Since we last spoke

Det var ett tag sedan jag skrev något här. Det är inte lätt att hinna med att blogga när man arbetar heltid har jag upptäckt.

Sedan jag skrev något sist har jag och A. fixat en lägenhet i Malmö! Hurra för oss! En urfin hyresrätt som nästan ramlade över oss. I slutet på oktober går flyttlasset. Jag har också fått förlängt mitt vikariat på jobbet, så det går på rätt håll.

Två bokfynd har jag också hunnit med. Animal farm får ersätta min hemskt fula svenska utgåva, och Burgess får ersätta exemplaret jag gav bort i höstas. Får se när jag får tid med den.

En troget 3xpocket-läsare har startat en egen blogg, kolla in den på http://stringhyllan.blogspot.com/

Bokrecension är att vänta i dagarna.

Jag behöver skaffa mig nya läsrutiner

I morgon börjar jag ett nytt jobb. Det är ett tidsbegränsat vikariat, men jag hoppas att det är första steget ut ur studentvärlden en gång för alla. Av naturliga skäl är jag rätt nervös, men jag försöker distrahera tankarna så gott det går. Håll en tumme för mig i morgon, lova. Under min studenttid har jag haft flera olika jobb, senast på IKEA där jag försörjt mina studier i ett år. Gemensamt för mina tidigare jobb är att jag fått pendla dit med tåg, och en stor del av min lästid har jag funnit på väg till eller från jobb i Skånetrafikens utmärkta tysta kupéer. Men från och med i morgon är det slut på det. Restiden är kortare och kommer att ske med buss. Jag vet inte hur det är med er, men jag kan inte läsa på bussen. Dels för att ljudnivån ofta är hög, dels för att jag mår illa. Att hitta ny tid att läsa blir en utmaning. Förhoppningsvis kan jag förmå mig själv att ta av tiden jag tillbringar framför datorn. En annan öppning är helgerna. På IKEA har jag arbetat varannan helg, och att ha varje helg ledig kommer verkligen att bli lyx. På det hela taget ska det bli intressant att se hur jobbet påverkar bloggandet. Jag tänker att mycket lägre kan inläggsfrekvensen inte bli, så kanske kan det rent av bli ett uppsving.

Vykort från New York

Jag är Rippo

Jag känner knappt till någon som inte tycker om, eller i alla fall har läst, Martin Kellermans Rocky. Tricket är väl att Kellerman är bra på att fånga humoristiska vardagssituationer som många kan känna igen sig i. Att identifiera sig med en Rocky-stripp är således inget ovanligt, men just den här strippen säger väldigt mycket om mig och min sinnesstämning de senaste åren. Byt bara ut KTH mot Lund och civilingenjör mot ekonom. Jag är Rippo, tydligen.

Kan man läsa sig ur en lässvaka?

Något är fel - min läslust verkar ha tagit semester. Det började redan med Jesus Son som trots sin ringa tjocklek tog tid att läsa ut. Jag tänkte att det kanske hade att göra med boken, men svackan har fortsatt in på nästa bok. Den bara ligger där, ensam och övergiven, och jag orkar inte plocka upp den utan zappar hellre på tv:n. Kanske beror det på att jag tentapluggar och sitter med näsan i böckerna dag efter dag just nu. Försökte läsa mig ur svackan tidigare ikväll. Plöjde si sådär 50 sidor, men känner mig inte mer pepp på att läsa nu än tidigare. Jag antar att jag får vänta tills tentan är över och hoppas att läslusten återvänder från sin charter - solbränd och utvilad. Om den inte bestämmer sig för att stanna lite längre förståss.

Ett inlägg där jag liknar RSS-prenumeranter vid Tamagotchi och förutser en kommande förkylning

Det har varit lite slött här ett par dagar. Det beror på minst två saker. Dels har jag mycket att göra just nu, dels så har jag inte hittat nått kul att skriva om. Sen tror jag att jag håller på att bli förkyld, vilket slöar ner hjärnverksamheten ytterligare. Det är ju dock typiskt att trädan sammanfaller med rekord i RSS-prenumeranter. RSS-prenumeranter är nämligen kräsna varelser... de är lite som Tamagotchi faktiskt - får de inte mycket kärlek dör de. Nåja, jag kommer igen.

