Ravelrysläpp av Darmera

Nu har jag äntligen fått tummarna ur till att släppa mitt mönster Darmera på ravelry.

Mönstret publicerades i Avmaskats första nummer men nu går det alltså att köpa för sig på ravelry.

Det finns än så länge bara på svenska, en översättning kommer kanske till sommaren.

Foto: Fröken Nilssons Fotografiska

Darmera stickas uppifrån och ner och min version är stickad i Magasin Duett Supersoft i färgen Dark Apple.

En flätteknik skapar det stora löv som täcker ryggen. I Supersoft blir sjalen lätt och luftig men ändå väldigt varm tack vare sin storlek. Vill man ha en ännu större sjal med lite tyngre känsla går det såklart bra att välja ett tjockare garn. 

Darmera är en stor och härlig sjal som är perfekt att svepa omkring sig, varför inte vid de sommarbrasor på en strand, något som faktiskt börjar närma sig nu även om man knappt kan tro det.

Bailey Irish Cream

Sista koftan att bli klar 2014 var min lyxkofta Bailey Irish Cream!

Klar bara två dagar innan julafton, blockad och sen premiäranvänd på julafton.
Jag passade på att få hjälp med fotograferingen av mamma under en promenad i skogarna runt byn där min pappa är uppväxt.

Jag stickade min kofta i Tantkoftas handfärgade Filisilk. Det kändes väldigt lyxigt och passade utmärkt till det här mönstret. Jag har stickat i den tunna Filisilken innan men detta var min första bekantskap med den lite tjockare. Den är verkligen skön att sticka med, garnet bara dansar över stickorna. Jag har redan använt koftan ganska mycket och det syns skillnad på den nu och när jag först hade på mig den. Många plagg stickade av garn med silke i får en lite luddig aura och det har denna koftan också fått. Men det fick den direkt och sen har det liksom inte blivit mer.

Koftan har ett kombinerat flät- och spetsmönster på framtill och samma mönster längst ner på ärmarna. Mönstret var väldigt lätt att memorera, sen var det bara att sticka på. Man plockar upp för knappkanten på båda sidorna och till sist plockar man upp och stickar några få varv för att få en finish runt halsen.

Jag använde ganska exakt 350 gram, dvs 3.5 härva. Jag stickade min kofta på stickor 4, i mönstret är det 3.75 men jag stickar så hårt så de där kvartstorlekarna är något jag försöker undvika.

Det här är nog den mest arbetade koftan jag har stickat!
Förutom den invikta mudden ner till som skulle sys på plats så har jag också sytt på knappband.
Koftan är inte steekad men jag har sytt på bandet på skarven mellan koftan och knappbandet, alltså där jag har plockat upp maskorna för knappbandet. Likadant på båda sidorna. Bandet var inte tillräckligt brett för att täcka hela knappbandet med hål och allt men på det här sättet blir det ändå mindre risk att knappkanten hänger ut sig.
Knapparna är ofärgad pärlemor från TantKofta och knappbandet är från Magasin Duett.

Jag är supernöjd med den här koftan.
Den känns som sagt lyxig och den silvergråfärgen och garnet med sin fina glans gör verkligen att den passar i lite "finare" sammanhang. Som till exempel på gårdagens brakfest med mina 500 instruktörskollegor på Friskis och Svettis!

Stickkrönika 2014

En krönika över det gångna stickåret brukar ju vara på plats såhär i början av januari.

I år blir det just fokus på det jag stickat. 

Det gångna året har varit fint på många sätt men det har också varit tungt och jobbigt och eftersom det här är en blogg som fokuserar på vad jag stickar och har för mig rent handarbetsmässigt så är det just det årskrönikan får handla om också.

Vi börjar med sockar!

Det har blivit sockar av både andras och egna mönster!

De rosa sockorna med röd mudd är stickade nerifrån och upp i avbruten mosstickning, garnet är Land Jawoll från Magasin Duett. De blev lite för lösa för min smak, men passa perfekt att sova med och gå runt i hemma då det kan vara skönt med en lösare passform.

