Kärt barn har många namn och störarna kan benämnas både staver, käppar, stakar osv. Gemensamt har störarna, oavsett benämning, att de är helt avgörande för en gärdsgårds stabilitet. "När du byggt klart en gärdsgård ska du ställa en mugg med kaffe på översta slanan och ruska om i en av störarna, är gärdsgården riktigt byggd står muggen kvar", som en vis hägnadsmästare en gång sa.
Det är en gyllene gammal regel. En annan regel skriver jag om i inlägget störar emellan nedan, hur störarnas längd signalerar tomtgränsen. Regeln här är korta störar på insidan, gärna runt 150 cm, mot utsidans högre, de kan gott vara runt 2oo cm ovanför mark, plussa på 30-40 cm som ska ner i marken. Rent konkret när du bygger är det väldigt praktisk att tillämpa denna regel, eftersom du vanligtvis har både byggmaterial och redskapen liggande på din egen tomt. När du sedan ska lyfta slanan på plats är det praktiskt att inte behöva lyfta den alltför högt över huvudet, därav de kortare störarna på insidan. Bygger du utan att tillämpa ovanstående råd blir det en sjuhelvetes balansgång om ni ska stå två stycken och balansera upp en slana över ett par 2 meter höga störar.
Som alltid när det gäller gamla hantverkstraditioner finns det en bra orsak till tekniker och regler för byggande, i detta fallet är det både tidsbesparande och praktiskt.