Monolog med mitt trädgårdsjag.

Ett fynd?

Följande utspelades på varuhuset:

Mitt trädgårdsjag: -Men, titta där, en hel hylla med växter!

Mitt förnuft: -Gå förbi!

Mitt trädgårdsjag: ...och längst ner på hyllan finns större intressanta växter.

Mitt förnuft: -Nej, gå förbi, du har ju lovat dig själv att sluta köpa växter som man måste ha i kruka och övervintra i källaren, vi har nog många krukor att bära på.

Mitt trädgårdsjag: -Det finns vinrankor också...

Mitt förnuft: -Spelar ingen roll, gå förbi, köp inte annat än sorten Zilga om du ska köpa vinrankor, de baltiska sorterna är ju mycket härdigare än denna fransos. Zilga kanske kan övervintra utomhus i vårt kallhål till trädgård, men knappast denna.

Tror du att du bor i Skåne?

Mitt trädgårdsjag: ...för bara 69 kronor! Det var billigt!

Mitt förnuft: -Köp den INTE, du klarar den aldrig, den ska ju skötas också, vattnas noga då den står i växthuset i sommar, och hur ska du få den att överleva inomhus fram tills växthuset startas?

Den kommer att dö av den torra inomhusluften, och det är för kallt att ställa in den i växthuset redan nu.

Den är inte billig för dig, den är bara bortkastade pengar.

Mitt trädgårdsjag: -Va, nej, den klarar sig säkert, se hur grön och fin den är.

Mitt förnuft: -Ställ tillbaka den stackars plantan, nu går vi vidare till mjölken.

Mitt trädgårdsjag: -Men det här är ett tillfälle som är för bra för att missa.

En billig vinranka!

Mitt förnuft: -Åh nej, ställ tillbaka den nu, du har ju lovat att lugna ner dig, du kan inte köpa allt du ser, speciellt inte växter som du måste övervintra inne i kruka!

Mitt trädgårdsjag: -Det är en vinranka. Se så fin den är! 

Jag kan redan se framför mig när druvklasarna hänger ned från innertaket i växthuset.

Underbart!

Mitt förnuft: -STÖN! Ska du börja nu igen?

Du hade ju lovat!

Mitt trädgårdsjag: -Vad har jag lovat? Nej det minns jag inte. Men åh, jag har ju inte köpt nåt sedan i höstas, jag måste ha den här.

Mitt förnuft: -NEJ! GÅ FÖRBI!

Mitt trädgårdsjag: -Den ligger ju redan i kundvagnen, Nu går vi vidare, vi var visst på väg till mejeridisken, Se där har de ju billig korv, behöver du det?

Mitt förnuft, -Va, öh, ja, Men ligger vinrankan kvar i kundvagnen?

Mitt trädgårdsjag: -Bry dig inte om den, nu har vi redan gått från den hyllan och vi hinner inte gå tillbaka med den, visst skulle vi ha mjölk?

Mitt förnuft: -Ynk och stön. Jag orkar inte med dina infall så fort vi passerar växter, ska du börja nu igen?

Mitt trädgårdsjag: (Ler tillbaka)

Mitt förnuft: -Suck, men bara för denna gång, sluta nu sedan med sådana onödiga inköp!

Mitt trädgårdsjag: -Sluta? Nej, det är ju nu det börjar.

Titta så billig tuja, visst behöver vi nya sådana?

En vinranka att ta hand om. Underbart, eller?

Sov du lilla fikonträd, nu så blir det snart vinter.

 Fikonträdets gröna omogna fikon har fått sina chanser att mogna men det värmekrävande trädet har stannat i utvecklingen trots att det bott hela sommarhalvåret (utom en helg) inne i växthuset.

Det höga fikonträdet svävar med sin krona under taket inne i växthuset och nu kan det inte bli så mycket högre utan måste växa i sidled därinne.

Inför vinterförvaringen är det ganska fullt inne i växthuset under nattfrostens tid.

 Trots att värmen varit igång om nätterna och solen värmt upp växthuset om dagarna så förblir fikonen gröna.
Nu börjar det dessutom vara så kallt här på natten att det inte är säkert att frosten hålls utanför växthuset. Blir det kallare än tio minusgrader så klarar inte växthuset den kylan, och då skadas växterna där inne av frosten. Därför flyttar jag ned dem till vinterförvaringen nu innan det blir så kallt.
Som mest har det nu varit -7º C för någon natt sedan.