De gröna sockarna är Astrakan av Kamilla Svanlund och är stickade i entrådig Crazy Zauberball. Med det paret fick jag lära mig att samma stickstorlek inte nödvändigtvis innebär samma masktäthet. Den som stickades på Signatures blev betydligt tightare än den som stickades på KnitPro Carbonz.

De rubinröda sockarna är ett av årets favoriter, stickade i handspunnet garn på stickor 3. Dessa sockar myser jag mest med hemma!

 

Dessa tre sockarna är alla av min egen design och jag har publicerat mönster på samtliga tre i år, verkligen roligt!
De gula fick namnet Fortune Seeker och är stickade i ett sockgarn jag färgat själv, blev så tokigt nöjd med den gula färgen. Till detta mönstret har MoodsofColors specialfärgat sockgarn till som går att köpa i kit tillsammans med mönstret.
De helgröna sockorna fick namnet Vernus efter sin fina vårlika färg, också ett av årets favoritpar! Fick då också stifta bekantskap med Artesano Definition sock som har har blivit två par strumpor till i det här året.
Till sist har vi Spring River nere till höger som är en salig blandning av olika garner, både Artesano, Trekking från Tantkofta och Skein Top Draw Sock fick plats i det här paret.

 Det blev bara två mössor förra året och ingen av dem var till mig själv utan till bästaste lilla guddottern Maja.
Till vänster har vi mössan Foxy, stickad i Onion Tussah Silk. Ett härligt garn och ett riktigt roligt mönster som jag lärde mig mycket på. Jag har redan stickat nr. 2!
Till höger har vi Clover Ear Flap Hat stickad i British Wool. Ett mönster med stort storleksspann, roligt och lättstickat.

 Det här har verkligen varit sjalarnas år! Jag har inte stickat mindre än 8 st samt 3 cowl, så tre fattas här i kollagen.
Den gula i överkant är Primula Florindae av Mia Rinde, garnet är Mesmeric från EasyKnits. Riktigt skönt och mjukt garn, riktigt fint mönster. Men den blev lite i minsta laget. Jag skulle haft en härva till så att jag kunde stickat några fler repetitioner och framför allt kunnat avsluta kant diagrammet till fullo.
Sjalen nere till vänster är en Inspire Me, mitt första egna mönster som jag stickade igen i en KAL med ett gäng härliga stickerskor. Jag passade även på att översätta mönstret till svenska.
Till sist har vi Mimosa Mimicry, även den av Mia Rinde. Den här är stickad i handfärgat, handspunnet garn. Inte heller den här gången räckte garnet för att avsluta hela kantdiagrammet, men det blev bra ändå. Den gavs bort i present till en av mammas vänner.

 Här har vi den första versionen av sjalen Darmera till vänster. Sjalen publicerades i Avmaskats första nummer fast då i en grön variant.

Den gula cowlen designade jag i början av året och den fick namnet Beam. Den är stickad i Pickles Merino Tweed.

Ett av årets sjalfavoriter är min egna design Summer Sorbet som blev så väl mottagen. Jag stickade min i tunn Filisilk från Tantkofta. Den här är verkligen lätt och luftig som en sommarbris så jag har mina funderingar på att sticka en i lite tjockare garn.

Till sist - årets absoluta favoritdesign, sjalen Clairière!
Jag har stickat två stycken, den första till höger i Merino Cashmere från Skein och den andra till vänster i Fingering Merino handfärgat av MoodsofColors som även gjorde vackra sjalkit till det här mönstret.

 Jag har inte stickat ett enda par vantar i år, men 3 par halvvantar.

Till vänster har vi min design Spring River som mamma fick modella tillsammans med sin fina tekopp när jag var hemma i Skåne.

Uppe till höger har vi Elsa från Vantar för alla årstider. De blev klara lagom till årsskiftet och är stickade i rester av Merino Cashmere från Skein.

Nere till höger har vi Vega från Vantar för alla årstider, de blev klara precis när vi gått in i 2014. De är stickade i Lang Jawoll och restern av dem fick bli sockarna i kollaget längst upp.

 

 Här har vi årets koftor som faktiskt bara blev tre till antalet.

Jag har stickat 1,5 kofta till. En av egen design som har synts på några bilder men som inte fick en bra hals och därför måste repas upp och stickas om helt från början. Sen stickade jag en halv Fiona men den fick inte en bra passform och repades upp när jag kommit halvvägs.

