Tillbakablickar.

 Juldagarna försvann fort. Samvaro med barn, barnbarn och andra släktingar har varit trevligt. Mycket mat har det blivit och alldeles för lite utevistelse.  Tomten hade önskejulklappar men även några överraskningar. En fin morgonrock har jag varit och bytt i dag. Herrn har visst inte lagt märke till att jag har blivit mer att ta i  - två storlekar.

2010 är snart tillända.  Gick i eftermiddags och tänkte på hur det här året har varit. Vi glömmer så lätt.
Översvämningarna i Pakistan.

Sådana här bilder såg vi mycket utav. Jag var med och samlade in pengar till Röda Korset och människor var givmilda. Fortfarande behövs det mycket pengar för att människor skall få mat och någonstans att bo.





Jordbävningen på Haiti. Vilken katastrof för världens fattigast land. Jag klagar ibland på att det är för kallt och för mycket snö, ovanligt för oss i Mälardalen.  Bilderna som jag tagit från Andrees Latif/Reuters på Googles är en påminnelse om hur bra vi har det och vi har trots olika bekymmer mycket att vara tacksamma för.

Halva året har vi haft ett cancerspöke hos oss. Det är nu bortjagat och det är vi innerligt tacksamma för.

                   http://www.youtube.com/watch?v=MrbE9YGo9NI

Länken här är något att minnas. Två som äntligen fick varandra på riktigt.

Vilken konsert det hölls för de lyckliga tu.



Och drömmar har vi allesammans. Hoppas de går i uppfyllelse för oss alla.

ETT RIKTIGT GOTT NYTT ÅR

önskar jag er alla bloggvänner.

Nu har vi ljus här i vårt hus. Johan har satt tomtarna på plats och

struvorna är bakade. Vi har vädrat ut oset som blir vid flottyrkokning. Det kändes kallt, termometern visar 19,6 grader.

Jag har strukit julbonaden som farmor har broderat.

Nu ska jag skicka iväg julklapparna med tomten och jag åker till Stockholm i morgon och firar jul med min son och hans familj.



 

Jag tycker jag varit riktigt snäll i år så tomten kanske har något i sin säck till mig.

Nu önskar jag alla bloggvänner en riktigt

Vi tänder det fjärde ljuset.

Söndagen den 19 december och den 4:dje advent.
Snön ligger ligger alldeles vit, det är ingen som skottar idag.
4 dagar till julafton.
Men vi hinner säkert att köpa några julklappar, baka morfars whiskykaka
och baka struvor med barnbarnen.
Det är lugnt - en glögg ska smaka gott och sedan något gott hos vänner.
Ingen stress fast det bara är 4 dagar till julafton.

Sista reportaget från Indien.

Nu kommer mitt sista reportage från Indien.

Vi har tagit ca 300 foton och det är ett litet urval jag visat

i de föregående inläggen. En minnessak vill jag gärna ha med mig hem när jag är ute och reser.

Gärna någon vackert och bestående. Ibland blir det bara en kylskåpsmagnet.

Men nu blev det en matta. En julklapp till mig själv. Herrn frågade häromdagen

vad jag önskade i julklapp. Han får gärna ge mig några elefanter på mattan.

Det var en dyr souvenir. Mattan ligger i mitt sovrum och dörren är alltid öppen

så den syns och pryder sin plats.

Det har varit många pampiga palats och tempel som vi sett på resan.

Men resan har också varit en upplevelse att se ett land som är så

annorlunda . Dofterna och färgprakten av alla frukter och grönsaker.

Och kryddorna var spännande.

Spännande var det också att åka cykeltaxi.

Om jag vetat hur vi skulle åka ut i trafiken, som bestod av alla slags

fordon och att det var knappt en dm mellan dem, hade jag inte vågat.

Gatorna var rätt dåliga

och jag tänkte att det här gillar inte min rygg.

Ja, det var lika för alla - det gällde att hålla i sig.

Detta är järnvägsstationen i Ranthambore.Vi reste med tåg
till Bharatphur. Där besökte vi spökstaden Fatenhpur Sikri.
Jag har inte visat bilder därifrån. Det har blivit så många palats.

Aporna hoppade mellan rälsen och hittade mat där.
Kan just undra var de höll hus när de skulle sova.

Det var det längsta tågsätt jag skådat. Och fullt med folk.

Ja, det var en upplevelse. Jag undrar hur många konduktörer som fanns

på tåget. Varje biljett prickades av på listor. Vi åkte 1:a klass och det var

inte särdeles bekvämt. Det fanns 2:a och 3:dje klass också och det var

stora prisskillnader.

Tåget gjorde ofta uppehåll och det var mycket att titta på.

Alla indier var vänliga och hälsade och log mot oss. I de mindre

städerna finns inte så många västlänningar.
På hotelanläggningarna var det rent ochsnyggt, vilket vi inte

tyckte det var överallt.

Vad är nu detta undrar du kanske. Jo, så här hade vi våra kisspauser

under bussresan. Vi stannade alltid innan vi kom in i byarna.

Toaletter på landsbygden består, om det var riktigt "modernt" av ett

hål i golvet och i bästa fall kunde man spola. Reseledaren

rekommenderade toalett i det fria. Och det gick det med.