Jag passade på att fotografera fikonet när jag flyttade in de krukodlade växter som inte tål vår vinterkyla, till vår potatiskällare.

Plötsligt fick vår hösttunga trädgård en glimt av medelhavet med de stora gröna fikonlöven mot en blå himmel.

För att få plats med alla känsliga växter med sina stora krukor så måste jag stuva dem väl nere i potatiskällaren, där det höga fikonträdet får böjas ned under taket för att alls rymmas.

Det är knappt jag själv syns på denna bild.

Nu får fikonträden vila tillsammans med en massa annat i källarens svala mörker.

I slutet av april får de flytta upp till växthuset igen.

Äkta kastanj

Castanea sativa

Vi har en äkta kastanj som vuxit i en stor kruka, den har fått övervintra i vår svala och mörka potatiskällare för att klara klimatet. Från vår till höst har den fått stå utomhus.

Jag gillar de speciella bladen med sin taggiga kant och väl synliga bladnerver.
Nu har några löv skadats lite av nattfrosten, men de flesta är ännu gröna och fina.

Vår äkta kastanj är några år gammal och har nu blivit drygt en meter hög. För många år sedan hade jag en äkta kastanj som jag dragit upp ur en kastanj jag köpt på Coop. Den växte och hade det bra i sin lilla kruka tills den plötsligt dog en vinter i potatiskällaren. Kanske den varit för våt när jag ställde ned den för vinterförvaring, eller kanske jag slarvade med vattningen under sista delen av vinterförvaringen?
Jag vet inte vad som fick den att dö.

Denna äkta kastanj har jag fått av Kjell-Benjamin Erixon i Piteå, han berättade då att han fått ett sådant litet träd att övervintra utomhus, i alla fall en vinter.
Kanske det då skulle gå även här, trots att vi har det kallare än i växtzon 5?

Att hoppas på egna kastanjer på detta lilla träd känns inte realistiskt, det är ännu för litet för att ens ha kommit på tanken att börja producera kastanjer.

Äkta kastanj går bara att odla i landets mildaste del om man vill vara säker på att den ska överleva vintern, där kan det bli ett duktigt högt träd.

Men det är ungefär 120 mil söder om vår trädgård.

Äkta kastanj har odlats av människor i mer än tre tusen år för de ätbara kastanjernas skull, inte att förväxla med hästkastanj som har giftiga kastanjer.

Nu har jag planterat ut vår äkta kastanj på friland, och för att grenverket ska slippa den värsta kylan så har jag praktiskt taget planterat det liggande.

Jag läste att det hos växtsamlingen Aboretum norr vid Umeå finns en äkta kastanj som klarar  livet utomhus, i alla fall de grenar som täcks av snön, så därför fick vår äkta kastanj denna säregna plantering.

Här går inte ens hästkastanj att få att överleva vintern, men jag har nu också  planterat ut min sista återstående hästkastanj alldeles intill denna äkta kastanj.

Förut har jag haft mer plats i vår potatiskällare för växterna, och samtidigt har de efter denna sommar blivit än större än förut.

En ohållbar ekvation som resulterar i flytt ut på friland för dessa för vårt klimat veka växter.

Jag har förutom denna kastanj och hästkastanjen planterat ut ett gojibär, en parkaralia och en japansk klätterros som alla hade blivit för stora för att hantera i kruka.

Kanske den horisontella planteringen bara ger fritt spelrum för områdets sorkar, om de finner att den äkta kastanjen smakar bra. Eller kommer älgarna att hitta den först?

Kanske jag borde täcka stam och grenar med vinterfiberduk, men jag antar att det har för dålig effekt för att på riktigt skydda från kölden här i norr?

Om den klarar att överleva en vinter på gränslandet till svenska växtzon 7, ja det återstår att se, och jag antar att den kan behöva alla lyckönskningar i världen för att hålla sig kvar i livet.

Smart plantering eller omöjligt uppdrag?

Det återstår att se till våren.

Tack än en gång för denna äkta kastanj Kjell-Benjamin.

Kaphyacint

Galtonia candicans

Nu öppnar en kaphyacint sakta sina knoppar.

Det latinska ordet candicans betyder vitskimmrande, och den är förtjusande med sina vita nedböjda klockor på höga stänglar. Stora kaphyacinter kan bära 50 blommor på en stängel. Det måste vara en imponerande syn. Min egen på dessa bilder har ännu inte nått den dimensionen.

Eftersom denna växt är inte härdig för vår del av landet så har jag kaphyacinten i kruka som övervintrar i potatiskällaren.
När jag startar växthuset för säsongen så får kaphyacinten flytta in där så den hinner växa till sig inför sommaren, sedan får krukan stå utomhus.