Men de koftorna som faktiskt blev är Siri av Viffla, stickad i Angorette med vintageknappar i glas ärvda av mammas faster.

I mitten har vi en design jag gjorde för IloYarn som fick namnet Chipotle.

Längst till höger har vi Baiyley Irish Cream som jag inte hunnit blogga om ännu så den berättar jag mer om en annan dag.

Förutom några sockor och sjalar som inte fick komma med på bild så är det här vad jag har stickat under 2014. 

Jag känner mig väldigt nöjd, särskilt med att ha designat så mycket nytt, inte mindre än 11 nya mönster har fått se dagens ljus.

Jag hoppas att ni är lika nöjda med ert stickår 2014 som jag är.

Nu peppar vi inför 2015 och jag hoppas hinna sticka minst lika mycket, om inte mer!

Elsa

Jag har haft som mål att sticka klart så många UFOn som möjligt innan vi går in i 2015.

Så jag tog med mig en hel hög UFOn från Göteborg för att spendera lite tid tillsammans med under julledigheten i Skåne.

Dels var det UFOn i form av strumpor som behövde stoppas och dels i form av de klassiska Unfinished Objects.

Igår var vi på vinterpromenad längs stranden och då passade vi på att fotografera Elsa.

Ett av dess UFOn var halvvantarna Elsa från Vantar För Alla Årstider.

Den historian började med att jag har lite garn kvar efter att ha stickat klart min Primula Florindae och jag ville så gärna ha ett par gula Elsa-vantar.

Så jag kikade på andras projekt och kom fram till att jag hade garn så att det räckte.

Men trots att jag gjorde mudden både nere och upp kortare och även avslutningen på tummen kortare så hade jag använt mer än hälften av garnet när den första var klar.

 

Jag deppade ett tag sen grävde jag fram resterna ifrån min första Clairière. Så detta paret är stickade i Skein Merino Cashmere som är fingering weight. Jag använde 33 gram till mina vantar, ca 140 meter. Jag tror att de stickas i tunnare garn i originalet så för att inte få dem allt för långa så kortade jag ner både mudd över handled och knogar samt över tummen.

Jag stickar hårt och även o jag använt tjockare garn så är de tighta, på ett bra sätt för jag vill att halvvantar ska sitta tight. Men hade jag stickat med tunnare garn hade de nog blivit för små för mig.

  

De blev alldeles lagom långa med mina förändringar. De går lagom långt över knogarna och en bit under mudden på jackan eller koftan så att man håller sig varm.

 Mönstret är lätt att följa och jag lärde mig det snabbt utantill. Det är praktiskt att båda vantarna stickas på samma sätt, det är alltså ingen risk att du stickar två höger- eller två vänstervantar!

Majas Foxy

När min svägerska smsade och skrev att Maja önskade sig en ny mössa av tomten, gärna en med rosett så att den inte skulle blandas ihop med andras mössor på förskolan så var tomteverkstan såklart tvungen att sätta igång på en gång.

Men en vanlig mössa med en rosett på var inte riktigt vad nissarna hade i åtanke...

Efter en del sökande och inspiration inhämtade på instagram så föll valet på en Foxy!

Jag har nog aldrig stickat en mössa med så många olika moment. 

Det gjorde denna lilla mössa till ett riktigt intressant och lärorikt projekt!

Jag har lärt mig att sticka intarsia med wrap and turn, en ny slags förkortade varv och helt enkelt bara blivit glad över att någon lyckats klura ut den smarta konstruktionen av den här mössan.

Jag stickade mössan i Onion Tussah Silk köpt hos Magasin Duett  det gick åt 10 gram vitt och 31 gram rävrött åt storlek 46 cm. Till nos och ögon använde jag några udda, svarta knappar.

Originalet har inga öronlappar men efter att Maja fått mössan på julafton så stod det klart att det nog skulle behövas för att den skulle stanna på plats när hon sitter i vagnen eller leker rundor.

Jag plockade upp 16 maskor över örat och stickade några varv rätstickning innan jag minskade och stickade band över 4 maskor i rätstickning för att ha att knyta runt hakan.

Det blev perfekt och nu kommer mössan garanterat att stanna på plats.

