Garagets förvandling.. fortsättning

Som jag berättat om här, så bestämde vi oss för, att göra ett uterum av det gamla garaget. Vi kallar faktiskt uterummet för Orangeriet, även om det inte är uppvärmt vintertid, som ett riktigt orangeri måste vara.

Nu förvarar vi en del känsliga växter i kruka där inne vintertid, så de är skyddade mot kalla vindar och vinterfukt, men rummet är alltså inte uppvärmt.
Vi har monterat ett elektriskt element där, men av kostnadsskäl, så värmer vi inte upp vintertid. Det är inte precis någon vinterisolering i vare sig fönster, golv, väggar eller tak. Däremot kan man få en trivsam värme från elementet, då man sitter där under kyliga kvällar.

Golvet har en grund av betong. Över betongen ligger tegelstenar, som Christer kapade till halva tjockleken.
Det är gamla fina handslagna tegelstenar.

Nu efteråt, så har jag insett att det kanske varit klokare att inte ha någon betongbotten. Det är inte så lätt att rengöra det här golvet. Det hade varit bekvämt att kunna spola av det. Nu blir det skurning.
Fast tanken var också, att se till att hålla möss ute. Då hade det nog inte räckt med ett tegelgolv i sand.

Då vi har strävat efter att hålla husens utsida så nära ursprunget som möjligt, så har vi fortfarande garageportarna kvar utanför innerdörren.
Det lilla mellanrummet mellan ytterportarna och väggen blev utmärkt för elskåp, eluttag och en styrning till bevattning i trädgården.

Det är lätt att projekt sväller!
Vore det inte bekvämt att ha vatten i vårt Orangeri?
Snart var ett full grävning över hela gårdsplanen fram till vår pumpbrunn, som ligger nästan längst bort i hörnet, utanför Drängkammaren och snickarboden.

Ja, och vatten kräver någon sorts avlopp!
Nu skulle det ju inte bli annat än gråvatten, så vi bestämde oss för att göra en liten dräneringsbrunn utanför och leda vattnet dit. Det blev en enkel typ av klädd grop fylld med makadam. Vi har torr sandjord, som vi ville hålla utanför gropen.

Inne i närmaste hörnet kommer alla rör in. Där finns även en fördelning till en ledning, som går till en kran på utsidan av Orangeriet, invid den lilla dammen.

Sedan fönstren blivit glasade, placerade jag krukor med plantor och sticklingar i fönsternischen. Det visade sig ganska omedelbart vara ett misstag.
Spill och blomjord på en putsad yta är väldigt svårt att ta bort.

Raskt bestämde vi oss för att sätta något tåligare i fönsternischerna.  Helst ville vi ha något av sten, men det var knappast tänkbart med tanke på kostnaden. Det lutade mot någon sorts klinker.
Av en ren händelse, när vi hade ett annat ärende till Bauhaus, så hittade vi färdiga fönsterbänkar i granit för runt 180 kronor styck - om jag minns rätt. Och de var i RÄTT längd!
Fix och färdig stenhylla för varje fönster! Den behövde bara fasas in och putsas fast.

Från början hade vi det ganska trivsamt i vårt Orangeri och satt där ofta, även om det inte var målat i taket och inte färdigt med vattnet och vasken.
Den gamla kökssoffan fick ny användning. Tills vidare fick de riktigt sköna trädgårdsstolarna bli våra sittplatser runt bordet. Bilden är faktiskt tagen innan vi fick in tegelgolvet.

Men nya saker inträffade...

Orangeriet var det enda rummet som var en någorlunda mussäker plats. Allteftersom vi tömde boningshuset, så blev vi tvungna att börja använda det som förråd.

När mamma gick bort och vi hade begravning, fick vi till och med använda det som sovplats för ena dotterns familj.

 När pappa blev ensam, så fungerade det dåligt för honom att bo själv.  Han bodde omväxlande hos oss och hos min syster och svåger. Hans lägenhet fick sägas upp.
Det mesta skänktes bort, men det blev ändå en hel del som man ville spara.
Återigen fanns bara Orangeriet som lager.
Idag är där instoppat alla saker, som vi inte har placerat än, så nu är nästan hela rummet fullt.

Så ska det inte få fortsätta, men vi har inte orkat ägna oss åt det ännu. Vissa saker kommer vi säkert att ta med in i boningshuset.

Tills vidare får vi hålla oss utanför Orangeriet med våra gäster.

Garagets förvandling till uterum

Vad gör man med ett för litet garage, som har blivit av med sitt tak?
Det kunde ju inte gärna fortsätta, att stå så där öppet för allt som kommer ner ifrån himlen - vilket verkligen  är allt möjligt! Dessutom såg det förfärligt illa ut.

 Efter litet övervägande kom vi fram till, att det skulle kunna bli ett fint uterum.
Där skulle jag kunna pyssla med omplantering och kanske litet frösådder med plantuppdragning.
Där skulle vi också kunna sitta och kura när det blåser ute. Det skulle inte behöva ta så lång tid att fixa till det!
Det här med att plötsligt få ett eget trädgårdsrum, var inget jag räknat med, så jag var glad som en lärka!

Men hösten hade kommit, så vi valde att vänta tills det blev vår igen, innan vi fortsatte.

När vi nu skulle lägga det nya taket, så ville vi byta till litet bättre takåsar. Sagt och gjort. Christer hyvlade till nya åsar och ett par vänner, som brukar hjälpa oss, satte igång med att bygga uterummet.

Nu gällde att skaffa några lämpliga fönster till rummet.

Hos återvinningsföretaget Spiken i kistan, i Lövestad, hade vi sett fina järnfönster, så vi åkte dit för att titta på dem igen.
Vi behövde tre likadana fönster och det fanns det. Ja, det fanns faktiskt  ett fjärde också, men det var bräckt och i dåligt skick

Det var perfekt att fönstren inte hade bågform i överkanten, för då hade det nog blivit litet för kyrklikt. De skulle ju sitta så tätt ihop.

Nästan genast fick vi besked av våra byggare, att väggarna var alldeles för dåliga. Murbruket var sprött och det mesta fick muras om!
Det fick också bli förstärkningar med Lecabalkar över fönstren. Det blev ju ganska smalt mellan fönstren.

För att det skulle bli så ljust som möjligt så gjorde vi två takfönster också.

I det här skedet hade vi redan märkt, att man saknade ett fönster på kortväggen, så vi letade fram ett gammalt stallfönster som vi hade sedan tidigare.
Man behövde bara hänga bågen på väggen så såg man, att det inte skulle bli snyggt med en annan form på fönstret.

Det fanns bara en lösning och det var att åka och köpa även det fjärde fönstret.
Christer fick svetsa och laga skadorna. Sedan han målat fönstret, var det dags att sätta in det.

Eftersom byggarna inte hade tid att stanna så länge, så fick alla fönstren muras in, utan att de hunnit bli glasade. Det var synd för det var ett hiskeligt jobb att glasa 48 små rutor i obekväma ställningar.

Under tiden hade kunde jag inte hålla mig från, att så smått börja ta in några trädgårdsmöbler och  använda uterummet.

Yttertaket fick ett gammaldags utseende genom att vi valde en beklädnad av en sorts tjärpapp, lagd på trekantsribbor.

På en annan byggåtervinning hittade vi en riktigt fin dörr, som var färdig att använda, bara man bytte ett glas som var trasigt.

Hur det sedan fortskred får jag berätta om någon annan dag.