Kaphyacint är tyvärr ganska ovanlig bland sommarblommande lökar i butikerna, iallafall hos oss i norr. Jag hade turen att hitta sådana i Lindköping för ganska många år sedan. Jag hade hoppats på att de skulle föröka sig och bli fler men efter mer än tio år med ganska ´styvmoderlig´behandling från min sida så har jag nu bara en kvar.

Förra året började jag så pyssla om denna enda återstående lök efter att den slutat blomma sedan länge, men den gav bara blad då, trots att jag planterat om den i näringsrik jord och vattnat med näring på sommaren.
Men den bara laddade upp sina "batterier"förra året för att så blomma i år istället.
I mitten av juli i år så upptäckte jag den första knoppen, och sedan har knoppen sakta rest sig från krukan för att nu slå ut med vita klockor.

Kaphyacint härstammar från Sydafrika och kan övervintra utomhus i landets södra delar. Det är ändå säkrast att täcka platsen med torra löv som kan isolera mot kylan. Längre norrut där tjälen blir djup och ligger länge så gör man klokast i att gräva upp lökarna på hösten och förvara dem på en frostfri men sval plats.
Den här växten vill ha ganska fuktig och näringsrik jord om sommaren, men platsen skall vara torr vintertid för att lökarna inte skall ruttna.

Denna kaphyacint får torka upp i sin kruka på hösten innan jag ställer ner den i den mörka och svala potatiskällaren för vinterförvaringen.

Om vårarna vill den sättas om i ny näringsrik jord för att må bra.

Visst är den bedårande fin, kaphyacinten?

Kaphyacintens vita blommor lyser upp i den mörka natten.

Jag hade tänkt låta vänta med detta inlägg tills fler knoppar öppnat sig på kaphyacinten, men här om natten höll det på att bli nattfrost, så jag visar den nu innan den faller för frosten, som kan komma när som helst nu här där vi bor.

Syddracena

Cordyline australis 'Purpurea'

Den rödbladiga syddracenan är nog den växt som mest kryddar trädgården med en känsla av sydligare breddgrader då den med sin form och färg inte liknar något annat som vi har här.

Syddracenan är nog den växt här hos oss som har sitt ursprung allra längst ifrån vår del av världen, för syddracena växer vild i de södra selarna av Nya Zeeland.
Jag sorterar växten direkt under "sommarblommor" då den på inga villkor klarar de kalla vintrar vi har i Sverige.
Men många fler av våra andra sommarblommor här är betydligt vekare för den första frosten än denna växt, som ska klara några minusgrader utan att ta skada, men så mycket kallare än runt -5º C under en kort stund vill den inte ha, för då tar de vackra bladen skada av frosten.

Jag gillar den mörka färgen och den vassa formen på bladen, det är det närmaste man kan komma om man vill ha en palm i sin trädgård till ett rimligt pris.

Jämfört med många andra lika stora palmer som man kan välja att köpa till sin trädgård så är syddracenan oftast mycket billigare i handeln.

 Men nu är snart sommaren slut, och det innebär också slutet för vår syddracena.
Jag vet att den inte klarar omställningen till torrt och varmt inomhusklimat då den stått utomhus hela sommaren, dessutom tar den stor plats inomhus, och kommer med alla sannolikhet torka i bladtopparna och dra på sig ohyra som spinn eller trips om den flyttas inomhus.
Denna växt skulle nog klara sig bra i ett orangeri där den fick övervintra ljust och svalt.
Men något orangeri har vi inte här.
Kanske jag flyttar in den i växthuset när nattfrosten blir för svår, då klarar den ju några veckor till innan kylan slår in även där nattetid.

Men den är ju så fin än, så jag kanske ändå försöker att flytta den inomhus, trots att jag vet hur illa de trivs med mörker och torr luft.

Men några dagar till får den stå ute i trädgården och ge en känsla av sydligare breddgrader här innan frosten och kylan drar in över vår del av landet.

Fjäderstjärnvinda

Ipomoea quamoclit cardinalis

En klätterväxt blommar inomhus, de små blommorna liknar inga andra, men de är mycket mindre än vad jag trodde att de skulle bli. De små röda blommorna blommar snabbt över sedan de öppnat sina knoppar tidigt om morgonen.

Skuggan av glansvingar.

