Vår källarlucka

Nu kommer ett bygginlägg igen.
Som jag sagt tidigare, så har vi bara haft en provisorisk lucka ner till källaren under köksgolvet. Nu har Christer gjort den ordinarie luckan, så jag vill visa arbetsgången.

Den som följt bloggen vet att golvplankorna till köket hade slagit sig så vi blev tvungna att hyvla om alla ekplankor.  Dessa minskade då, så att virket knappt räckte till hela golvet. Det fanns alltså inga brädor kvar att byta till, ifall något skulle bli fel. Det gjorde det här jobbet litet extra påfrestande. Inget fick bli fel!
Till själva källarluckan hade vi avsatt fortsättningen på de brädor som låg i golvet, för att få så osynlig övergång som möjligt.
 
Luckan har krävt mycket funderande, då vi ville ha dolda gångjärn. Sådana  gångjärn måste lyfta luckan litet när man öppnar, så att den inte tar i kanten. Det svåraste är, att de måste fräsas in i  ändträet på det befintliga golvet.

Christer har kliat sig i huvudet och tänkt. Gått som katten kring het gröt. Men till sist hade han tänkt färdigt.

För att inte ekluckan skulle bli för tung, så har vi ingen stor öppning.

Uppe på golvet fästes en styrregel och på den små stoppklossar, för att stanna fräsen vid rätt punkt.
Här krävdes det noggrann och exakt mätning, för att de tre gångjärnen ska komma i rätt linje.

 Så var det dags för fräsningen för första gångjärnet.

  Först ett grunt spår för själva fästet. Därefter litet djupare för insticksdelen.

Urtaget för insticksdelen borrades med ett par träborrhål invid varandra.

 Resterna höggs bort med ett smalt stämjärn.

Här provas det första gångjärnet. Sedan upprepades proceduren med alla tre järnen.

Falsen som luckan ska vila på måste justeras till exakt jämn höjd, så här fräses kanterna runt hålet.

 För att undvika slammer från luckan när man går på den, så kläs kanterna med en sorts filtmatta.

Nu till själva luckan.

Det har varit mycket funderingar omkring vad fukttrycket från källaren kan innebära. Det skapas ju ett helt annat klimat under luckan, än det är på golvet, som till och med har golvvärmeslingor. Ändå ska de två ytorna helst uppföra sig någorlunda lika. Trä lever som bekant!

 Under hela luckbygget har brädorna varit separata och alltså kunnat plockas isär. De har hållits ihop enbart av lösa fjädrar och silvertejp.

Allra först frästes urtaget till lyfthandtaget. Linjen var markerad på träet.

När handtaget skulle provas, så tyckte Bill att han väntat nog. Nu var det väl ändå dags att kela litet!

 De tre brädorna, som skulle ha de motsatta urtagen för gångjärnen, spändes emellan två reglar och urtagen markerades noga med maskeringstejp före fräsningen.

Sedan gångjärnen fästs med förborrning och skruvning, var det dags att prova om luckan fungerade.

Och visst gjorde den det!

 

För att försöka skydda luckan mot fukttrycket, sattes en aluminiumplåt  på den öppna delen som inte ligger i falsen. Det är den plåten, som med sina skruvar fäster ihop hela luckan.

Luckan är klar!

Nu avvaktar vi och håller tummarna för att allt kommer att fungera bra. Skulle det visa sig bli några problem, så får vi försöka åtgärda dem då.

Gör en  tilläggsbild, då jag inser att jag kanske bör visa hela luckan i golvet. Så här blev det alltså.

Nästa drag är en trappa ner till källaren.

Tillägg den 24 januari 2018
Då vi fortfarande har många besökare som bygger luckor, så gör jag ett litet tillägg här.
Nu har vi haft luckan i vårt köksgolv under rätt många år och den har fungerat väldigt fint.
Det har hänt vid några få tillfällen att luckan har svällt igen, så den har blivit svår att öppna. Det brukar hålla i sig några dagar, sedan växlar luftfuktigheten och det blir normalt igen.

Har fått frågor via mejl från olika luckbyggare om var man kan köpa gångjärnen.
Det finns ett stort utbud på nätet om man googlar "concealed hinges"
Vi köpte våra på Ebay i England, men har senare sett att de finns hos theofils.se vilket alltså är i Sverige. Där kallas de byggnadsgångjärn.
http://www.theofils.se/Byggnadsgangjarn.aspx

Lycka till med era luckbyggen!