Jag kommer att minnas alla dessa olika dragdjur som

samsades med alla motorfordon på vägarna

Stackars kamel - det där verkade tungt.

Tidigt varje morgon kommer bönderna in med mjölken som kunderna

hämtar i små hinkar. Här är mjölken slut. Överallt i större samhällen såg

vi, när vi var tidigt ute, handeln med mjölk.

Också alla dessa kor, som ingen äger. De går omkring överallt.

Kon är ju helig så alla tar hänsyn till dem.

Här har man lagt ut soporna på gatan och korna låter sig väl smaka.

Jag avslutar det här inlägget och mina reportage från Indien med -

färg och doft. Det har varit en upplevelsernas resa. Hoppas att du

också har funnit det intressant här i bloggen.

En helt vanlig lördag!

Det har varit en så där skön lördag.Jag har köpt en ny skrivare - en liten värsting för nu ska det göras julkort.
Men jag är inte så bra på det tekniska - men det är herrn. Så nu står den där och jag har försökt att göra kort men jag är inte nöjd.

Herrn kan inte bara fixa alla sladdar, han kan laga mat också.
Vi var på julkonsert som Kulturskolan framförde. Jätteduktiga ungdomar som spelade och sjöng. Glögg och pepparkakor med mögelost smakade bra när vi kom hem.
Vi hoppade över drinken i receptet för lördagsmaten, men för övrigt följde herrn receptet. Och det var mycket gott.
Även uppläggningen var enligt boken.

Gott vitt vin - det kunde inte vara bättre.

Nu är det över midnatt och det tredje adventsljuset har jag tändt.

Jag kunde inte sova och gick upp och satte mig vid datorn.

Satt och tänkte på visan: " Midnatt råder tyst det är i huset".

Ja, det är verkligen tyst och jag börjar bli lite sömning.

Kom just på att jag inte släckt lyktorna på balkongen.

Jag passade på att ta ett "nattkort".

Och med det jag säger godnatt till er som är vakna.

Hoppas alla får en trevlig och skön 3:dje advent-söndag.

Vi ska gå på Luciafirande i vår fina Domkyrka i morgon

klockan fyra.

REPORTAGE NR 6. TAJ MAHAL

Vi står framförTaj Mahal - palatset som vi sett i resekatalogerna och det

är ännu pampigare än vad vi kunde föreställa oss.

Beviset att vi verkligen varit där.

Taj Mahaj byggdes år 1631 av Mogulen Shan Jahan som gravmausoleum
till sin favoithustru, Mumtaz Mahal, som dog i barnsäng.
Det är byggt av marmor och är dekorerat med miljoner halvädelstenar.
Vill du läsa mera omTaj Mahal läs här


Mausoleumet var så stort. Vi var tacksamma att det var lite disigt på
morgonen, vi gick runt här i flera timmar.

Här en närbild på detta fantastiska arbete.

Vackert och vilket arbete.

Efter besöket av Taj Mahal fick vi besöka en hantverks industri.

Här dekorerades marmorskivor på samma sätt som det var

gjort på Taj Mahal. Skivorna används bland annat till bord.

Hantverket är mycket tidsödande och håller på att dö ut, för en skiva

blir dyr, lite beroende på vad dekoren består av. Det förekom både

guld och halvädelstenar.

Här finns inget Arbetsmiljöverk.

Det var intressant att få se detta hantverk.

Det gick åt mycket arbetskraft till att dekorera marmorn till

Taj Mahal.

Nostalgi i juletid!

Reklam med posten - verkligen nostalgi.
Ja, det här med julkorten - att vara eller icke vara.
Jag hade nästan bestämt mig att i år ska jag inte skriva
julkort. Man är väl modern och följer med sin tid.
Alltså elektroniska julkort.
Så damp det här ner i brevlådan - ett kort betyder mer.
Jag tror faktiskt det är så. Jag utgår från mig själv.
Jag är nostalgisk och tycker det ska vara som förr.
Alltså skriver jag julkort.

Herrns yngsta barnbarn - Johan som är 8 år - har varit hos oss idag.

En julteckning till kylskåpsdörren har han ritad till oss varje år.

Idag blev jag nostalgisk. Den här tripp-trapp-stolen behövs inte mer.

Johan satte sig på en köksstol. Jag kan sitta riktigt nu, sa han.

Ja, det får väl bli blocket.

Tomtebobarnen är verkligen nostalgi.

Den har jag läst för pojkarna när de var små och Johan gillar

lite tuffare böcker nu, men det kommer väl ännu en generation

får vi hoppas.

Också lite nostalgi till kvällen. 70-tals mat.

Skinka, ananas och ost. Det var längesedan jag gjorde de här

varma smörgåsarna. Lika gott som på 70-talet.

Tankar så här inför julen:

Har ni tänkt på att trots ökad fritid verkar det som om vi får

allt mindre tid för varandra.

Det finns alltid något annat som vi måste göra,

och vi är alltid på väg någon annanstans.

Så plötsligt upptäcker vi att livet är ändligt,

och att mycket av det vi borde prioritera inte blev av.