Recension av en hexpocket

Det var ett tag sen sist men nu har det kommit en recension av en "Hexpocket", alltså en bok som är med i min bokring eller bokklubb "Pockethexorna på utflykt".  Det betyder att jag har lämnat ut en pocket med min logga av Pockethexan och beskrivning av vad man ska göra om man hittar en hexpocket liggandes ute i det fria. Läs den, skriv vad du tycker om den, maila mig och ge boken till en ny läsare eller lägg den på  en allmän plats.

Boken som har blivit läst är "Vid fyrtio börjar livet" av Stefan Åberg från Andra rum förlag. Hon som har läst den heter Anni och har bloggen "Med ögon känsliga för blått". I det här fallet fick Anni boken direkt av mig och om du också vill få hem en hemlig bok till dig att läsa, skriva om och till sist ge boken till en ny läsare. Sen hoppas jag att du gör som Anni och fotar hur det såg ut där du läste din bok.

-"Får man sluta läsa en bok man lovat att recensera? Jag har just gjort det. Efter drygt halva Stefan Åbergs bok Vid fyrtio börjar livet känner jag att jag fullständigt struntar i hur det går för den charmlöse huvudpersonen Pontus och hans granne Erika.

Pontus försöker ta sig vidare efter en separation där ex-frun tröttnat på ett äktenskap som gått i stå och istället funnit en ny man. Pontus blir i det närmaste besatt av att läsa och svara på kontaktannonser, något som får ta alldeles för stor plats i boken. Det är ett väldigt ältande av både hans egna och kvinnornas töntiga och tråkiga brev. En del av kvinnorna träffar han och läsaren får ta del av Malmös nöjesutbud på 90-talet.

Grannen Erika är singel och barnlös, stressad av den biologiska klockan. Hon är lite intresserad av Pontus men har inte fått något gensvar. Hennes liv består av jobb, åldrande föräldrar och festsugna väninnor. Jag känner det som att hon får för liten – eller för stor – plats i boken. Antingen borde hon fått i stort sett samma utrymme som Pontus eller så borde hon bara ha blivit en bifigur, nu är hon inte ens lagom.

Sida upp och sida ner är boken fylld av floskler, gammaldags (är man snäll kallar man dem tidstypiska?) detaljer och övertydliga formuleringar. Saker som trettioplussare kände till även på 90-talet måste förklaras som för barnungar. Ordspråk och uttryck skrivs som om de vore helt nya och obekanta för läsaren. Jag kommer på mig att skratta rått när jag läser det sjuttifjortonde ordspråket.

Detaljer som att en av Pontus nyfunna vänner bjuder på en fantasilös, om än välsmakande, middag trots att han visar sig vara kock som dessutom drivit eget – nej, lite bättre meny hade jag faktiskt förväntat mig då.

Boken präglas mest av att den innehåller väldigt många ord och hela stycken som varken ger lockande miljöbeskrivningar eller driver berättelsen framåt. Här borde någon korrekturläst manus och sagt till författaren (för att sluta med ett för boken så typiskt uttryck – fast lite modernare än 90-tal) to kill your darlings.

Av mig får boken ett HU! (=1-a) Nu återstår bara att bestämma var jag ska lägga den någonstans … det blir nog i ett väntrum.

Fotot är från mitt kök, där jag ibland satt och läste i väntan på att middagen skulle bli klar på spisen."

Rec. av herr och fru Åbergs böcker

Här om dagen fick jag ett mail ifrån debutanten Stefan Åberg som har gett ut sin bok på förlaget Andra rum. Det visade sig att han driver tillsammans med sin fru Marie Åberg. Nu undrade han om jag var intresserad av hans bok "Vid fyrtio börjar livet" och om jag vill ha den som recensions exemplar?
Efter att jag läst igenom förlags hemsida skrev jag ett svarsmail och sa att jag gärna läser och rec. hans nya bok för nu när jag har passerat 40 årsstrecket måste det vara något för mig. Men i mitt svarsmail skrev jag att jag också blev väldigt nyfiken på hans frus debutantbok "Och kvar stod en röd resväska" och att jag även gärna läser o rec. den. Det tog inte lång tid innan jag fick ett svarsmail med ett ja, de skickar mer än gärna båda böckerna hem till mig.

