Bygga kattvindar

Idag tänkte jag visa er, hur vi har försökt ta tillvara det lilla utrymmet som brukar kallas kattvind. Det är alltså utrymmet under snedtaket, bakom de låga sidoväggarna.

Kattvindarna ville vi så mycket som möjligt använda till att dölja rördragningar av olika slag.
På det undre golvet, som alltså är taket till nedervåningen, ligger alla möjliga rör. Just här syns bara elrör.
Sedan spikades reglar för att vi skulle kunna lägga ett golv över. Annars skulle det bli svårt att utnyttja kattvindarna för förvaring.

I det här huset finns inga andra vindsutrymmen än just kattvindar och små skrubbar, så det gäller att ta vara på alla utrymmen.

Sedan vi bestämt var sidoväggarna skulle vara så spikades de stående reglarna längs långsidorna på huset.Sidoväggarna kallas även störtväggar.

För att skydda alla rör på golven i kattvindarna, så byggdes tunna golv av plywood över dem. De skivorna är skruvade, så de går att lyfta upp ifall man i framtiden skulle behöva komma åt någon av ledningarna.

Det var sannerligen inget lätt jobb, för på vissa ställen fanns det en massa hindrande saker. Med tålamod och träget arbete ordnade det sig i alla fall till slut.

Här kommer även röret till centraldammsugaren med.

När alla kattvindarna fått sitt skyddsgolv, så skruvades plywoodskivor även på störtväggarna. Varje störtvägg har ganska tätt med öppningar, då det inte kommer att gå att krypa in för att hämta saker.

Utanpå plywoodskivorna skruvades en tunn träpanel, både på vägg och luckor. Luckorna försågs även med klämlås, gångjärn och dragringar.

Utefter en del av kattvinden går ett avloppsrör. För att vid behov kunna komma åt vatten- och avloppsrör, så har delar av störtväggen gjorts avlyftbar  på några ställen. De små skruvhålen syns faktiskt knappt, när de är fastskruvade.

 Till sist var turen kommen till golvsocklar och taklister.

 Så här ser det ut idag.

Fastän kattvindarna verkar så små, så rymmer de en ändå hel del av väskor, kartonger, påsar och andra prylar.
Det sammanlagda utrymmet blir ju rätt mycket, men det går förstås inte att lagra möbler där! :-)

När hösten är här kommer "Malmömässan"

Den här helgen har Malmömässan gått av stapeln. I år blev vi erbjudna fribiljetter från Roland, som driver kaminaffären "Morfars kammare" i Tollarp.

Det är han som har renoverat vår vedspis, så den har blivit så jättefin. Ni får ha överseende med den knasiga vinkeln, som gör att allt ser ut att luta åt olika håll. Det är mina motsträviga knän, som inte vill samarbeta. Kameran är alltså vinklad neråt, i stället för att jag sitter på huk. Då blir det så här. Ni som följt min blogg ett tag har säkert sett fenomenet tidigare. ;-)

Det var inte så mycket folk som väntat på mässan. Tror nog att många tycker att det blir väldigt dyrt att betala 140 kronor per person för att få gå in och titta och bli erbjuden att handla! Dessutom kostar parkeringen 50 kronor.

För mig som ser på detta som  besökare, så tror jag att många mässor kommer att självdö, om man inte sänker både inträdespriserna och utställaravgifterna.
Har hört flera utställare som överväger att sluta. Ja, vissa har faktiskt bestämt sig för det. Det lönar sig inte längre, när besökarna minskar i antal.

Såg i varje fall en rolig skylt vid de här cyklarna!

Nu känns det riktigt mycket att hösten har kommit.

Vår stora gårdslönn har börjat tappa löven. Om vi hinner ta bort löven under hösten, så är det så mycket enklare när våren kommer. Lönnlöv som legat en hel vinter bildar en kompakt kaka, som är jättesvår att räfsa bort och skadar gräset.
Men än känns det litet tidigt. Alla de löv som fortfarande sitter kvar kommer ju också att falla, så jag väntar nog med räfsningen.
Blir det några dagars uppehåll med regnandet, så ska jag köra över löven litet med gräsklipparen. Har aldrig provat det, men har läst att det ska gå bra. Då ska man slippa räfsa.

