Brunnshäll av kalksten

Som jag har berättat om tidigare ganska långt ner i det här inlägget, så har det förr legat en fyrlängad 1600- 1700-talsgård, ungefär där vi nu har vår trädgård. Den gården hade en grävd och stensatt brunn mitt inne på sin gårdsplan. Den gamla gården är borta, men den fint stensatta brunnen finns kvar.
Sedan brunnen inte längre var i bruk har den blivit igenfylld. Det tyck ha varit med allt möjligt bråte, för en del verkar nu ha börjat murkna bort. I varje fall har den igenfyllda ytan sjunkit litet för vart år vi har bott här.
Det är det som gjorde att vi överhuvudtaget hittade brunnen. Stenhällen ska ligga här och täcka öppningen.

När ytan hade sjunkit ihop så framträdde den stensatta brunnsväggen.

Det är här brunnen ligger, inne i ogräset i nedre vänstra hörnet, alltså precis intill vägen där man svänger in mot gården.

Christer har alltid pratat om att han skulle vilja ha ett gammeldags brunnslock med kalksten och så en sådan där brunjong - alltså en stång, som användes som motvikt när man firade ner hinken i brunnen. Han har förresten skaffat smidet till stången för många år sedan. Fast under husrenoveringen har det förstås blivit nerprioriterat. Även stenmuren ska lagas mot brunnen.

Nu kan ni säkert förstå hur ivrig han blev, när en brunnshäll av kalksten för en tid sedan annonserades ut på Blocket - till högstbjudande!
Det var en bra bit uppåt landet, vilket förstås var en nackdel, men här gällde det att bestämma sig, för hur ofta ser man en brunnshäll av kalksten utannonseras?
Budet blev antaget och i söndags begav vi oss upp till Västergötland för att hämta hällen.

I flera dagar bekymrade sig Christer för, hur vi skulle få upp hällen på släpvagnen. Han har fortfarande känning av sin ryggskada, som nästan gjorde honom oförmögen att ens klä på sig strumporna själv, under flera månader i våras.
Hällen  var hela 1,80 x 1,80 meter och drygt decimetern tjock, så det var inget man kunde lyfta för hand.
Han hade frågat om säljaren hade någon traktor med skopa eller lyft, , men det hade han inte, så vi hade tagit med oss plankor och rullar och en vajervinsch, för att försöka dra hällen upp på släpet.
Värsta scenariot vore, att vi hade fått åka hem utan att ha fått med oss den!

Lättnaden blev därför stor när vi svängde in på gården och  fick se en lastbil med lyftkran som stod redo.
Säljaren hade lånat den på sin arbetsplats och  till och med förberett med lyftstroppar runt två träbalkar, som höll den i läge. Det var väl förberett får man säga!

Christer hade också förberett med Lecablock, som fördelades ut på vagnen, för att hällen skulle ligga med stöd under transporten.

Så kom då det spännande ögonblicket när hällen skulle sänkas ner på släpet. Skulle det säcka ihop?

Allt gick som planerat och de långa plankorna, som skulle användas om vi måste dra upp hällen, kunde nu sågas av till lagom längd.

Nu står ekipaget vid vår gård och väntar, medan vi funderar ut hur stenhällen bäst ska komma på sin plats.

Dåtiden och nu - på kartan

Christer och jag talar ofta om hur livet här på gården kan ha varit, innan vi kom hit. 

Gården, som den ligger nu, byggdes år 1885. Innan dess var fastigheten större och i början av 1800-talet fanns här en stor fyrlängad gård, som man kan se på lantmäteriets gamla karta.   

På den här kartan, som skapades efter enskiftet 1826, ser man, att vägen går rätt in mot gården genom en vagnsport.

År 1873 delades fastigheten mellan två bröder. Den ene brodern använde den södra längan och lät den bli norra längan på hans nya gård. 

Den andre brodern byggde sin trelängade gård mitt inne i vår nuvarande trädgård. Möjligen använde han den norra längan, från gamla gården, som sin södra del  Boningslängan låg alltså i söder, stall och loge norr om den.  

Redan 1882 brann den gården.  En brand är alltid fasansfull, men det måste ha varit en extra fruktansvärd upplevelse, att se sin nästan nya gård brinna!

Efter branden byggdes gården upp igen och stod klar 1885, på sin nuvarande plats.
Söder om gården ser man den gamla vägen, som gick in till den gamla 4-längade gården.
Idag ligger husen  ca 40 m från den vägen.

Det var alltså när vi hittade den gamla lantmäterikartan på nätet som vi såg, att gården tidigare legat på en annan plats på fastigheten.

Då fick vi också förklaringen till, varför det ligger en stensatt, och numera ganska igenfylld brunn, precis vid vår infart. Vi har undrat mycket över, varför man hade brunnen placerad så långt ifrån själva husen och inte inne på gårdsplanen, som det brukar vara.

Brunnen, som ligger i slutet på en av stenmurarna, har varit igenfylld med material som sjunkit ihop, så idag ser det ut så här. 

Vi planerar att restaurera den och sätta en sådan här brunjong, fast i betydligt mindre format.
Christer har redan, för många år sedan, samlat in och sparat järnbeslagen till en sådan.

Bilden med brunjongen är hämtad från nätet.

Vår nuvarande gårdspump ser ut så här och ligger, som sig bör, inne på gårdsplanen nära husen.