I vama toner

Blogtorka utlovades, men beställningar är beställningar, och för att vara ärlig är det skönt att alternera blöjsömnad med annan sömnad! På denna beställning fick jag fria tyglar, och det är alltid så trevligt att få sy helt ur lust och skapa fritt. Ett par byxor och två tröjor, och varma toner var enda kravet. Eftersom jag älskar randigt föll valet på dessa båda randiga tyger, och den näst sista snutten brunt molntyg. Nu är det bara att hoppas att beställaren blir nöjd!

kaniner och moln

Det är alltid kul när beställare återkommer tycker jag, även om denna beställare fått vänta länge på sina tröjor, men det ledde å andra sidan till att det fanns både Coverlock och nya tyger när den äntligen blev färdig! Inte så mycket att orda om, två tröjor med raglanärm i kanin- och molntyg från JNY, i storlek 116. Tanken var att det skulle vara söta mönster som piggade upp ett par vanliga jeans, och det tycker jag nog att de gör, eller?

Som jag skrev tidigare siktar jag på att ha alla beställningar klara efter helgen. Tack alla kära beställare som hört av sig med omsorger och förståelse! Ni är för gulliga, ni gör mig jätteglad! :)

leka ihop? Nej, sy ihop!

Jonathans kompis E var här på lekdag, och blev så otroligt förälskad i Jonathans sjörövartröja att hon bönade och bad om en egen. Snabbt hade räls och lego glömts bort, till förmån för klippande, nålande och syende. Tillsammans satt de vid sybordet som små ljus, medan jag sydde ihop en likadan till henne. Döm om Es mammas förvåning när hon hämtade sin söta dotter, i helt annan tröja! "Den har Jonathansmamma sytt till mig, och jag hjälpte till!" sa hon stolt :) Jo, numera är jag reducerad till Jonathans mamma, Jacobs mamma, Milos mamma - knappt någon refererar till mig med namn!

Jag kan verkligen inte nog berömma pirattyget Johanna Ahlard har designat, och mjuka tyger tryckt upp. Interlocken är mjuk, färgerna är helt fasta, inte sådär dåligt påtryckta som elefanterna från Jofotex var, och tyget håller jättefint för tvätt. Trycket är stort, så varje plagg blir unikt och man kan variera hur tufft/ sött man vill få plagget beroende på var man placerar ut mönsterbitarna. Och hur många tyg kan skryta med att vara bådet tuffa och unisexa på en gång?! Jag kan så väl tänka mig att sy en klänning med puffärm av det här tyget! :-) Det ni!

sneak peek på storbeställning

Jag har inte försvunnit, men jag jobbar för fullt på en större beställning - en hel garderob i tolv delar, inklusive jacka och tossor, till ett barn i åldern 9-12 månader. Det finns ett antal saker med denna beställning som är alldeles extra roliga: dels att jag får sätta ihop en hel garderob, måste ju vara alla syendes dröm! ;-) Dels att jag får välja tyger helt själv, och dessutom är det litet kul att jag faktiskt inte vet om det är till en pojke eller flicka! Beställaren nämnde inte det, och det gör mig ingenting - faktum är att det är rätt roligt att för varje plagg fundera om det är verkligt unisex, om det skulle funka lika bra på en flicka som på en pojke, och därtill om det är bekvämt, praktiskt och vackert! :-)

Så här långt har jag kommit än så länge, färgskalan drar åt det litet sobrare, med muddbyxor i ekologisk plysch som jag färgat, och ekologisk muddväv. Tröjorna är så klart de välkända elefanterna, som jag tycker verkligen kom till sin rätt så här. Eftersom jag hatar bodys blir det tröjor, och 9-12 månaders sitter/kryper/går ju rätt mycket ändå! Raglan sitter bäst längst, samtidigt som öppningen gör det lätt att klä en liten.

Nå, vad tycks?

freud garvar...

Att sy är terapi, och rätt ofta när jag får tid har jag lagt ihop tyger, hämtat mönster och börjat klippa utan att egentligen ha planerat vad jag ska sy. Då kan man ju verkligen fråga sig hur, eller snarare varför, det här settet kom till! Händerna gick av sig själva, klippte ut en liten hätta och en tröja, matchade med kantband... Snyggt blev det och jag är nöjd med settet, men varför??? Det finns ingen nyföding som ska få det, ingen beställning, ingenting! Undrar vad Freud skulle säga om mig...

ett annat sorts retro

Jag får litet vibbar åt 1987, Dallas, My little pony... Ett annat sorts retro sveper in, vi sjuttiotalister är på väg ut! ;-) Nej, men skämt och sido så börjar ju "retro" faktiskt även innefatta åttiotal! Även om jag oftast och helst syr "retro" som handlar om sjuttiotal. ;-) Nå söt är den i alla fall, och uppskattad blev den, en hästpyjamas till söta lilla M.