Katter, katter, katter...och litet annat också

Skipper är tillbaka och verkar inte alltför illa åtgången. Det känns väldigt skönt att han är här igen.
Har inte varit så nära att jag kunnat studera hur hans öga ser ut. Han skuttar snabbt över gårdsplanen, när han är ute. Han verkar ha valt något annat liggställe, för jag ser honom aldrig där han brukade ligga förut.
Vi har försökt att passa på och gå ut med ljummen mat när vi ser honom, men det är inte alltid han hinner få något, för det har kommit hit två katter till, som också håller till ute på logen. De kastar sig över maten, så fort det kommer något i skålarna.
Det är en katthona och hennes kattunge från i somras. Försökte ta en bild på kattungen, men den smet iväg in ibland bråten på logen.

Vi vet var de katterna egentligen bor. Det är vår grannes katter, men han verkar ha varit bortrest sedan flera veckor. Tyvärr har jag inte heller sett att någon annan har varit där och skött om matningen. Vet att han anser att katter framför allt ska föda sig själva på möss, men tyvärr så fungerar det inte, åtminstone inte vintertid, så de är mycket utsvultna.
Den lilla kattungen är dessutom säkert för liten för att jaga, men för stor för att dia sin mamma. Den piper så ynkligt.
Ja, vad ska man göra? Vi kan inte ha så här många katter, men vi orkar inte heller med att se dem svälta!
Förstår verkligen inte, att man kan vara så här hjärtlös mot sina djur, men för grannsämjans skull är det svårt att anmäla också!

För övrigt så försöker vi beta av en sak i taget, av det som återstår att göra i huset.

 Nu har den sista delen kommit, som ska sitta ovanför vedspisen inne i spiskåpan . Det är en termostat, som känner av när värmen stiger därinne och startar då en fläkt som  ventilerar bort värmen.
Ni som följt bloggen kommer kanske ihåg att vi ska sätta ett par extra ledlampor ovanför vedspisen för att få litet balans i belysningen. Eftersom ledlampor är rätt känsliga för värme, så vill vi försöka skydda dem på det här sättet.

Älskar den nya induktionshällen, men ack så svårt det är att hålla glashällar rena och blanka. Hushållspapper fungerar verkligen inte! Fungerar knappt ens om man använder hällrengöringsmedel. Det är som om man gnider med en fet trasa. Det blir fetspår hela tiden. Man torkar och gnider, men de tar aldrig slut!
Nu har jag funnit att det bästa och lättaste sättet är, att oftast tvätta av hällen som vanligt med disktrasan och ev Yes och sedan torka torrt med en mirakeltrasa. Det fungerar faktiskt rätt bra.
Tycker ni också att det är problem med rengöringen av en glashäll?

Själv har jag tagit itu med att klä om några gamla köksstolar, som vi fått av en släkting.
Hade ett helt oanvänt tyg liggande, som jag skaffade när vi höll på att bygga Undantaget, vår gamla bostad.
Det var avsett till köksgardiner, men vi märkte när vi flyttade in där, att vi inte ville ha några gardiner i köket, så tyget har legat i ett skåp sedan 2001!
Nu kom det till pass på stolssitsarna.

Stiftar fast tyget på de gamla träbottnarna, som hade en hel och bra stoppning sedan tidigare. Det gamla tyget hade blivit mycket smutsigt och behövde bytas.

Så här blev resultatet.

Nu skiner solen och det är mindre än -5°. Man kanske skulle ta den där promenaden, som väntat i några dagar...

Spiskåpans utformning del 2/2

Hej alla läsare!

Dagarna är fyllda av förberedelser inför inflyttningen. Det har inte alls funnits någon tid för bloggandet.
Nu är köket i det närmaste helt klart. Ja, de vanliga listerna fattas förstås än. Det är lister under och över skåpen, golvlister och dörrfoder,  men om en vecka börjar vi flytta över alla kökssaker som ska hit.

Vi kommer att hinna flytta in med det mest väsentliga före julen, men vi kommer inte precis att hinna flytta ut från Undantaget. Det får bli efter jul.
Alla möbler och mycket köksutrustning ska ju faktiskt stanna kvar i Undantaget, eftersom vi tänker hyra ut den bostaden till gäster, som vill vara i Skåne en tid.

Ni som har väntat på att få se den färdiga spiskåpan, som påbörjades här, ska nu få se resten av konstruktionen och resultatet.

 Först monterades tre kraftiga järn upp på bjälken ovanför bakväggen och en liten bit in på taket. Det är de som ska hålla själva kupan. Spiskransen är ju instucken i väggen så den håller förstås också en del.

Mellan varje järn och de "öron" som är svetsade på armeringen i kransen, går ett stag som har vantskruv i nederänden. Med det kan man justera längden på staget och det är ändå fri rörelse om det skulle bli någon sorts vibration i taket när någon rör sig på ovanvåningen. Enligt beräkning så ska varje stag bära cirka 30 kilo.