Ikväll är det, om allt vill sig väl, de här herrarna som gäller. Kanske skriver jag en rad eller två efteråt.

Uppdatering: En besvikelse, helt klart. Live lyckades Black Lips inte nå upp till samma höga standard som på skiva. Generellt är det min uppfattning att band som spelar musik där alla låtar går i samma höga tempo gör sig mindre bra live. Subtiliteterna som är så viktiga på skiva försvinner liksom och allt flyter samman. Dessutom kändes framträdandet oinspirerat och rutinmässigt, vilket var extra snopet eftersom Black Lips har rykte om sig att vara bra live. 3/6 på min koncertskala. 2/6 gav min bror dem. För övrigt är förkylningen ett faktum.

Glad påsk!

Så var det påsk, helgen vi firar våra tam- och burfåglar genom att äta dem och deras ägg i massor. (Var det inte så?) Jag antar att många av er har kurat ihop er med tjocka släkten och njuter av god mat i lugn och ro. Själv jobbar jag (jag är på jobbet just nu) hela påsken, och det är därför det är lite stiltje på bloggen just nu.

Vad läser ni i påsk? Själv har jag tagit mig an The Yiddish Policemen’s Union som jag försöker läsa när jag hinner och orkar. Den är lite tung att komma in i, men det är det säkert värt. För övrigt så tror jag att The Yiddish Policemen’s Union är det närmaste en deckare jag kommer att komma på många år…

Glad påsk!

Gud hatar Singstar - jag också

I natt fick jag en vision av helvetet. Helvetet är ett rum. Tre av rummets väggar är täckta av tjocka, fantastiska böcker. På den fjärde väggen ryms en öppen spis och mitt emot den står en läsfåtölj med perfekt belysning. Du väljer en bok och sätter dig tillrätta i fåtöljen. Du granskar omslaget, öppnar boken och ska precis läsa första raden...
...när en stor, skrålande folkmasssa stämmer upp i singstar slagerklassiker, i rummet intill. "Jaaag e fåååångadddd av en stoooormviiind" Den tondöva massan tystnar inte förrän du stänger prämen och stämmer upp varje gång du öppnar en bok - i all evighet.

Och nej, jag är inte religiös.

Min radiodebut får vänta

I fredags, strax före jag gav mig av till tentan, fick jag ett mail från P4 Extra som ville att jag skulle vara med i radio och diskutera bokrean. Tydligen hade man bestämmt att rean var ett aktuellt ämne, varpå någon på redaktionen gav sig ut på nätet för att leta lämpliga intervjuoffer. Via google hittade vederbörande fram till mitt inlägg Lägg ner bokrean och fann det "mycket intressant" och "kul". Efter en del velande (jag har inga ambitioner att bli radiostjärna :-) hörde jag av mig och sa att jag var beredd att ställa upp, men vid det här laget hade iden redan skrotats. Kanske var det lika bra. Vad fan skulle jag ha sagt? "Bokrean är typ...ehh... dålig. Sortimentet är.. öhh.. för smalt, eller öhh, för brett menar jag, eller... ". Nåja, en rolig erfarenhet hade det varit i alla fall. I övrigt: det faktum att jag kontaktades visar på något jag fått mer än ett tecken på den senaste månaden. Bloggar läses faktiskt av mediafolk av olika slag, och om man vill (och har lite tur), kan man nog få ut en del av det (förutom det rena nöjet)

Gås och deklaration

Jag åker hemåt idag och blir borta över helgen. Imorgon ska jag och min far göra min preliminära självdeklaration, och på lördag är det traditionell gåsmiddag. Inga inlägg innan måndag alltså. Ha en trevlig helg!

