Luft och vatten

Har ju tidigare visat våra vedeldade kaminer och spisar, som vi så gärna eldar bara för att njuta av den där speciellt sköna strålningsvärmen men också framför allt få lyssna till sprakandet från elden. Det måste vara något djupt inne i människosjälen, som gör att de flesta njuter av brasor.

Idag tänker jag visa den huvudsakliga uppvärmningen av boningshuset, Snickeriet och Drängkammaren.
Det sker med vår luft-vatten-värmepump, som har utomhusdelen bakom snickarboden och innedelen inne i samma bod. Pumpen är en Thermia Atec.

Sedan förs det varma vattnet genom en kulvert in till gamla fruktkällaren i boningshuset.

Min exmake hade vänligheten att hjälpa till med inköp och installation av värmepumpen.
Han har nämligen jobbat huvudsakligen med försäljning och installation av värmepumpar under många år. Det innebar att vi fick rabatt på den här installationen. Vi är mycket tacksamma både för hjälpen och goda råd från honom. Med hans råd valde vi en Thermia Atec, som verkar robust och har lågt ljud, som inte är särskilt störande.

Värmepumpen behövde en dräneringsgrop för det vatten som bildas när den automatiskt avfrostas med jämna mellanrum. En djup grop fylldes med lämplig makadam.

Sedan  skapades en gjuten platta över gropen. Uppe på den murade Christer ett upphöjt fundament.

Genom upphöjningen och ner i dräneringsbädden går det rör, som ska leda bort avfrostningsvattnet.

För borrningen genom den tjocka väggen hyrde vi en specialmaskin. Då den var tung att hålla så byggde Christer ett provisoriskt stöd.

Så snart fundamentet hade bränt tillräckligt rullades den tunga utomhusdelen på trärullar inifrån gården och ut till baksidan av stallet.

Nu gällde det att få upp den 140 kilo tunga pjäsen på fundamentet. Med list och knep gick det.

Och här har den stått sedan dess.

Under skalet finns förstås en hel del elektriska och elektroniska komponenter.

Även inomhusdelen har förstås massor av innehåll.

Sedan var det massor av rörmokeriarbeten som Christer klarade själv...

För framtida bruk finns här en förklaring till alltihop.

Ett extra skåp med mätare visar enkelt hur temperaturen ligger på in och utledning, utan att man behöver gå och knappa på själva värmepumpen.

.På fronten finns annars manöverpanelen, som kan ge mycket information om läget.
Sedan vi startade pumpen och fick koppla bort den gamla elpannan, har våra uppvärmningskostnader minskat ordentligt.

Boningshuset renoveras - första återuppbyggnaden

Äntligen börjar så uppbyggnaden igen, men den började inte på det sätt vi hade planerat.

Arbetet började i arbetsrummet, som ligger längst ut åt väster. I fruktkällaren under det rummet skulle all fördelning av vatten och värme utgå till resten av huset.  Därifrån skulle vi alltså dra allt som skulle ligga under golven .
När vi tog bort det gamla trägolvet och grävde ut sanden runt fruktkällaren, så började snart de gamla väggarna tryckas in. De var förstås också murade med lerbruk, som inte kunde hålla emot. Nu var det fara å färde!
En del av försvagningen hade vi säkert också själva åstadkommit, när vi grävde och tryckte igenom ett hål för värmekulverten och en signalledning från utsidan av huset och in till fruktkällaren.

Nu blev det bråttom!
Snabbt insåg vi att lösningen var, att mura en ny skalmur med lecablock, innanför de gamla källarväggarna. Det tomrum som bildades bakom skalmuren fylldes också med bruk, för att inte den gamla tegelväggen skulle fortsätta att ge med sig.

Det hela avlöpte lyckligt och vi kunde fortsätta uppbyggnaden.
Från början hade vi tänkt behålla de här två gamla bitarna av lerstensväggarna, men det blev litet problem vid övergången mellan lecavägg och lersten, så slutligen revs de också.

.
Den nya väggen står på samma ställe som den gamla och en ny sula fick gjutas till den.

Det blev också dags att sätta ut alla mått för vatten och avlopp i badrummet, som ligger mellan  arbetsrummet och den gamla bakugnen.

Det första golvet som blev gjutet, var det i arbetsrummet.

Först la vi en fiberduk och sedan ett lager makadam. Ovanpå detta la vi 30 cm frigolit. Vi la även frigolitskivor mot yttermuren.  Alla värmebärande rör la vi inne i frigolitlagret. De som kommer upp genom betongen är tomrören, avsedda för de rör som skulle till radiatorerna i arbetsrummet.

En liten öppning skapades för nergången till fruktkällaren.

Därefter kom golvet i badrummet med slangen för golvvärme.

När vi så var framme vid golvet i bortre hallen och framför bakugnen, så kände det verkligen skönt. Även här skulle det bli stengolv, som skulle ha golvvärme.
Sedan vi gjutit även den delen, så hade vi fått betonggolv på hela den bortre delen av huset och man slapp att balansera på en spång, vart man än skulle. Vi började få tillbaka litet av huset.

Snickarboden från början

När vi flyttade till Mariehem, så hade Christer redan, sedan något år tillbaka, placerat sina snickerimaskiner här.
Eftersom det inte fanns något annat än jordgolv i uthusen, så stod de inne i boningshusets vardagsrum, i "stuan", som det heter i en skånelänga.
När det nu började närma sig att renoveringen av själva boningshuset skulle påbörjas, så måste maskinerna ut därifrån.
Det brådskade alltså med att få till en snickarbod.
Den skulle inredas i boden, där det gamla dasset varit. Det revs alltså bort nu och alla gamla takpannor som fanns därinne fick också bäras ut.
Lyckligtvis så var jordgolvet nersänkt, så det behövde inte grävas ut.

Christer mäter upp väggen. Fönstret måste flyttas något, eftersom det behövdes en bakdörr i snickarboden.

Mellan snickeriet och boningshuset skulle det dras både en kulvert för värmesystemet, vattenledningar och elledningar. 

Pappa och Christer hjälptes åt att gräva ledningsdiken till detta.

Ett nytt fastighetselskåp murades också in. 

Sonen kom och hjälpte till med att ta upp det nya dörrhålet. Materialet fick bli en del av utfyllnaden.

När man renoverar, så måste man förstås ha en ritning att gå efter...Behöver nog klickas upp!

På semestern kom ett par av barnen med sina familjer och hjälpte till med att forsla in makadamen, som skulle ligga under betongen. 

Två skottkärror gick i skytteltrafik.

Barnbarnet Frances skulle förstås också hjälpa till att jämna ut makadamen.

Pappa Anton knackade bort rost och rengjorde ett järnfönster från gammalt kitt. Det här var det fönstret skulle flyttas litet på bakre väggen.

Nu får ni tåla er till i morgon, när jag  fortsätter den spännande berättelsen om uppbyggnaden av snickarboden. ;-D