Tyget kommer från Fabric Fairy, utvalt just med tanke på M, då hon är galen i rosa och hästar. Mönstret är samma som jag använt till tidigare byxor och tröja, ungefär D-134. Enda skillnaden är att byxorna är en bit tajtare, framför allt i bensluten, då det ska vara en pyjamas och inte separata byxor. Även om jag kan tycka att det är snyggare att ha litet vidd i benen, som gör litet puff vid mudden, så är det absolut inte idealiskt vad gäller sovplagg. Och comforten går ju faktiskt före!

i rosaste rosa...

går detta set, till en av mina trognaste kunder. Byxor och tröja stl D134, byxorna i varmrosa sweat - helt underbart material, fattar inte att jag inte sytt mer i det??? - med blekrosa muddar i midja och benslut, det fantastiska tyget till tröjan kommer från Fabric Fairy (kan dock inte rekomendera att beställa därifrån, inklusive frakt och tull blev alla tyger tre gånger så dyra som yardpriset...) Mönstret är egenkonstruerat, och ärmslut och avslut har fått rosa rullfåll, behöver jag tala om att sötaste M gillar rosa?

Jag har tänkt rätt mycket på det där med unisex kontra genusmedvetet, se Rättvisa Barns kloka pulserier, då jag får fler och fler förfrågningar om att sy upp olika rosa outfits, och min tanke blir att man måste se mer till att det man syr är praktiskt, lekvänligt och generöst i passformen, än till just färg. När Jonathan såg dessa byxor blev han tex blixtförälskad och beställde ett par! Tyget har beställaren valt ut själv, och det finns en särskild sort känsla av att ha blivit hedrad, när man får vara med och sätta ihop en liten människas önskegarderob!

minimodellen

Min lilla modell modellar kanintröja (obs ej body, trogna läsare vet väl hur jag känner om dessa?) med matchande byxor ;-) Öh, nej, men visst ser han ut som en liten fotografunge?

Tröja med kuvertringning i det turkosa kanintyget (inte så jättekär i det, nu är jag sugen på det naturvita med bruna kaniner!) blev fint med röda muddar och röda plyschbyxor. Komiskt nog är dessa röda plyschbyxor det första barnplagg jag någonsin sydde, till Jacob när han var i Milos ålder, de satt åt pipsvängen illa på honom, och var framför allt hysteriskt för stora, men Milo är liksom byggd annorlunda, och på honom passar de jättebra! Däremot är de sydda innan jag fick min overlock, och GUDARS vad det kliar i fingrarna att sprätta upp allt och overlocka...

hur man slaktar en tröja

Min gamla tröja fick nytt liv i en Milo-tröja, utklippt på en höft efter en favvotröja. Ärmarna klipptes ur tidigare ärmslut, likaså klipptes fram- och baksida mot nederkanten på tidigare fram- och baksida, så jag slapp sy dessa sömmar! ;-) Materialet är oblekt (tidsblekt) bomullsjersey med hålmönster i, kändes lagom somrigt ihop med mörkbrun mudd och brun tryckknapp.

Med på bilden är även Milos favoritleksak, en boll från Rättvisa Barn!

Muddbyxorna är ärvda efter Jacob, de växtes ur för ca en månad sedan, och är redan lagom på Milo, dock i tajtaste laget ;-)

en elefant är stor och blå och den kan gå och gå och gå...

Jag kan inte texten till elefantsången i Dumbo, så jag hittar på egen text när den beställs av min äldsta, elefanttokiga raring. Häromsistens utbrast han "mamma, vi har elefanttyg i skåpet - det ska vi göra tröjor av!" Jaha, tänkte jag, det har vi ju faktiskt, elefanttyg alltså, och raskt klipptes två tröjor och en pj, samma som denna, för att sedan glömmas bort.

Nu har jag tagit itu med dem, två raglantajtisar och en pj, gula elefanter och röda muddar. Jonathan och Jacob hoppar runt och sjunger min modifierade elefantsång och är glada i sina tröjor. Jag är vansinnigt nöjd med min pj-modell, den verkar vara så där perfekt att ha på sig, mjuk och med lagom mycket vidd i. Halsöppningen gör också att det är lätt att ta på den, och sen bara knäppa. Vad Rättvisa Barn, och lilla L tyckte om sin pj kan ni läsa här.

Om Polo varit tågtokiga...

... hade deras tröjor nog sett ut så här, eller ungefär i alla fall. Mina killar är galna i Thomas tåget, alltså verkligen absurd-galna i - Jonathan drömmer om tågen och deras äventyr, och pratar i sömnen och roar hela familjen, dessutom har de lärt sig hela signaturmelodin - på engelska...