 Mössan är nästan ännu sötare bakifrån.

Det påminner mig om pojken i sagan om Vildingarnas land, som har en pyjamas med luva med öron på.

Jag kan verkligen rekommendera mönstret, det är välskrivet, roligt att sticka och man får lära sig nya, roliga tekniker.

Jag har redan påbörjat mössa nummer två till en väns dotter!

Clairière den andre

De senaste månaderna har verkligen bjudit på ett sjutusans dåligt fotograferingsväder.

Inte bara vill man undvika att ta ut storkameran i regnovädret med inte heller blir det några roliga bilder när himlen är grågrågrå och vädret är blöttblöttblött.

Så idag, på juldagen, när solen ÄNTLIGEN sken och det var frost och till och med lite snö ute så passade jag på att fotografera tre färdigställda stickningar.

Först ut är min andra Clairière, den här gången stickad i MoodsOfColors handfärgade garn som är färgat speciellt för mitt mönster.

 Jag är supernöjd med färgkombinationen.
Den grå är liksom helt perfekt grå och den turkosa har en jättevacker, lätt melering.

 Den här sjalen stickade jag en repetition mindre eftersom det visade sig att nystanen inte innehöll precis 100 gram och därför räckte det inte till den nionde omgången av hålmönstret.
Något som beror på mängden fukt i garnet när det vägs, det har gjort att härvorna Gro köpt in inte har innehållit 100 gram utan strax under. Ett dåligt misstag från garnproducenten som de tyvärr inte vill stå till svars inför.
Sjalen blev ändå alldeles lagom stor och i och med att kroppen är lite mindre så upplevs kanten som bredare och får liksom ta mer plats, det gillar jag!

 Garnet är för övrigt helt underbart, verkligen supermjuk, både att sticka med och att bära nära halsens känsligaste delar.

Är du intresserade av att köpa ett kit av sjalen så finns det några kvar men som inte ligger på etsy.
Så om du är sugen är det bara att skriva till Gro på MoodsOfColors på etsy eller under samma namn på Instagram!
Det finns däremot fortfarande garn uppfärgat för mina Fortune Seeker sockar i hennes etsyshop!

Chipotle

Under året som gått så har jag haft förmånen att arbeta tillsammans med några fantastiska garnmärken.

Tidigare Skein Yarn som jag designat Clairière för och som sedan MoodsofColours har färgat garn speciellt för.

Nu kan jag berätta om ett samarbete tillsammans med IloYarn som jag har designat tröjan Chipotle för.

 Chipotle stickas i IloYarn Superfine 3/11 som har 183 m per 100 gram.

Man använder tre olika färger, kroppen stickas i alla tre färger och armarna är enfärgade.

Tröjans ränder är både räta och aviga för att skapa struktur.

 Tröjan stickas uppifrån och ner med raglanökning, sen tar man av för armarna och fortsätter att sticka kroppen. När kroppen är klar stickas ärmarna.

En falsk knäppkant döljer skarven som bildas i ryggen.

 

Tröjan har en lite lösare och avslappnad passform men med sin detaljer så är den enkel men ändå intressant.

Passar lika bra när man klappar på fåren som med ett par snygga byxor på kontoret.

I alpackagarn blir den dessutom supervarm och go!

Mönstret finns både på svenska och engelska.

Köper du garn till tröjan får du mönstret på köpet i butik annars finns det på engelska på ravelry!

Primula Florindae

På SIV i våras köpte jag en alldeles magiskt fin och mjuk härva Mesmeric ifrån Easy Knits.

Jag visste direkt vad det skulle bli av den, ett sjalmönster jag redan köpt men inte hittat det perfekta garnet för.

Sjalen heter Primula Florindae och är designad av Mia Rinde, som nog har blivit en ny favoritdesigner.

 Precis som den Mimosa Mimicry så kan Primula Florindae göras så stor som man önskar.

Man stickar bara huvudchartet tills man är nöjd, då går man över till kantchartet och sen är man klar.

Det gick åt prick en härva garn till mig, jag hade några få meter kvar MEN då räckte inte garnet till hela kantchartet, även det precis som när jag stickade Mimosa Mimicry.