Klätterväxten ger en snygg skugga på en gardin.
Det är en växt som jag dragit upp från frön som jag köpte i våras i Finland.
Jag hade aldrig hört talas om denna växt förut, namnet Trichterwinde Sperlings Glory Wings sa mig inget, men jag köpte en fröpåse och testade att så.
Alla frön grodde bra, men när jag sedan planterade de små klätterväxterna utomhus så slutade de att växa. Den svenska sommaren var för kall för denna värmeälskande klätterväxt.

 Nu blommar den enda planta som fick flytta inomhus och leva ett liv som krukväxt.

Det är inte så konstigt att dessa plantor som planterades utomhus i den svenska sommaren lider, för fjäderstjärnvindan är en tropisk växt som kan nå en höjd av drygt tre meter, och den blommar tidigt på morgonen. Här under har blomman redan börjat att vissna då jag fotograferade mitt på dagen.

Trichterwinde betyder 'morgonstånd' och ger en vink om när blomman är som grannast.

De djupt flikade bladen är vackra.

Men av mina planer för denna klätterväxt utomhus blev det inte mycket, de kedjor som jag trodde skulle vara helt täckta av klätterväxten är ännu tomma.

Vid en tuja har en fjäderstjärnvinda orkat upp en bit, men den är trots det inte mycket att hurra för.

Men så vackra blommor som utlovades på bilden på påsen har jag än aldrig sett, kanske jag sover för länge om morgonen?

Kanske har blomman redan börjat att vissna då jag vaknar?

Fjäderstjärnvindan tillhör samma släkte som den mer kända 'blomman för dagen', men denna skulle nog kunna kallas för 'blomman för morgonen' med tanke på den kortvariga blomningen.

Väderkvarnspalm eller solfjäderspalm.

Trachycarpus fortunei eller Livistonia chinensis

Vi var nyss i Turkiet, där såg vi palmer på många ställen.
Men, jag måste ju erkänna att jag inte är helt säker på om detta är väderkvarnspalmer eller solfäderspalmer, men de är ruskigt likt någon av dessa palmer.
För en svensk så är ju detta mycket exotiskt, för palmer trivs inte med svensk vinterkyla.
Men eftersom vintern vid medelhavet mer är att likna med en svensk sommar, så utsätts de ju inte för någon sträng kyla där.

Dessa palmer i Turkiet har troligen en gång blivit inplanterade där, för palmen har sitt ursprung bland Kinas berg, där de kan växa på platser som ligger mer än 1000 meter över havet.

Det sägs att lite äldre väderkvarnspalmer klarar ungefär 18 minusgrader utan att ta någon skada.

Små plantor av väderkvarnspalmen vill helst inte ha någon frost alls om de ska överleva vintern.

Detsamma gäller för solfjäderspalmer, de gillar inte alls minusgrader.

Adnan Menderes Bulvari, Side

De används som gatuträd vid Medelhavet, och ger ett tropiskt inslag även där, på ett sätt som varken pinjetallar, olivträd eller ceder gör.
En palm är ändock en palm, och är exotisk för oss.

Väderkvarnspalmen kan dessutom nå en höjd på tio meter, men nog är ju palmerna på bilden här under högre än så.
Kan de vara palmer av någon annan sort ändå? Solfjäderspalm?
Det finns en sort som heter europeisk dvärgpalm, men det kan knappast vara sådana på bilden här under, de är ju höga som svenska tallar.

Dess solfjäderformade bladverk är väldigt fint.

Om någon av Er vet vilken sort palm detta rör sig om så får ni gärna skriva en kommentar här under.

Hela sommaren har jag sett att det finns liknande palmer till försäljning hos en blomsterhandel i Boden, men de kostar nästan 300 kronor styck.

Efter att ha sett dessa palmer i Turkiet är jag nu väldigt sugen på att köpa hem en sådan, men det som gör att jag tvekar är ju att denna palm har svårt att klara och överleva hela vintern som krukväxt inomhus.

De trivs bäst med lite svalare placering, och högre luftfuktighet än vad vi någonsin kan erbjuda inomhus. En europeisk dvärgpalm klarar sig nog bättre under snön utomhus än inne i det torra inomhusklimatet. 

Och vinterförvaringen inomhus här i Norrbotten blir en lång, torr och mörk tid, från mitten av september till mitten av maj månad. Det är nog längre tid inomhus än vad som kan anses som hälsosamt för en sådan palm.

Europeisk dvärgpalm till salu i Boden.

Men visst, jag är omåttligt sugen på att köpa en sådan, men vi får se om förnuftet lyckas lugna begäret.