Så, när det var dags för nya varmare tröjor - båda killarna växer så det knakar just nu - var de helt eniga om att det skulle bli tågtröjor. Och jag försöker vara hygglig och göra dem till viljes, men jag får nog jobba litet på mina applikationstalanger... Först ut kom Jacobs tröja, och han blev väl halvglad. Efter en stund hör jag Jonathan visska till honom "Det är som ett tåg liksom!"

leisurewear för nyhetsuppläsare 1983?

Ja, litet sån känsla tycker jag det är över dessa tröjor! Färgen är så svårfångad, och blev rätt taskigt återgiven. Biltyget är alltså mörkbrunt med mörkturkosa bilar, och ärmarna och halsmudden är nougatfärgade.

Ärmsömmarna och halsringningen är nedstickade, förut brukade jag inte bry mig så mycket om att sticka ner dessa, men numera känns det helt nödvändigt, och mycket snyggare. Men för att väga upp för all prydlighet runt ärmringning och hals fick nederkanten vara rå och ovelockad.

Jag var verkligen fantastiskt nöjd, och tänkte att killarna skulle bli överlyckliga, men det visade sig att Jonathan ratade sin tröja direkt med komentaren "Nej, den är inte till mig, det är bilar på den, jag vill ha bara blommor!" Så den större i stl 98 får gå till shoppen, och förhoppningsvis hitta ett hem hos någon som gillar bilar!

Jacob gillar sin biltröja, Jonathan sitter hellre i en snart-för-liten kanintröja och obloggade elefantleggings.

Jag har för övrigt klippstopp nu, för första gången någonsin! Jag har så många idéer inför vårkollektionen, så många små nyfödda i bekantskapskretsen, beställningar, och växande barn, och eftersom jag är så lat på att byta tråd i overlocken har jag försökt klippa allt på en gång. Men nu syr jag på ca tio olika plagg samtidigt, är helförvirrad, och får ingenting riktigt färdigt!

den ska vara blommig mamma!

En av de saker jag älskar mest med tyg och mönster är hur oberäknerliga de är. Det här tyget fyndades på myrorna och flyttade in i min tyggömma i väntan på inspirationen. Och där har det legat. En liten bit blev en väska till min lilla pyssliga kusin, men sen blev det bara liggandes.

Ärligt talat var det nog inte inspiration som gjorde att jag klippte till dessa heller, men Jonathan drog iväg och växte flera centimeter när jag blinkade, och plötsligt var allt för kort. Som en liten diktator förklarade han vilkoren: blommigt och liksom... brunt. Jag fogar mig och letade i skåpen.

Modellen har jag änvänt förr, men nu provade jag att svänga sprundet i halsen, och också att svänga upp sidorna för att få mer tunikakänsla. Jag gillar resultatet. Självklart gjorde jag bara en tunika till Jonathan, Jacob ärver ju Jonathans gamla kläder, så han fick ju massa "nytt" nu, tänkte jag. Tänk igen. Jacob vill, nej MÅSTE, självklart ha en likadan. Så, tillbaka till symaskinen, och nu har vi två. Tror jag ska sy en till Milo också, fast en i omlottmodell.


Så här söta blev de i alla fall i sina matchande tunikor. Bådas byxor är obloggade, Jonathans är ett par i manchester, med lätt utsvängda ben, och Jacobs är en hemmagjord variant av schampoodles byxor, vi har ett par som vi älskar, matchar allt och perfekta under overallen. Tyvärr är de ju rätt dyra, men jag är inte sämre än att jag snor designen rakt av! ;-)

Så var det dags för luciafirande på dagis, och eftersom skolorna lagt sitt firande på fredagen hade vi på dagis vårt idag. Jacob fick en tomtedress, ärvd från storebror som hade den i förfjol, men Jonathan ville inte vara tomte, så han blev pepparkaksgubbe i bruna tights och ny blomtunika.

På bilden fikar pojkarna efter sången, och Jacob har lånat Jonathans mössa. Modellen var superenkel, men funkade mer än dugligt. En kvadratisk plyschlapp, med applikation i form av en stjärna i vit trikå, fasttråcklat på en runt bit muddväv. Jonathans dagiskompis L fick en likadan till sin pepparkakegummeklänning (älskar svenskan ibland, vilka härliga ord man kan tillverka!) och de var såååååå söta ihop i sina mössor!

Bara litet tröjs...

Sätt på dig en tröja - jag fryser! Jag har blivit sinnebilden av en hönsmamma. Hence - nya Milotröjor i stl 68. Mönstret från Ottobre var ursprungligen en body. Kaninerna o ugglorna är ju så berömda att inga vidare introduktioner torde behövas?

Kul att sy efter allt stickandet! Fort går det ju...

Tokmatchat!

