och Hoppets kapell är så utformade att det inte känns ödsligt när få är närvarande under ceremonin. Katafalken med kistan är det centrala och bänkarna är placerade så att de sittande kan se varandra. Omgivningen andas allvar och vördnad, även om en del sidoutrymmen är trånga och slitna.
Den största besökshelgen är allhelgona då


tiotusentals människor tänder ljus på gravarna och lyssnar på konserter i kapellen.

Skogskyrkogården besöks av många som inte har någon grav att gå till. Bara Greta Garbos grav är markerad på kartan, andra får man söka efter på nätet med namn. Men de flesta kommer nog för att uppleva stillheten i parken som tar fasta på föreställningen om tallskogen som pelarsal.
Tallar växte i området redan innan gravarna anlades, nu är många så gamla att en del har blivit omplanterade.











Den 888 meter långa Sju brunnars stig från Meditationslunden till Uppståndelsekapellet är kantad av björk, tall och gran för att vägen skall kännas mörkare innan man kommer fram.
Kyrkogårdsförvaltningen tar väl vara på världsarvet. På FN-dagen 24.10. hålls alla fem kapellen öppna, på sommaren är det öppet för turisterna och olika visningar ordnas.
De 100 000 gravarna står där i oändliga rader utan att några sticker ut, minnesstenar eller kors skall vara låga.







Alla som ligger här är inte protestanter eller andra kristna.
Asplunds granitkors från 1939 skall därför symbolisera livets kretslopp. Ovanför ligger minneslunden där oändligt många ljus tänds under allhelgona.
Den mest avbildade platsen Almhöjden ligger intill näckrosdammen som reflekterar de tända lamporna. På den mjuka kullen reser sig träden stramt och kontrollerat mot horisonten. Trappstegen blir lägre ju högre upp man kommer. Upplevelsen är stark men styrd, nästan teatral.

http://www.skogskyrkogarden.stockholm.se

121 Majstänger på Skansen

Skansen har firat midsommar sedan öppnandet 1892. I år var det tusentals människor som köade vid ingången för att komma in till Tingsvallen och binda egna blomsterkransar, dansa  runt stången och visa upp sig.

Vid tvåtiden var det nästan omöjligt att ta sig fram för att se den långa stången mitt på den öppna platsen. Det hölls hälsningstal på olika språk om midsommarens hedniska ursprung. Sedan tågade folkdansgruppen med spelemän in, efter dem kvinnorna som dekorerade hela härligheten med blommor medan männen stod och väntade.

Vi fick höra att årets resning var historisk för att en kvinna  för första gången hade upptagits i gruppen som skulle resa  stången. Linda fick extra ohoj-rop när stången höjdes upp undan för undan med stöttar som flyttades fram för att få majstången att till slut stå rakt upp mot sommarhimlen.

Där står nu den svenska fruktbarhetssymbolen i hela sin prakt till allmän beskådan, och inom några timmar har årets lekar redan dansats färdigt. Små grodorna har hoppat runt med stora och små ben på årets längsta dag.
Barnen springer omkring i sina finaste sommarkläder och ser allmänt söta ut med blomsterkransar runt huvudet.
På Skansen har många hittat det närmaste man kan komma en lantlig idyll. Stadens gator har tömts men här uppe är det nästan trångt. På gräsmattorna i parken mellan gårdarna sitter större och mindre grupper med sin matsäck.
De som inte äter och dricker kan lyssna på folkmusik utomhus eller inne i Seglora kyrka.
För säkerhets skull firar man dock midsommar i hela tre dagar, så grodorna fortsätter att hoppa runt stången ända till söndagen.
Majstången står kvar långt in på hösten tills alla blommor och löv har vissnat.

http://www.skansen.se/sv


     

Guds ord på finska och tyska i Stockholm

Redan på 1300-talet fanns det tyska gilleshuset på Svartmangatan i Gamla stan. På Hansans tid bildades gillen namngivna efter skyddshelgonet Gertrud av Nivelles  i de städer där tyskar bosatte sig. I Stockholm var tyska det dominerande språket under medeltiden.
1571 fick tyskarna tillstånd av kung Johan III att bilda egen församling. Gilleshuset byggdes om till kapell 1576.

Där hade även finnarna sina gudstjänster.
Finska församlingen hade bildats 1533 men blev utan samlingsplats då Svartbrödraklostret revs. Från 1607 kunde tyskarna ha kyrkan för sig själva då finnarna fick ha sina gudstjänster i Riddarholmskyrkan.
Den tyska arkitekten Jacob Kristler ritade en magnifik kyrka i tysk-nederländsk renässans som invigdes 1642.

Det 96 meter höga tornet med en förgylld tupp restes 1887 efter en brand.
Fasaden är i mörkrött tegel med hörnkedjor och sockel av grå sandsten. Fönstren har gjutjärnsbågar, kyrkorummet är tvåskeppigt.
I dopkapellet innanför den högra utgången står sedan kyrkans tillkomst ett förgyllt uppståndelseepitafium som fanns redan i gillestugans kapell.
Det finns många konstnärligt värdefulla detaljer i kyrkan, präglade av 1600-talets formspråk.

Alla tyskar i Stockholm har av hävd tillhört församlingen som för närvarande har ca 2000 medlemmar. Kungaläktare från 1672 är ritad av  Nikodemus Tessin d.ä. som var medlem i församlingen. Ett rikt snidat räcke leder till de kungliga platserna. Allt är förgyllt, den grönmålade läktaren med fristående skulpturer på taket, kungakronan och Carl XI:s monogram.