 Fläkten måste fästas upp på något sätt. Här monterade Christer metallskenor, som ska bära en underplåt, som själva fläkten fästs i.

 Kåpans väggar byggdes av Träullit - kallas också Nikeplattor. Det är alltså byggskivor av träull och någon sorts cementblandning. Fogarna limmades med PL 400.
Mellan fläkten och kåpan över vedspisen sitter en mellanvägg gjord av mineritplatta, som mot fläktsidan är klädd med eldfast isolering. Likaså har delen över vedspisen ett isolerat innertak för att skydda trätaket mot hettan.

 Sedan skulle kåpan putsas. Nikeplattorna gick ganska bra att putsa.  Putsningen av kransen däremot var nog på gränsen till vad en ändå rätt erfaren amatör kunde klara.
Man fick inte komma med kommentarer när det hela pågick, så mycket kan jag säga! ;-))
Det var svårt att få  fäste för bruket. speciellt undersidorna var svåra. Bruket ville släppa hela tiden, trots att han blandat ett litet segare bruk till det här jobbet.

Så blev det dags att välja kakel. Där var vi rätt så villrådiga. Det kakel vi gillade bäst stämde inte riktig med färgen på köksskåpen. Till sist bestämde vi oss för ett helt vitt kakel med litet ojämn yta, som gör att det ser handslaget ut.

 Det var med lättnad vi konstaterade, att det kändes som ett bra val, när vi fick upp det på väggen.

Den inbyggnadsfläkt vi har valt, från Fjäråskupan, har en lång kabel till en lös manöverpanel, som man kan placera var man vill på fläktkåpan. Vi valde därför att placera den på den minst synliga kortsidan, 

När kransen tillverkades så satte vi in ett rör för genomföringen och vid putsningen sparade Christer ut en liten bit för en fästplatta.

.

 Ibland får man användning för sina "bra att ha -grejor"! Här svarvar Christer till en specialgäng inuti en större skruv, för att kunna skruva fast den lilla panelen med ganska små skruvar. Själva fästandet i kransen kräver den större skruven.

Så här ser det ut när alltihop är monterat och klart. Det följde även med en fjärrkontroll, som man kan använda om man vill. Kanske när man satt sig till bords och märker att man glömde att stänga fläkten... ;-)

 Spiskåpan behöver bränna ännu en tid innan den kan målas med samma färg som vi har på de andra putsade väggarna.
Fläkten har ledlampor, men det är litet mörkt över vedspisen så där ska vi experimentera litet med att sätta ett par extra ledlampor. Det finns ett problem som vi inte vet om det går att övervinna. Ledlampor tål inte samma värme som halogenlampor. Ingen har kunnat säga om detta kommer att gå. Vi får helt enkelt prova och se vad som händer.

Nu har vi julpyntat upp huset och ska ha litet kaffegäster i morgon, ifall nu inte det hotande snöovädret kommer emellan.

Sedan är det inte länge innan barn och barnbarn kommer för att fira jul hos oss. Det ska bli fantastiskt roligt att få träffa allihop i några dagar.

Det är så många år som vi väntat på det här, så det blir en njutning att kliva in genom dörrarna och känna att nu är det här vårt hem!

Hoppas att ni alla har en fin adventstid och ser fram emot en härlig jul!

Dela ut all värme

Nu har det återigen varit länge sedan jag hade tid med bloggen. Idag tänker jag skriva litet om att dela värme.
Man kan dela värme på flera olika sätt. Ett är att umgås med sina vänner och det är vad jag har gjort under förra veckan när vi hade besök av en gammal vän, som ville resa bort över sin födelsedag.
Naturligtvis firade vi ändå henne med kaffebricka på säng, blommor, present och litet morgonrosslig sång.
Själva födelsedagen var vi ute och åt en mycket god middag och efteråt blev vi hämtade av en vän  här i byn, som också bjöd in oss på kaffe och god kaka som avslutning på firandet.
Veckan blev för övrigt fylld av många utflykter och mycket god mat.

Värme och kärlek som kommer från hjärtat är nog varje människas största behov. Finns inte det, så blir livet ganska meningslöst.

Det andra sättet att sprida värme som jag vill berätta om nu, är mycket det precis motsatta. Mycket sakligt och konkret om hur vi byggt upp värmesystemet i huset.

 Här i gamla fruktkällaren kommer kulvertröret in från värmepumpen i snickarboden till boningshuset.