Tja, jag kanske går över styr ibland i mina matchningsdrömmar... Men alla de set jag gör till Mini nu är tänkta att kunna användas tillsammans eller ihop med ngt annat litet som man vill, och det här settet är också tänkt att kunna kombineras med detta.

Settet är som vanligt i storlek 50. De flesta tycker ju att storlek 50 är en ganska onödig storlek, men vis av erfarenheten syr jag mycket i den. Mina killar har båda varit små när de kom, och jag är ju ingen jätte själv =) Dessutom har argumentet att man får så mycket småkläder av vänner o familj inte heller hållit här, tror inte vi fått ett enda set i en storlek under 62... Storlek 50 har räckt gott och väl de första två månaderna, så därför blir det många miniplagg nu!

Jag har tidigare skrivit att jag är svag för färgkombinationen, och det är jag verkligen, nu mer än någonsin! Känns såååå sommarfräscht med vita och svartbruna ugglor, och orange är verkligen min favorit att kombinera med!

Material: De berömda ugglorna, i brunt, från Jofotex. Orange mudd från Textilcentrum, och knytband till hättan av presentsnöret på mitt vackra morsdagspaket - en underbar petroleumblå gravidklänning från Isabella Oliver (som jag tyvärr inte gör rättvisa åt i mitt nuvarande tillstånd...)

Modell: Tröja med kuvertringning i samma modell som denna, dock inte body utan kapad och gjord som tröja istället, byxor enligt eget mönster, hätta från Ottobres 5 2006.

Bäst: Att det verkligen blir så tokmatchat, ser fram emot att få prova på bäbis och se om det funkar eller bara blir töntigt... Och förstås färgkombinationen, som jag redan nämnt... =) Ett set jag blir glad av!

Sämst: Att jag inte hittar något snyggt sätt att bandkanta ärmar som är så små - jag gör som Ottobre föreslår och sätter på kantbandet först och syr sen ihop ärmen, men det blir inte snyggt i sömmen... Annars är jag galet nöjd!

Prydligt till stora storebror

Jonathan blir ju stora storebror nu i sommar, tre år gammal och storebror till två! Det här settet var roligt att sy eftersom jag haft det i huvudet ända sedan jag sydde mössan till lilla I. Men det tog sin lilla tid att lista ut hur jag skulle fixa v-ringningen på ett snyggt sätt. Eftersom min kamera inte riktigt samarbetar fick jag inte någon bild på just den detaljen, men jag löste det iaf med att mudden fick gå omlott just vid v't, det blev distinktast (hm, finns det ordet?).

Det är alltså ett par velourshorts, med tillhörande v-ringad tröja, i midnattsblå velour från min lokala tygaffär, och kritvit mudd.

Settet är i storlek 92/98, och tanken var främst att ha ett par shorts till nu, med en matchande tröja för svalare kvällar, samtidigt som tröjan kan funka i höst till tex jeans eller röda manchesterbyxor...

Sena påskharar (eller... de är ju kaniner!)

Nå, det blev ju självklart ett gäng kaniner här med, men min vilda snart-treåring går knappt att fånga med kamera längre, han vill stå bakom kameran och fota själv i stället! Han har också tagit bilden på söta lillebror i kaninbyxor och storebrors rosa solglasögon med stjärnor på...

Byxorna är pyjamasbyxor till storebror, och vanliga byxor till lillebror, men ser identiska ut... Storlek 74 och förlängd 92. På den undre bilden är en pyjamaströja, stl 92, till byxorna (den till vänster) och en tröja med bruna ärmar (beställning) i storlek 86.

Nöjd med plaggen är jag, dock inte lika nöjd med bilderna! =)

Sjuttiotalet på beställning

"En tröja i gult och brunt, lite sjuttiotalig", så lät beställningen, och det är förstås extra kul när det är beställningar i just den stil man själv vurmar för... Denna ska förhoppningsvis pryda en liten femåring nu till vintern. Modellen är egensnickrad, jag har verkligen fallit hårt för raglanärmar, och det gör ju att den känns extra sjuttiotalig också! Nu får jag bara hålla tummarna att den faller i smaken...

Storlek 110. Tyg från e-slöjd, modellen egensnickrad.

Dags för nya byxor!

Coco vill inte längre ha vanliga byxor som sitter i midjan, och därför har jag börjat snickra på ett mönster till sparkbyxor, vilket inte var helt lätt. Jag började först med ett mönster ur Sy till barnen, men det blev alldeles för stort i midjan. Dessa är en kopia av Me & I's mönster, och passar riktigt bra på min smalis. Helt fram- och bakstycke, och blökil i grenen. Plysch från Hilco.

Därtill en tröja i e-slöjds trikå, sydd enligt mönster ur Sy till barnen, men en aning snävare, och tyvärr kantad med muddväv, eftersom jag hade slut på strechiga kantband...