God afton kära läsare

Jaha, då var man snart arbetslös igen. Bittert. Så här är det. Om en dansk arbetsgivare ska anställa en svensk så måste denne arbeta på dansk mark minst 50% av tiden, annars måste den danska arbetsgivaren registrera sitt företag i Sverige och betala svenska arbetsgivaravgifter! I ett försök att komma runt problemet har jag startat enskild firma (!), men skatt och arbetsgivaravgifter innebär att det inte blir några pengar kvar så den lösningen verkar spricka. Från att ha fått två jobberbjudanden (ja, jag fick tacka nej till ett!) står jag nu utan arbete – fattig som en kyrkråtta. Vad gör man?

Uppdatering: Talade en sista gång med skatteverket innan jag la ner projektet, och det var tur! Hade kalkyleret helt åt helvete tydligen. Kontentan är att jag - förhoppningsvis - kommer att få tillräckligt med pengar över för att det ska löna sig. Ni kan förvänta er en recension av Björn Lundéns "Enskild Firma" inom kort :D

I övrigt. Imorgon (tisdag) är det premiär för expressens omtalade "litteratursatsning". Först ut är Hemsöborna. Enligt expressens kulturchef (!) Per Svensson blir serien "snygg i bokhyllan", vilket naturligtvis är ytterligare ett tungt skäl att investera. Artikeln är rätt rolig så läs den!

Vad jag och Jan Henrik Swahn har gemensamt

Jag har pluggat sedan 2002. I våras beslutade jag mig för att sluta ta CSN och försöka hitta ett deltidsjobb för att finansiera mina studier. Det visade sig svårare än jag trott. Trots allt tal om högkonjunktur och rekordlåg arbetslöshet gav mina ansträngningar mindre än ingenting i resultat. Ett sketet lagerjobb jag sökte hade 600 (!) sökande, och då låg arbetsplatsen i en hopplös håla utanför Lund! Så var det med den högkonjunkturen. Istället sökte jag mig till andra sidan sundet, och jävlar vilken skillnad! Danska företag verkar skrika efter arbetskraft och de är inte rädda för att anställa svenskar. Redan på första jobbjakten (via nätet) hittade jag drömjobbet, och jag fick det!! Jag ska översätta texter från danska till svenska - ett jobb jag kan sköta hemifrån! Helt perfekt! Jag är så jävla glad, men framför allt är jag lättad. Att se hur ens besparingar sjunker och sjunker är hemskt. (Den enda fördelen är att jag har blivit oerhört prismedveten på kuppen!). Så det kan jag verkligen rekommendera, att söka jobb i Danmark alltså.

Om ni undrar vem Jan Henrik Swahn är så kan jag berätta att han översatt Pia Tafdrups Ge sig hän (utkommer i pocketformat nu i september via Wahlström och Widstrand) från danskan. Någon som läst?

Efter flytt kommer resa

Då var flytten avklarad, så gott som på ångesten. Flyttning för alltid med sig ångest tycker jag. Frågor av typen: vart är jag på väg? gjorde jag rätt? hur länge blir jag kvar här? fullkomligt hopar sig! Men imorgon ska jag koppla bort allt sådant, då åker nämligen jag och min flickvän till Paris! Hurra för oss!

På återseende!

Böcker väger tungt!

Imorgon ska jag flytta ifrån den gudsförgätna studentkorridor där jag för nuvarande bor. Min nya bostad blir en studentlägenhet dryga 7 stenkast härifrån. Det blir min femte bostad på lika många år! Jag håller som bäst på att packar ner mina prylar, som mest består av böcker, i olika kartonger och papperspåsar jag lånat ihop. Det blir allt mer uppenbart för mig att bokens enda egentliga nackdel är dess vikt. (Den dramatiska viktreduceringen är nog det enda argumentet för litteratur i elektroniskt format). Flytten kommer att företas med hjälp av kundvagnar, det blir min andra kundvagnsflytt på raken! Funkar utmärkt korta sträckor!

Mellan varven läser jag Tills jag finner dig, som jag tagit itu med. Tagit itu är verkligen en nyckelfras. Boken är dryga 800 sidor lång och texten är pyttemalisk!

Dagens lyckopiller: den nya Futurama-trailern som visades vid årets Comic-con. Enjoy!