De första vuxenböckerna läste jag som 14-åring och det var Elsi Rydsjös trilogi om Kvinnorna på
Stensvik (del 1). Det var min granne som hade hört att jag gillade gamla hus och miljöer och eftersom jag läste så mycket tyckte hon att de här böckerna kunde vara något för mig som avbrott till alla Kitty, Vi fem och andra ungdomsböcker som jag lånade på biblioteket.
Tänk så rätt hon hade, jag älskade Elsi Rydsjös böcker som handlar om livet i den Småländska glasbruks orten på 1800-talet. Man får både följa den fina familjen i herrgården och arbetarna och deras familjer på glasbruket hur de sedan måste samarbeta för att få bruket att överleva.
Det kunde de bara göra om de lyckas få fram den unika och perfekta blå färgen på glasmassan som ingen annan har, hon beskriver med glöd och kärlek till den magiska glaset så det går inte annat än att själv bli förälskad i glas och glaskonsten allt bara för att få alla i den lilla glashyttan att arbeta för att nå det gemensamma målet att få glashyttan på benen igen.
De har lyckats en gång att få till färgen, men hur var det de gjorde, kan de göra det igen.....?
Ni får läsa böckerna för att se om de lyckas och se om ni blir glasfantaster efteråt som jag blev?
Så en dag fick jag ett mail ifrån min goa bloggvän Anni "Med ögon känsliga för blått" och hon undrade om jag ville vara med och ...
-"Gör halsband, ringar, slipsnålar mm i glas
på en prova-på-kurs i fusing!"
GLASFUSING, också kallad LAMINERING, är när glasskivor sammanbränns i en särskild ugn.
Glas i olika färger kan användas tillsammans, 3 mm vardera, glastrådar, kross och glaspulver kan läggas på för dekor. Det färdiga resultatet är nu en tjock glasskiva.
Tror du att jag kunde säga nej till kursen?
Icke då, så efter jag hört mig för att det fanns plats för mig och min solstol så bokade jag in mig på kursen som hölls i en jättemysig lokal i Gamla stan.
Utställda i lokalen står Annis otroliga skapelser o man vill ha allihop!
Och döm om min förvåning när jag fick höra vem en av de andra deltagarna var.
Razzy!
Min blogg och Wow-kompis med världens tuffaste tatuering på ryggen, hennes favo rollfigur i spelet, druiden! som jag inte har träffat IRL förren nu. Vad kul att få träffa dig, det gör jag mer än gärna igen. Mina andar två fusing vänner var också super trevliga och hjälpsamma för när jag behövde lite extra småbitar var speciellt en av dem extra hjälpsam att göra dem till mig. För att inte tala om Razzy som jag delade bord med hjälpte mig många gånger.
Mina alster före bränning.......................................................................... och efter!
Tack Anni för extratiden jag fick, jag är väldigt glad för den för då blev det några saker till gjorda och jag fick min skjuts ´hem ordnad! Till dig som får ett erbjudande om att vara med på en fusingkurs gör det för det är hur kul som helst och så spännande att få se hur det blir!