Från hyllvärmare till handvärmare

Jag försöker bli av med en envis höstförkylning med lite ufo-sömnad (ufo = unfinished sewing objects). De här små velourbitarna har legat utklippta och ihopsydda i åratal i väntan på foder och mudd. Plötsligt händer det! Min tjocka ullinterlock som foder och muddarna klippte jag bort från ett par fleece-tumvantar som aldrig blev använda. Vilket jag hoppas dessa ska bli i vinter.

En mössa till mig

Dagens alster blev en mössa. Inget jätteprojekt, men ett till sytt plagg till mig. Jag har länge tänkt sy mig en varmare mössa, då dubbla lager interlock (den här) inte riktigt räcker när det är ner mot minus 20 och blåsigt ute. Ullinterlock som foder var givet, men val av yttertyg svårare. För att jag i alla fall skulle bli klar i kväll tog jag ett snabbt beslut och gick på ett säkert kort. Det blev kaniner igen, dock en nyans mörkare :-)

Yttertyg: Olivgrön interlock med kaniner från Jnydesign, färgad av Marine/Älsklingsfrö
Foder: Ullinterlock, samköpt via Shuna/Wanoo
Mönster: Egenritat efter Alvineas beskrivning

Ullanorak - resultatet av färgningen

Jag kanske skulle ta och visa resultatet av min ull-färgning. Tack vare symaskinsinköpet härom veckan så har jag faktiskt färdigställt plaggen (min "ordinarie" symaskin går in på femte veckan på service. Tyvärr verkar den ha stått i ett hörn hela den tiden, men förhoppningsvis skulle killen fixa den i helgen).


Färgningen blev kanske lite svag ändå och lite för ojämnt ojämn om du förstår hur jag menar. Men jag är nöjd, den blev rätt lysande grön. Jag har t o m använt gul neontråd i overlocken. Den matchade riktigt bra.



När det gäller själva plaggen så är jag nöjd med anoraken men inte helt nöjd med byxorna. Jag använde oprövade mönster från Ottobre till båda plaggen. Anoraken är egentligen tänkt att vara fodrad, men det fick bra att göra om mönstret. Eftersom tyget är rätt kraftigt tror jag det blir för tungt med foder. Åtminstone i så här små storlekar (98cl i detta fall). Byxmönstret är inte anpassat till ytterbyxor egentligen och jag lyckades inte bredda byxbenen tillräckligt. Sen blev det lite klumpigt i sömmarna då tyget är lite tjockt och revärerna som jag gjorde för att matcha anoraken blev inte heller riktigt hundra. Nåväl, än så länge så har Räkan mest nytta av överdelen och vadmalsbyxorna jag sydde ifjol passar än, så jag låter det vara så länge.

Anoraken var förresten redan invigd vid fototillfället så eventuella blåbärsfläckar har ägarinnan själv bidragit med ;-)

Färga ull

Jag har färgat med kool-aid (amerikanskt saftpulver) igen! Förra gången gjorde jag det i mikron. Denna gången hade jag så mycket tyg (500g) så jag provade att färga på spisen istället. Egentligen ska man nog inte färga mer än ca 100-200g i taget för att få ett bra resultat. Nu hade jag klippt ut delar till en tröja och en byxa och jag ville att de skulle få så lika färg som möjligt, därav det gemensamma färgbadet (vilket de inte riktigt fick ändå i slutändan).

Risken är stor att tyget krymper när man färgar så vill man vara säker så färga innan utklippningen av delar. Jag klippte ut en storlek större + att jag kört tyget rätt hårt i maskin innan så för mig gick det bra.

Denna gång provade jag Kool-aid Lemon Lime, jag tog fyra påsar till 500g tyg, dvs rätt lite färg för jag vill bara ha en svag grön färg.
Tips på hur man gör kan man läsa här hos Pinkgreen som tyvärr lagt ner sin webbutik :(. En färgkarta för Kool-aid finns här.

Jag kan inte visa upp något slutresultat ännu, eftersom min vanliga maskin fortfarande är på service. Sen råkade jag visst trycka på köpknappen, men mer om det senare...

Väldoftande vantar

 

Som synes på bilden har vi fortfarande en hel del snö kvar, men den är blöt så det är galonvantar som gäller, åtminstone för de yngre. Men det kommer ju andra tider och oavsett det fick jag lust att prova detta mönster på handskar. Ett par fodrade tumvantar helt enkelt. Väldoftande är de eftersom jag har färgat ullinterlocken med kool-aid (amerikanskt saftpulver) så de luktar svagt av kemisk apelsin :-)

Det är första gången jag provat att färga med kool-aid och det gick riktigt bra. Det finns bra beskrivningar på nätet och jag valde att göra som många andra och färga i mikrougn. Det ska också gå bra att göra det i en gryta på spisen eller i ugnen. Vantfodret som är en härligt mjuk bambufleece fick också följa med i färgbadet. Det ska inte gå att färga växtfiber med kool-aid, det är bara animaliska fibrer som tar upp färgen- Lite färg sög bambufleecen upp även om det nog ska betraktas som fläckar/missfärgning och kommer nog inte att sitta. Ett vanligt mått är att man ska använda 1 påse kool-aid till 100g tyg/garn. Jag använde lite mer, 2 påsar till 100g torrt tyg, men då vägde jag ullen och bambun ihop.

Här hänger mönsterdelarna på tork efter färgning. Till vänster bambufleecen som alltså fick en svag ton av orange. Båda tygerna var naturvita innan.

Jag var lite för ivrig med att sy ihop vantarna att jag glömde att jag hade tänkt brodera något fint på handryggen på vantarna :-(. När jag insåg mitt misstag orkade jag inte sprätta och göra om. Om testpanelen tycker att de duger (dottern är noga med vad som får vara på händerna) får jag leta åt något fint stryka-på-märke eller sy ett par till med broderi på.

Mönster från Ottobre Design, storlek 3 år (jag får utan problem plats med tummen, men lite för korta för de övrgia fingrarna :-))
Yttertyg är ullinterlock som kommer från Kina via ett svensk samköp, gjord på ull från New Zeeländska (välbehandlade) får. Kraftig härlig kvalite som är maskintvättbar. Innertyget är bambufleece, också den samköpt från Kina. Båda tygerna används till tygblöjsömnad, men de duger lika bra till kläder. Kool-aid köpt på Ebay, turkos mudd från Mjuka tyger (tror jag).

Ull-luva

 

En luva i ullinterlock. Efter jag tog bilderna så tog jag bort några centimeter i nederkant för att slippa att den börjer upp sig i en krage.

//Utkast skapat 2010-03-04, publicerat 2011-11-23 Luvan används fortfarande :-)