Tyska kyrkans gamla orgel såldes 1780 till Övertorneå träkyrka där den nu har pietetsfullt restaurerats och en kopia uppförts på dess ursprungliga plats. Kyrkan har blivit populär konsertlokal särskilt för äldre musik, Early music festival anordnas där varje år.

Finska församlingen hade planer på en barockkyrka på Helgeansholmen men fick vänta ända till 1725 innan man lyckades köpa en egen byggnad, Lilla Bollhuset mitt emot slottet där man hade spelat racketspelet jeu de paume. Huset hade länge stått tomt och ritades om till kyrka av arkitekt Göran Adelcrantz, som bevarade mycket av bollhusets karaktär med de högt placerade fönstren.

De flesta finnarna bodde på Södermalm men beordades att skriva in sig i Finska församlingen.
Kyrkans officiella namn blev Fredrikskyrkan efter Fredrik I.
Hans porträtt hänger på väggen, liksom Gustav III:s  tal tal till ständerna 1772 på finska och svenska som förklarar den nya regeringsformen.

Nu har man placerat där även nyare tavlor och föremål som inte riktigt är i klass med de historiskt och estetiskt värdefulla saker som har funnits i kyrkan.

Församlingen har ca 8000 medlemmar. Numera kan alla finländare och deras anhöriga Stockholms stift tillhöra församlingen som är tvåspråkig.
Till finska kyrkans stora skatter hör den 12-stämmiga Schwanorgeln från 1790. Den är den enda av alla 1700-talsorglar som har blivit kvar där den byggdes.

Olof Schwans orgel har omdisponerats flera gånger, till och med en ny pneumatisk orgel byggdes bakom den 1945. Man har dock lyckats återställa bälgverket och mekaniken 1991.
Även finska kyrkan samlar konsertbesökare, ofta med gästande musiker från andra sidan Östersjön.
Finlands riksvapen och de gamla landskapsvapnen hänger framför orgelläktaren.
Takkronorna kommer från Nyen i Ingermanland, där ännu fler finnar bodde i staden som senare blev St Petersburg.

Både finska och tyska kyrkan är viktiga kulturhistoriska minnesmärken av den tidigaste invandringen till Sverige och dess betydelse för välståndet och utvecklingen i riket, väl värda att besöka även för en icke troende.
Finska kyrkans hemsida
Tyska kyrkans hemsida
Gustav III:s tal till ständerna den 21 augusti 1772

Triumfbågen från Rom i Stockholms slott

Kolossalpilastrar inne i det enorma kyrkorummet San Giovanni in Laterano, Vatikanens sidokyrka i östra delen av Rom hör till  de tydliga förebilder som den eklektiske slottsarkitekten Nicodemus Tessin d. y. har involverat i sina ritningar som tillkom i rekordfart när det plötsligt blev möjligt att bygga det nya slottet i Stockholm efter branden 1697.

Den palatsliknande interiören och dess triumfbågsliknande yttre går igen i tematiken i Stockholms slott. Det finns likheter mellan Rikssalen, Slottskyrkan och den mellanliggande Vestibulen som rumsbildningar, salar som är tänkta för ceremonier. Den romerskas kyrkans innervägg har stått modell för södra fasadens mittparti, slottets huvudentré.
Tessins intryck av antika romerska triumbågar som han har tecknat av går via San Giovanni vidare till Stockholms slott. Han var färdig med alla sina ritningar 1704. De skickades senare som kopparsstick till kungen som då befann sig i Turkisk landsflykt.
Karl XII hade aldrig sett något av den romerska prakten. Men skupturerna på taket som Tessin hade ritat satte han stopp för. Hans majestät tyckte inte om statyer eller bilder i en kyrka. Kungen var den ende som fick ta del av de kostsamma planerna. Men han skulle aldrig återvända till Stockholm.

Den latinska texten på fasaden: Vitam et victoriam - Åt den bäste, lycklige, fromme och alltid upphöjde kungen / det norra halvklotets lysande fosterlands-fader / Karl XII / vars obesegrade dygd / genom herkulisk strävan / har lett honom till ärans höjd / liv och seger / och Sveriges outtröttliga önskan / stå här lyckosamma byggnad / och lys av guld.

Den sortens ärebetygelser hade kungen också motsatt sig.  Inskriptionen kom på plats långt efter Karl XII:s död. Själva bygget hade stoppats redan under hans livstid av brist på pengar.
Karl XI har sin namnskylt med slottets byggnadshistoria ovanför fontänen på  östra fasaden.
 Palazzo Chigi-Odescalchi  intill Via Nationale har skapats för kardinal Chigi och renoverats för Odescalchi av Gian Lorenzo Bernini.

Den profilerade taklisten och pilastarna blev stilbildande och kan ses igen i Stockolms slotts östra fasad.
Bottenvåningens rundbågade fönster som harmonierar med slottets västra fasad kommer från Barberinis palats som jag skrivit om tidigare.
Tessin har i sitt svenska kungaslott lyckats sammansmälta de olika romerska influenserna till en formstark enhet.

http://resfoten.blogspot.se/2012/10/stockholms-slott-har-sina-forebilder-i.html

                                                 San Giovanni in Laterano