För några dagar sen kom då mina rec. ex. ifrån Andra rum förlag men den här gången var min Oumberlige make snabbare med att kika vad det var i mitt bokpaket och nappade åt sig Stefans bok "Vid 40 börjar livet" nu när han har fyllt 50 och kämpar med det.
Det innebar att jag fick Maris bok "Och kvar stod en röd resväska" för mig att läsa. Det märkte jag snabbt var ett bra val för det är en bok som snabbt fångar ens intresse. För vem blir inte fast om man läser en bok om en 13-årig flicka som 1933 mister sin mor, pappan gifter om sig med en ung kvinna som inte vill veta av hans tidigare barn. När sen den nu 15-åriga flickan kommer hem ifrån skolan har hennes nya mamma ställt ut hennes röda resväska på trappan och talar om för henne att hon inte längre är välkommen i hemmet och att hennes pappa inte vill veta av henne längre och inte kommer att leta efter henne. Hon har fått med sig några ombyten och lite pengar för att klara sig ett litet tag, men för att kunna försörja sig måste hon få tag på ett arbete även fast hennes pappa är en av landets rikaste. 
Med hjälp av en klasskompis föräldrar får hon ett arbete som servitris i Stockholm och de har även ordnat ett boende hos en av hennes arbetskamrater. Först måste hon ta mod till sig och klara av att åka tåg i från Göteborg till huvudstaden och till den nya bostaden på Söder. Allt det är helt nytt för henne och det blir alldeles för känslosamt för henne och hon faller i gråt när hon sitter på centralen i Stockholm och inte alls vet hur hon ska ta sig till sitt nya boende. Därför blir hon så lättad när den eleganta damen så gärna vill hjälpa henne till rätta och till och med betalar för droskan till lägenheten och insisterar på att hon måste komma över på middag några dagar senare . Den 15-åriga Hanna trivs både på det nya arbetet och i sitt nya rum i sin arbetskamrats lägenhet och familj. Hon blir nästan som en familjemedlem och en storasyster till barnen. När hon sen blir bjuden hem till den eleganta damen kan hon inte tro sin lycka att hon nu har två vänner och fast hon får varningssignaler från damens egen son kan hon inte alls tro att hon kan ha några onda avsikter för henne. Därför gör hon som damen säger när hon vill att hon ska sitta till bords med hennes två manliga vänner som frikostigt bjuder både på öl, vin och snapsar. Tyvärr var varningarna sanna och det fick hon dyrt känna på då hon förutom alkoholen blev drogad till ett fogligt sexobjekt för männen.

 

Jag ger ett stort "HI!" till den levande, spännande och överraskande boken "Och kvar stod en röd resväska" av Marie Åberg. Helt klart en bok jag kan rekommendera till alla som vill läsa om ett livsöde som är skrivet med ett lättläst språk som ändå är händelserikt och livfullt. Sedan älskar jag beskrivningarna av ett Stockholm som byggs ut under 1930-talet  där man får ta del av förändringarna av staden som tex. bygget och färdigställandet av Katarinahissen och Gondolen med tillhörande gångbro till Söder. När man är en sådan byggnadsnörd som jag är, är det de detaljerna tillsammans med Hannas/Anitas livsöde som gör att jag tar till mig boken och gör så att jag nu vill läsa de övriga böckerna i hennes trilogi. Vill du det också?!

Är det någon mer än jag som har läst den här boken?l  

Nu ska jag på Garden tea party

...med bokprat!

Det är Enbokcirkelföralla Karin som har ordnat det här och vi träffas idag på eftermiddagen i Vasastan här i Stockholm.

Det är i det nyöppnade Tea & Garden cafet vi ska träffas och prata om de böcker vi har läst

under sommaren.

Jag tänkte prata om Christoffer Carlssons "Fallet Vincent Franke" som jag har berättat om här på bloggen

tillsammans med Stefan Tegenmarks "Nirvana projektet".

Men under sommaren läserjag gärna "Chik lit" eftersom det är lättläst och kul som tex.

Marian Keyes "Oväntat besök på Starr street".

Men sommarens favorit var Ann Rosmans "Fyrmästarens dotter" och nu ska jag läsa hennes två andra böcker som en avlutning på sommaren för finns det något mer som känns sommar än Marstrand och Västkusten.

Hoppas ni får det trevligt idag

för det kommer jag att få!

Stockholms undre värld

...som den är sedd ur två författares ögon.

Först ut är Christoffer Carlssons "Fallet Vincent Franke".

Han skriver om en ung vilsen morfinmissbrukare som har lärt sig spelreglerna för hur den undre världen fungerar, han håller sig på sin kant och säljer bara knark till sin kundkrets och det gör han för att kunna förse sig själv med de droger han behöver.

Vincent lever i sin värld som är hans lägenhet, sin langare som förser honom med varor och hans fasta kunder som han åker runt till med varorna. Det här gör han för att kunna döva det som har varit hans tidigare liv, sin barndom med en misshandlande far, läkaren, som tröstar honom med morfin samtidigt som det lindrar smärtorna efter slagen. Men det dövar även känslorna för modern som inte orkade "se" och det dövar även det faktum att han kanske också har sin far i sig, för han har minnen från barndomen som han inte är stolt över. För det förstörde det han hade med sin då största kärlek, han kunde inte hålla tillbaks när han blev provocerad och reagerade mer än situationen behövde och det inför henne, kärleken.