Men det gör liksom ingenting, klart att det hade varit fint att ha hela kantchartet men nu fick jag verkligen maximal nytta av garnet och fin blev den i alla fall!

Det är ett ganska komplicerat spetsmönster i fokus på sjalen så det är verkligen ingen sjal man stickar på stickcafé (fast det har jag nog gjort och varit ganska osocial någon gång..). Charten kan se överväldigande ut till en början eftersom det är ganska många "icke maskor" med här och där och spetsen löper över många maskor. Men med tungan rätt i mun och med en del stickmarkörer så gick det ändå bra.

Mia Rindes mönster är väldigt pedagogiska och lätta att följa, en stor anledning till varför jag gillar dem och henne så mycket!

 Även om jag utnyttjade garnet till max så är sjalen ganska liten men ändå lagom. Den är inte så djup med väldigt bred så den går ändå att vira runt halsen eller lägga om axlarna.

Det är en "finsjal", en sjal man har när man vill känna sig lite lyxig. 

Garnet är helt underbart mjukt och verkar klara användning bra.

Det har helt enkelt varit en njutstickning från början till slut, en stickning jag bara tagit fram när jag verkligen har haft tiden att njuta av varenda maska, underbart!

Vårälv/Spring River mönstersläpp!

Nu har jag släppt mitt senaste mönster, en sockvariant av halvvantarna Vårälv.

Det är det andra mönstret ut mönsterkollektionen Welcome to Sweden.

Jag blev själv så förtjust i flerfärgstickningen i halvvantarna att jag bara kände att jag tvunget ville ha ett par sockar med samma mönster.

Personligen är jag också ganska förtjust i att bara göra flerfärgsstickning på skaftet. Jag tycker att det kan bli lite för mycket med flerfärgsstickning över en hel strumpa - inte utseendemässigt men jag stickar hellre en slät fot helt enkelt.

Jag har använt tre olika kontrastfärger till skaftet men det går lika bra att bara använda en färg eller varför inte en gradient, då får man liknande effekt som på mina sockar.

Jag har använt garn av tre olika märken till mina sockar - Artesano - Definition Sock, Skein - Top Draw Sock och Trekking som är handfärgad av Tantkofta. Alla tre garner är sockgarner av hög kvalité och de har i stort sett samma sträckning så de fungerar utmärkt att kombinera med varandra.

Strumporna stickas uppifrån och ner med en förstärkt hällapp och häl med förkortade varv.

Tån stickas i samma tre färger som skaftet och sys ihop med maskstygn.

Mönstret på skaften är spegelvänt så att sockarna blir varandras motsatser, men man kan sticka dem likadana - som jag råkat göra..Det är också lätt att göra skaftet kortare genom att t.ex. hoppa över en av sektionerna i flerfärgsstickningen.

Jag har stickat på strumpstickor men de går lika bra att göra dem på Magic Loop.

Mönstret kostar 30kr och finns på både svenska och engelska i min ravelry store. 

På ravelry hittar du mönstret under namnet Spring River.

Sicksacksockar

På Stickspår på Världsstickardagen så la jag upp för ett par nya sockor.

Det var tänkt att bli ett par flerfärgsstickade sockar med vimplar.

Jag stickade på, kikade på Vifflas inlägg om hennes vimpelsockar för att se så att det blev rätt och fint.

Fint blev det, men inte rätt!

Jag fick en knäpp när jag skulle börja på andra vimpelraden och helt plötsligt satt jag där med ett par sockar med sicksackmönster istället.

Ganska oväntat, men ganska bra!

Jag har stickat dem i Drops Fabel och handfärgad Zitron Trekking jag fick av Tantkofta på förra årets Garnkalas.

Vännen Teresia som hjälpte mig att bygga visningsträdgården fick dem som tack för hjälpen!

 De har ganska kort skaft - för att det är fint och för att jag hade begränsat med garn. Sen ser de lite extra korta ut på mig efter som de är stickade 2 storlekar mindre än vad jag egentligen har, för att passa Teresia.

Det är fjärde paret ut i Dödergökssockutmaning och det femte paret sitter på stickorna!

Vårälv mönstersläpp

I förra veckan släppte jag mitt nyaste mönster - Vårälv eller Spring River som jag kallar dem på engelska.

