Det har varit en rolig vistelse med barn och barnbarn. Fast man är inte van vid att mest hela tiden vara runt 20-25 personer vid matbordet. Ibland fick vi gå undan och vila litet.
Vädret var strålande på Midsommaraftonen och vi hade lekar runt stången. Stången var litet kort i år, men det gick bra ändå!
De yngre männen hade gjort den i ordning med löv och blommor.
Sedan var det en stunds traditionsenliga ringdanser och lekar, före den lika traditionsenliga tipsrundan.
I år hade ett par av barnbarnen skrivit några av frågorna.
Under veckan före midsommar var det ganska mycket aktivitet.
Det gamla taket på ett av fritidshusen skulle läggas om. När så många var samlade, så fanns det gott om arbetskraft.
Det ursprungliga taket var en sorts tjock, pressad fibermassa, som hette Onduline. Det hade nu, efter drygt 35 år, tjänat ut och börjat läcka. Nu skulle det bli ett plåttak.
Vuxna och halvvuxna flickor deltog i rivningen av det gamla taket.
Ett gammalt sätt att göra byggställning kom till användning. Det passar när taken inte är så högt upp.
Ett lämpligt antal trekanter byggs enligt bilden. De stöttas mot huset med ett stöd som syns på nästa bild. Ingenting behöver spikas fast i huset.
Den nedåtgående stödplankan ska sedan hållas på plats av ett kraftig stopp, som är nerbankat i marken.
Det har inte kommit på plats än på bilden.
Uppe på de utstickande överdelarna läggs gångplanken. Det blir helt stabilt och håller för flera personers tyngd.
Det är förstås inget som "Arbetarskyddet" skulle godkänna, eftersom det inte finns några skyddsräcken, men det har fungerat utmärkt för oss.
Så här blev det nya taket.
Samma byggställning användes på en annan av stugorna, när det taket lades om förra sommaren
Så här såg den stugan ut med sitt tjärpappstak.
Och så här användes byggställningen.
Christer, som fortfarande inte är helt återställd i ryggen, vågade inte balansera på taket, så han byggde i stället ett nytt brodäck till en stuga och ny yttertrappa till en annan.
Innan vi åkte hemåt igen så gjorde jag ett nostalgiskt besök på min barndomsgård.
I det här gamla huset föddes jag.
Nuvarande ägare är min kusins son. Här beundrar vi utsikten över sjön, som nu syns igen sedan han har börjat röja bort träd och sly, som etablerat sig på inägorna.