En dag förändras hans värld, för tillsammans med sin veckoleverans får han någon att vakta en vecka och Marco, hans langare, darrar på rösten när han förmanar honom, att vad han än gör så får han inte släppa ut henne, hon som nu ligger på hans golv blåslagen och tejpad över munnen och bunden över händer och fötter, ut ur hans lägenhet. När han sen har vaktat henne ska han bli rikligt belönad med extra varor när veckan har gått och personen ska hämtas! Då förstår han att det kan bara finnas en som kan få Marco så ur balans att han darrar på rösten och lyder minsta vink som han har blivit tillsagd att göra, som att lämna en unga vacker misshandlade och bunden tjejen till en gravt drogpåverkad persons vård och det är Pastor! Pastor är kungen av Stockholms undre värld och om han säger att Vincent ska ta hand om henne i en vecka och se till att hon inte lämnar lägenheten då gör man som han säger. Eller?! Finns det en möjlighet att gå emot honom, han som regerar över hela den undre världen och över vilka som ska få leva eller dö, för hon där i hans lägenhet, Maria Magdalena, hon har väckt liv i känslor som han trodde att han inte hade eller hade bedövat tillräckligt för att inte störa hans värld. Ska han klara av att gå emot Pastor men framför allt ska han klara av att gå emot känslorna som morfinet dövar, känslorna som ligger bakom allt, barndomen och hans far?

Den andra boken som också handlar om Stockholms undre värld är Stefan Tegenfalks "Nirvanaprojektet". Här följer man polisens arbete med att nysta upp ett fall med en försvunnen forskningschef som är skyldig till flera mord. Eller hur är det, är det möjligt så att polisen, SÄK eller någon annan myndighet som också ligger bakom det här och för när poliserna Walther Gröhn och Jonna de Brygge förgäves försöker hitta honom så är det andra poliser som också är intresserade av honom och personer som berör hans fall. Hur är det kan man faktiskt bli berörd av en person som har mördat flera personer och kan man verkligen känna något positivt för honom?

I den här boken är man också ute efter något preparat som forskarna har forskat fram, något som ska ta oss till "Nirvana" om det betyder den himmelska platsen efter döden eller om man ska få komma dit i levande form är också ett mysterium en lyckodrog eller hemligt mordvapen?

Här går allt i högt tempo, helt tvärt om hur det är i "Fallet Vincent Franke" där det fick ta den tiden det behövdes. Men här känner man att man får följa med de olika personerna på deras uppdrag eller om det är att fly från polis eller vem det är som jagar. Boken har många "Cliffhangers" och det gör den spännande och det är kul att han har vävt in verkliga händelser i sin text för då känner man att det här kan vara verkligt som tex. askmolnet från det isländska vulkanutbrottet och då vet man att det är 2010-tal.

Det här är den andra delen av Stefan Tegenfalks trilogi och jag kan önska att jag läste ettan först eftersom jag blev så positivt överaskad av boken men eftersom jag fick den av Massolit förlag så läste jag den som jag har hemma men jag ska helt klar läsa den tredje delen också som kommer ut nu i september och heter "Den felande länken".

Vad ger jag nu de här två böckerna om livet i den undrevärlden i Stockholm för betyg i min egen skala Hi el Hu och det vore kul att få höra vad du tycker och vad du ger dem för betyg?

"Fallet Vincent Franke" får ett stort HI! för den var så spännande, sorglig men ändå tankeväckande och jag som själv är svårt smärthandikappad och är beroende av morfin som smärtlindring kan känna ännu mer med huvudpersonen och jag hoppas att Christoffer Carlsson kommer till Bok & Biblioteksmässan i sep. där jag är bloggambassadör så att jag kan fråga honom hur han vet hur det känns med morfin.

"Nirvana projektet" får ett "Hi!" för jag tycker att det är en spännande kriminalroman som fångar läsarens intresse från start och fast man har läst många av den här typen så kändes det som att Stefan Tegenfalk har gjort det på ett nytt sätt och när det är så många sk. cliffhangers så blir det en extra morot att läsa vidare. Tänk att det händer så mycket i "min" stad som man inte vet om...eller vill veta om?!

Jag tycker helt klart att du ska läsa de här böckerna även om du inte läser deckare i vanliga fall för det här är inte deckare utan böcker om hur det kan vara i den undre världen i Stockholm, håller ni inte med mig?

.....o så borde det va förbjudet att va förkyld med feber på sommaren, de e inte kul! Fast man får ju en hel del läst!