Det är första mönstret ut i min nya kollektion som jag kallar Welcome to Sweden. 

En mönsterkollektion inspirerad av svensk natur och kultur när den är som allra bäst.

Det är redan flera mönster på gång för kollektionen men låt oss fokusera på Vårälv en stund!

Vårälv är ett par halvvantar inspirerade av vårälvarna som flyter fram på vårkanten.
Snön smälter i bergen och små, porlande bäckar växer till snabbt framflytande älvar.
De finner sin väg fram genom landskapet, omgivna av träd som just sprungit ut med vårens friskt gröna blad.

Detta fenomen har jag tolkat in i ett par flerfärgsstickade halvvantar.
Mönstret föreställer vattnets väg genom trädtäckta sluttningar.

 

De stickas i sockgarn, eller i motsvarande garntjocklek.

Du behöver inte mer än 25 gram av huvudfärgen och 8 gram av vardera tre andra färger.

Alternativt sticka med två solider eller en solid och en gradient. Då behöver du ungefär 25 gram av varje färg, bra va!

 

Mönstret är ditt på både svenska och engelska för 3.50 USD, cirka 23 kronor .

Du hittar mönstret på min ravelrysida.

 

 

 

 

Mönstersläpp - Vernus

Idag släpper jag mitt nya sockmönster som har fått namnet Vernus!

 Sockorna har fått namnet efter sin vårgröna färg, Vernus betyder just vår på latin!

Sockorna har flätor och ett snäckskalsmönster som är väldigt lätt att memorera.

Sockorna finns i två storlekar, medium och large. Storleken gör bara skillnad på omkretsen, du ändrar själv lätt på längden på sockorna, i mönstret beskrivs det hur.

Mönstret avslutas med en vriden resår som ger en fin struktur.

De stickas nerifrån och upp med en short row tå och dito häl. Tå och häl stickas alltså på samma sätt, fiffigt va!

Du behöver 350-400 meter av fingering weight garn, helt vanligt sockgarn med andra ord.

Jag har stickat mina i Artesano Defintion Sock i färgen Mushy Peas, ett supermjukt sockgarn med en fluffig känsla.

 Sockorna kan stickas på både strumpstickor och magic loop, i mönstret beskrivs hur du gör för det ena eller det andra.

Mönstret är den sista pusselbiten i min mönstersamling som jag kallas The Cosy Collection och som nu finns på ravelry.

I den ingår Vernus sockarna, Grey Matter Cardigan, BEAM cowl och Margret Shawl, självklart till ett bättre pris än om du köper varje mönster för sig!

Astrakan

Nu är det klara, strumporna jag har stickat på sedan augusti förra året...

Strumporna jag skriver om är Astrakan av Kamilla Svanlund.

Ett par förträffligt fina strumpor med bladrankor som löper längs insidan av foten.

Mönstret har ingenting att göra med att det här blev strumporna som nästan tog ett år att färdigställa, det har i stort sett bara med garnet att göra.

Entrådig Zauberball är minsann ingen höjdare att sticka sockor i. Jag har stickat en näversjal i Zauberball, den är mjuk och fin och jag gillar den väldigt mycket.

Men för att vara ett sockgarn så är det ett sockgarn som känns väldigt olämpligt att sticka just sockar i.

Det noppar sig nästan medan man stickar, stickorna fastnar i luddet och går igenom garnet. Särskilt när man stickar med sina spetsigaste Signatures, helt värdelöst.

 

Men de blir trots allt fina.

Den gröna gradienten passade väldigt bra till det här mönstret och på det hela taget får jag säga att jag är nöjd.

Även om det tog mig väldigt lång tid att färdigställa dem så är jag omåttligt sugen på att sticka ett par i gult nu!

En sak ni kan se på den här bilden är att sista lövet är mycket högre upp på bildens vänstra fot.

Det ser nästan ut att fattas ett löv jämfört med den högra.

Vad kan det bero på undrar kanske ni..

Jo - jag har stickat den ena sockan på mina Signatures och den andra på Carbonz ifrån KnitPro.

Båda är 2.5 mm men visade sig ge mig två helt olika stickfastheter. Jag har stickat båda två lika hårt, jag har bara ett läge och det läget är så hårt som det går, ändå är skillnaden jättestor.