 Systemet består av olika slingor för element och för golvvärme. Vi har dessutom delat upp så att det går i olika slingor till olika delar av huset. Det gör att det förstås blir en massa olika fördelningar.
Fruktkällaren blev en bra plats för alla fördelningarna, som behöver en hel del utrymme.
Problemet här nere är att takhöjden är väldigt låg, så Christer fick sitta och montera.



 Att löda kopparrör var en ny erfarenhet, men sedan Christer läst på litet på nätet om metoden så gav han sig i kast med det.

 Resultatet blev bra. Det har nu fungerat i över två år och hittills inte visat upp några problem.
Vi har vattenburen värme till element i alla rum, som har trägolv. De två hallarna, badrummet och skafferirummet har golvvärme.
Köket har fått en kombination med två element och en golvvärmeslinga, trots att där ligger ett ekgolv.
Vi valde att göra så, eftersom det är ett galvelrum och det bara fanns plats till två element, vilket kändes i minsta laget.
Hittills har vi inte märkt några tendenser till torkspringor i ekgolvet.

Vissa bitar av fördelningen fördes över till matkällaren, som ligger under köket i andra änden av huset.
Där hade olika vatten och värmerör kommit ner litet som det föll sig bäst, innan vi slutförde gjutningen för köksgolvet, så det blev svårare att få till en riktigt elegant lösning.
Här är dessutom en provisorinsk varmvattenberedare tillkopplad. Den var bra att ha när vi hade gäster som sov i rummen på övervåningen och använde badrummet, men den togs bort när varmvattnet senare kunde komma från värmepumpen.

När man renoverar själv, med enbart skisser och "tankeplanering", så hinner man inte alltid tänka på allt, så ibland blev det korsningar där vi fick mejsla bort litet betong för att rören skulle få plats under trägolvet.

Ute är det allt annat än värme, även om solen faktiskt nyss tittade fram en stund. Vi har i varje fall inte ännu drabbats av den stora vinterkylan som man hotade med i början av veckan.
Som ni ser så ligger vår brunnshäll fortfarande kvar på släpvagnen. Det är ett litet projekt för sig!

Nu ska jag fortsätta med att ordna till den värme som sprids med ljus, adventsstakar och ljusslingor och önskar er alla en fin 1: Adventshelg!

Luft och vatten

Har ju tidigare visat våra vedeldade kaminer och spisar, som vi så gärna eldar bara för att njuta av den där speciellt sköna strålningsvärmen men också framför allt få lyssna till sprakandet från elden. Det måste vara något djupt inne i människosjälen, som gör att de flesta njuter av brasor.

Idag tänker jag visa den huvudsakliga uppvärmningen av boningshuset, Snickeriet och Drängkammaren.
Det sker med vår luft-vatten-värmepump, som har utomhusdelen bakom snickarboden och innedelen inne i samma bod. Pumpen är en Thermia Atec.

Sedan förs det varma vattnet genom en kulvert in till gamla fruktkällaren i boningshuset.

Min exmake hade vänligheten att hjälpa till med inköp och installation av värmepumpen.
Han har nämligen jobbat huvudsakligen med försäljning och installation av värmepumpar under många år. Det innebar att vi fick rabatt på den här installationen. Vi är mycket tacksamma både för hjälpen och goda råd från honom. Med hans råd valde vi en Thermia Atec, som verkar robust och har lågt ljud, som inte är särskilt störande.

Värmepumpen behövde en dräneringsgrop för det vatten som bildas när den automatiskt avfrostas med jämna mellanrum. En djup grop fylldes med lämplig makadam.

Sedan  skapades en gjuten platta över gropen. Uppe på den murade Christer ett upphöjt fundament.

Genom upphöjningen och ner i dräneringsbädden går det rör, som ska leda bort avfrostningsvattnet.

För borrningen genom den tjocka väggen hyrde vi en specialmaskin. Då den var tung att hålla så byggde Christer ett provisoriskt stöd.

Så snart fundamentet hade bränt tillräckligt rullades den tunga utomhusdelen på trärullar inifrån gården och ut till baksidan av stallet.

Nu gällde det att få upp den 140 kilo tunga pjäsen på fundamentet. Med list och knep gick det.

Och här har den stått sedan dess.

Under skalet finns förstås en hel del elektriska och elektroniska komponenter.

Även inomhusdelen har förstås massor av innehåll.

Sedan var det massor av rörmokeriarbeten som Christer klarade själv...

För framtida bruk finns här en förklaring till alltihop.

Ett extra skåp med mätare visar enkelt hur temperaturen ligger på in och utledning, utan att man behöver gå och knappa på själva värmepumpen.

.På fronten finns annars manöverpanelen, som kan ge mycket information om läget.
Sedan vi startade pumpen och fick koppla bort den gamla elpannan, har våra uppvärmningskostnader minskat ordentligt.