Några växter blommar fortfarande ute i trädgården. Till exempel den här

Den här härdiga krysantemumen, som jag skaffat i sommar är jag så glad för.
Just nu har jag inte riktigt reda på vad den heter, men jag har det antecknat någonstans.
Den står intill vår härdiga fyllda, som jag visat förut. Den fyllda har snart blommat över, men den här har precis börjat.
Har ytterligare några sorters krysantemun, som är nya för i år. Den ena som står ute i trädgården var full av knoppar för ett par dagar sedan. Igår natt hade hjortarna hälsat på och ätit av varenda knopp.
Hade lyckligtvis under dagen tagit in en kvist av varje sort och satt i vas. Hoppas de orkar slå ut, så jag åtminstone får se hur blomman ser ut.
Hjortar och rådjur har gått hårt åt trädgården den senaste tiden.
Det var en hel massa rosknoppar på gång, men nu är i princip alla knoppar borta.
Är litet bekymrad för mina provodlingsrosor, som blivit så ätna. Nästa vår måste det upp ett staket!

De rosor som klarat sig från hjortarna, är de som sitter närmast huset. Här håller Etude fram en gren med  en bukett av de sista rosorna för i år.

Nu ska jag gå in till era bloggar och se vad ni haft för er!

Trappräcke i smide

Så kom då dagen, när räcket anlände från smidesverkstaden.

Det tämligen tunga räcket bars försiktigt uppför trappan och placerades upp och ner på golvet.
Efter vår önskan är överkanten av gediget järn, som är böjt i rätt form. Räcket är linoljebränt.
Nu gällde det att samla mod och kraft, för här skulle följa ett arbete, där man bara fick en chans att göra rätt.

Mallen, som smeden hade använt, tog han klokt nog med sig tillbaka, så vi kunde använda den igen.
Åter placerades den över trapphålet, exakt efter den linje som följde trapphålets form.

Det var nu det blev verkligt spännande. Hålen för stängerna hade smeden markerat och nu måste Christer borra sig ner genom golvet på exakt rätt ställe och med exakt rätt lodriktning. Det fick bara inte bli fel! Dessutom var det noga med val av borr, så att hålet blev precis rätt storlek. Räcket skulle gå att lyfta upp igen, om ett sådant behov skulle uppstå, men det fick inte heller gå för lätt att lyfta, så det blev ostadigt.

För att kunna borra i lod, hade Christer klistrat ett litet dosvattenpass uppe på borrmaskinen.
På borren hade han även markerat djupet med en tejp, så att inte borren skulle gå ner igenom undertaket.
Det var mitt jobb att stå i trappan och ropa stopp vid rätt djup. Det var inte så lätt att se, för det blev fullt av spånor runt borren.
Vid ett tillfälle kom vi rakt på en grov spik i regelverket. Den gick inte att ta bort, så vi löste det med att helt enkelt kapa just den stången, så den fick gå ner en kortare bit.
Innan allt var klart var vi båda rätt svettiga! Nu gällde det om räcket skulle passa i hålen!

Försiktigt började Christer banka ner räcket.

Och visst passade det!
Längs den raka kanten går stängerna hela 16 centimeter ner i underliggande regelverk medan de som går runt "rundeln"  inte fick gå mer än 6 cm ner.
Det ser ut som om räcket står alltför nära kanten, men utanför spjälorna ska det komma en profilerad kant som lägger till några centimeter.

Genom den böjda formen blev räcket mycket stabilt. Det är även fäst i murstocken.

Det var verkligen skönt att allt gick som planerat, för några dagar senare fick vi besök av..

...den här lilla prinsessan, som skulle sova här uppe med sina föräldrar!

Det är fortfarande en del som inte är klart runt trappan. Det ska bli en ledstång som går i stil med räcket. Kanten ska kläs och det ska till mera lister. Utrymmet med prylhyllan ska färdigställas. Sedan ska allt förstås målas.
Alla små vrår försöker vi ta till vara.