Hela den ena sockan är tightare över lag, lite kortare och löven mycket mindre. Den som är stickad på Carbonz känns också skönare på foten, liksom mjukare och mer avslappnad.

Så, där lärde jag mig något nytt i alla fall! 

Vernus Teststickning

Nu söker jag teststickare till mitt nya sockmönster som jag kallar Vernus!

Du kan anmäla dig i min grupp - Playsweetmusic's Knitters in Crime på ravelry.

Där hittar du även mer information om sockarna!

Ett par vårgröna sockar, stickade från tån och upp.

Dekorerade med ett enkelt snäckskalsmönster och flätor.

Inspire me

Min Inspire Me är klar!

Inspire Me är alltså det första mönster jag släppte och det är nu ganska exakt två år sedan.

Det kändes roligt att sticka den igen, jag har bara stickat originalet innan så det här var första gången som jag faktiskt stickade efter mönstret.

Det var roligt att känna att jag har utvecklats i mitt mönsterskrivande, även om Inspire Me fortfarande är ett av de mönster jag är mest nöjd med.

 I den här sjalen använde jag lite tjockare garn än i originalet som är stickad i Madeleinetosh Tosh Merino Light.

Det rosa garnet har jag färgat själv, det gula är ullgarn av okänt märke.

Det rosa garnet räckte inte så istället för att sticka ett tredje randigt parti som avslutning på sjalen blev det några varv gult och en icord.

 Den är varm och skön och tack vare sin storlek lika skön att svepa om axlarna som att lägga lite slarvigt runt halsen.

Jag kände mig väldigt tveksam till den tokiga färgkombination, men jag gillar den!

Jag tror att den kommer vara riktigt fin till en liten nätt jeansjacka när det är varm men ändå svalt sådär som det kan vara om sommaren.

Pinky Toe

Första paret ut att bli klara i Dödergöks Sockutmaning är strumporna som fått namnet Pinky Toe i broken seed stitch teknik - kallad avbruten mosstickning på svenska!

 

Sockorna är stickade toe-up i resterna från min Vega Halvvantar.

Garnet är Lang Yarn Jawoll som jag har köpt ifrån Petra på Magasin Duett.

Det här sockgarnet har ett litet bebisnystan inuti det stora nystanet som man använder för att förstärka hälen. Jag stickade med bebisnystanet i både häl och tå, då räckte det till två tår och en häl.

Garnet är ganska slinkigt och mycket mjukare och glansigare än sockgarner i stil med Opel, Regia och Fabel.

Sockorna känns väldigt mjuka och det ska bli kul att se hur bra de håller och vilken nytta hälförstärkningen gör!

 Det fick bli en cerise- och en ljusrosa häl eftersom jag hade lite ont om det cerise garnet på slutet. På det viset fick den hälen också förstärkning.

Jag har stickat dem med ganska kort skaft.

Det kändes som att det blev liksom blev lagom med ett kort skaft när det var så färgglada sockar, det hade blivit för mycket med så spexiga färger och långt skaft.

Både tå och häl är stickade med short rows. Jag tycker att det blir väldigt snyggt, särskilt med short row häl!

Seed stitch tekniken gör sockorna väldigt stretchiga, men utan att de blir slappa. Det passar extra bra för toe-up sockar som annars kan bli lite tighta över ankeln.

Jag gillar hur färgsprakande och glada de blev och Land Jawoll är verkligen skönt att sticka i!

Om de håller måttet och inte får hål inom en snar framtid så kommer det bli fler sockar i Lang!

En svalkande Sommarsorbet

Fina Susanne på Knit and Purl vid Olskrokstorget har stickat en så fin Sommarsorbet i svalkande blå färger i Baby Alpacka Silk ifrån Sandes.

Det är inte riktigt klokt vad mjukt det garnet är och jag är verkligen sugen på att sticka en egen sjal i det inom en snar framtid!

Jag har haft den på blockning hos mig över helgen och ska återföra den till Susanne när jag ska dit på stickcafé imorgon.

Jag passade på att ta en bild på den när den låg här på blockning. 

Det blir en stor och härlig sjal!