Hemma igen efter
mina sista sex veckors rehabilitering nere på Orup. Sjukhuset ligger på
den vackra sluttningen vid Ringsjöns norra strand, söder om Höör i Skåne, ett
specialistsjukhus för bl.a. hjärnskaderehabilitering. Under totalt 14
veckor har jag vistats där och ingått i en grupp som har bestått av sex
personer i åldrarna från 25 till 65 år. Det har varit mycket givande att få
träffa andra i samma situation som en själv, vi har alla liknande kognitiva förvärvade hjärnskador som inte är synliga utanpå. I mitt fall
så drabbades jag av en stroke (hjärnblödning) jan 2009.
Jag ska vara
ärlig och säga att när jag började mina första veckor på Orup så hoppades jag
att de hade ett magiskt trollspö som de kunde svinga över mig så att mina
besvär skulle försvinna för gott... hokus, pokus, poff! allt skulle allt bli som
förut, mina skador skulle vara borta. Men, nej, så var det inte.
Det har varit
tuffa veckor där vi har fått undervisning och information om våra skador, vi har
även lärt oss hantera våra svårigheter med hjälp av olika strategier som förenklar
vårt vardagsliv betydligt.
Rehabilitering
vad betyder det egentligen? Visst finns det mycket tekniska hjälpmedel som
underlättar för den drabbade, så tänker man i början, ge mig alla prylar som
finns så att det kan hjälpa mig att kunna gå vidare.
En man i min grupp sa en dag att rehabilitering måste komma inifrån, först då kan man börja gå vidare, allt handlar om att kunna ta till sig och acceptera vad som hänt.
Stort tack till det mycket professionella teamet nere på Opup som fanns där och gav oss hjälp till självhjälp. (eller kanske det var små trollspön ni delade ut till oss) .
Tack även till personalen på patienthotell Orupsberg och till alla er andra i min lilla grupp, alla givande samtal vi hade tar jag med mig.