Intill trappan har vi gjort en skrubb där centraldammsugaren är placerad.

På båda sidor om murstocken från vedspisen har vi byggt garderober och lådor.
Då utrymmet i garderoben blev smalt och långt, så löste vi det genom att göra ett utdragbart tak i garderoben. Under garderoben finns en låda för skoputsargrejor. Ett litet överskåp ovanför garderoben har sin öppning mot trappan, så man kan kliva upp till rätt höjd och titta in i överskåpet.
Inne i trapphörnet blir det en prylhylla. Under den finns också en låda.

Så här ser det ut när alla luckor och lådor är stängda.

Den lilla dörren bortom hatthyllan leder in till ett litet kapprum under trappan. Det är ännu inte inrett.

Trappan till övervåningen

Under lång tid hade vi bara en stege att klättra i, när vi skulle upp till övervåningen. Det var rätt jobbigt. Därför var det skönt när vi kommit så långt, att vi kunde beställa och montera in den rätta trappan.
Trappan beställdes från en trappsnickare några mil bort.
En eftermiddag kom han för att ta mått. Det såg ut som han bara slängde litet med tumstocken och skrev ner ett par noteringar. Sedan han hade åkt grubblade jag på, om vi varit tillräckligt tydliga med våra önskemål och om han verkligen hade tagit alla mått som behövdes.

Det visade sig senare vara helt obefogad oro. När den färdiga trappan kom, så passade den exakt. Trappsnickaren visste allt vad han gjorde!

Under trappan ska det bli förvaring för ytterkläder och skor, så här reglades för väggar. Även hörnstolpen, som fått en lätt profil kunde monteras.

 Väggen kläddes med pärlspont.

Där trappan skulle anslutas upptill, måste höjden på det kommande golvet beräknas....

...och börja reglas upp. Här märktes väl att huset är gammalt. Det var mycket anpassning, innan det blev vågrätt.

Ibland fastnar man i tanken. Här var verkligen ett sådant tillfälle!
Trapphål brukar ju normalt vara L-formade, men för att man skulle kunna få en tillräcklig ingångsyta till rummet bredvid trappen, så fick vi svänga av trapphålet litet, vid det dörrhålet. Men åt det andra hållet gjorde vi som vanligt en rak vinkel.
Senare kom vi på, att det skulle var mycket snyggare om hålet blev symmetriskt. Fast det tog emot, så bestämde vi oss att ta besväret att riva  upp och göra om, så att det blev likadant åt båda håll.

Vi hade köpt golvvirke av extra prima kvalitet, fast det blev några tior dyrare per kvadratmeter. Det var värt varenda krona extra, för det var lättlagt och fint.

Här ser det ser litet märkligt ut med ett dörrhål i hörnet också, men där ska bli en garderob från rummet innanför. Under den blir ett inbyggt skåp med öppning mot trappsidan. Trappen svänger ju av redan framför skorstenen. Det gäller att försöka utnyttja alla skrymslen!

När golvet slutligen var inne, skulle vi ha ett trappräcke. Vi bestämde oss för ett smidesräcke. Det fick måttbeställas förstås.
En bybo, som har smidesverkstad kom och tog mått. Han la en masonitskiva över hålet och ritade av formen. När vi var överens om detaljerna, tog han skivan och åkte iväg.
Nu följde en tid, när vi gick i spänd väntan på hur trappräcket skulle passa, när det kom.


Ni får också vänta och se hur det gick!  ;-)

Lilla toalettrummet

När vi kommit så här långt i renoveringen av ovanvåningen, så började vi också ändra en del planer.
Vi kom fram till att vi nog ville göra vårt sovrum där uppe i stället för i gavelrummet nere.
Fast då behövdes en toalett på övervåningen också.
Det fanns ett utrymme intill bakugnsskorstenen, som skulle kunna räcka till ett litet toalettrum. Det låg precis ovanför badrummet där nere, så det var ett bra ställe.

Skissblocket fram, väggarna och porslinets placering ritades in på golvet. Det blev allt litet mindre än vi först hade trott!
Dörren in till sovrummet behövde vara nästan mitt i nock, vilket gjorde att väggen till toaletten inte kunde dras ut så långt som man önskat.

Väggarna reglades upp och porslinet, sattes in på prov. Ja, det skulle kunna fungera!
Porslinet var inhandlat på återvinning. Jag har väl nämnt att vi gör en budgetrenovering - fast med en del "lyxiga" finesser!?

Sedan väggarna gipsats fästes en elektrisk golvvärmeslinga på ett armeringsnät. Därefter flytspacklades golvet. Det är bakugnens skorsten som sticker in i rummet.
I hela huset har vi använt Wirsbo vattenkopplingssystem, som vi av erfarenhet vet att det fungerar bra. Här
syns de gröna anslutningarna som sticker fram.

Det var så roligt när golvklinkern kunde läggas. Det här var den första ytan som blev slutgiltigt färdig i huset.

Det lilla fyrkantiga hålet är en sorts golvbrunn utan vatten. Den är tät när golvet är torrt, men om det skulle bli mycket vatten på golvet, så flyter ett lock upp och vattnet kan rinna ut genom ett avloppsrör. Det här är en extra säkerhetsåtgärd för att skydda mot vattenskada.
Den här lilla golvbrunnen är placerad precis ovanför badkaret nere, så vi lät röret mynna i taket där. Det fanns inte möjlighet att göra ett vanligt golvavlopp, så vi var glada, att vi hittade den här lösningen.

Sedan fick väggarna också sitt kakel.

Taket och de delar av väggarna, som var ovanför kaklet, skulle få en yta som efterliknar gammeldags puts. Det skapades genom att Christer först lade på ett lager av sandspackel med liten spade, så det blev litet ojämnt.

Sedan sprayade han med fin vattendusch och slätade ut med den mjuka penseln, tills det såg bra ut.

Sedan vi målat "putsen", satt in porslinet, monterat handukttorken, som även är ett värmeelement och de återvunna gamla spegelskåpen och sedan alla rör kopplats, kunde vi börja använda alltihop. Det var underbart!

Skåpen blev så fina när de fått ny målarfärg. Det här skåpet är ovanligt litet, men passar så bra här. Dörren går att vika ut och vinkla, så man kan spegla sig bak, mot spegelskåpet ovanför tvättstället, när man sätter upp håret.

Kakellisten saknas än i dag. Precis när Christer skulle fräsa den listen så var han litet ouppmärksam ett ögonblick och råkade fräsa bort en fingertopp. 

Det blev några veckors sjukskrivning,  men det är en annan historia...

Takkupan inifrån och början till små kattvindar

 I förra renoveringsinlägget berättade jag om isoleringen med Ekofiber. Det fanns ett undantag, som inte godkändes med den metoden, nämligen takkupan. Anledningen var att vi ville ha spottar i kupans  tak och då gällde inte garantin från Ekofiber, därför att man då gjorde hål i ångbromsen, vlket möjligen kunde orsaka problem.
Det problemet fick lösas så att vi untantog kupan. Den isolerades därför med vanlig glasullsfiber.
Så här konstruerades kupan inifrån sett.

Den ser inte så stor ut, men den förändrar rummet till en helt annan rymd.

Vi valde att sätta in fönstren på en tillräckligt låg höjd för att från sittgruppen kunna ha utsikt över gården och trädgården. Det innebär att man får huka sig litet när man ska komma ända intill fönstret, men det blir inte så ofta.

Fönsterkarmen försågs med en extra fönsterhylla.

I taket förbereddes för fyra spotlights.

Sedan vi noga mätt upp var lampskydden satt, så gipsades taket igen. Öppningarna för lamporna togs upp senare.

De korta sidoväggarna reglades upp innan resten av övervåningen gipsades.

Extra reglar anpassades till, var vi skulle ha luckorna in till kattvinden.

Där inne i de så kallade kattvindarna skulle vi ha några små förvaringsutrymmen, men först skulle massor av elrör, rör till centraldammsugaren, vattenledningar till element, mm dras fram i alla de utrymmena.