Underbara sommartid!

Måste göra ett inlägg och få dela med mig av min sommarglädje!
Här och nu lever vi i vårt eget Paradis.
Nu är det rosornas och pionernas högtid.
Efter den långa kalla vintern trodde jag att rosorna skulle bli dåliga i sommar. Många av dem fick jag klippa ner till marken därför att de frusit. Dessutom var de väldigt försenade i starten, nästan en månad, genom den kalla våren.
Men till min förvåning är de flesta bättre än någonsin förr. De som blev nerklippta har vuxit upp och blommar  mer och bättre än tidigare.

Det är tur att både Christer och jag gillar litet "English cottage" - stil. Det är därför gården är så här inramad av alla möjliga växter.

På ena sidan om infarten syns vår stora vita honungsros 'Lykkefund' på sin rosenbåge. På motsatta sidan skymtar också en rosenbåge, som skulle ha varit inklädd med New Dawn. De rosorna frös tyvärr ner till marken i vintras och kommer tillbaka rätt dåligt, så nu är de faktiskt hotade med komposten. Har flyttat dit en annan ros bredvid. Den ska få visa om den duger till att klä bågen! Det är en Zepherine Drouhin. Den är också återblommande och dofter härligt. Tyvärr har den rosen lätt att få svampsjukdomar. Ja, vi får se hur det går!

Här är en bild på den när Zepherine Drouhin blommade förra sommaren på sin förra plats.

Poppius bakom gårdspumpen har blommat färdigt..

..men då tar Flammentanz vid. Här har den inte kommit i full blom än. 

Sprang ut och tog en  bild i regnet.

Vår stora Venusta Pendula blommar som mest nu. Den är bunden på ett fårstängselnät runt hörnalmen. Nu har den även börjat bre ut sig över syréngrannarna.

Framför den ser man en stor ljusrosa rugosahybrid som heter 'Marga'. På utsidan av stenmuren har vi planterat några olika rosor, som inte har blivit så stora ännu. De får komma i någon senare presentation. Längst till höger står ett par vita pioner, som doftar underbart. Tyvärr har de blivit ganska bruna av regnet. Hoppas att sidoknopparna får blomma i litet torrare väder!

När jag köpte rosen 'Tour de Malakoff' så visste jag inte att den ville klättra, så jag planterade den under ett körsbärsträd. När det blev klart för mig, att det var en klättrare, så fick den ärva en nödtorftig gammal ställning och använder sig dessutom av körsbärsträdets grenar. Rosen kommer kanske inte helt till sin rätt så här, men den trivs här. Jag älskar den för dess fantastiska färg. 

Blomman blir grålila, i ett vackert åldrande, mot slutet. 

               

Något som också gläder mig extra mycket är, att Awakening kommer med så mycket knoppar, trots att den växer i en skuggig hörna i norr. Solen försvinner härifrån redan klockan nio på morgonen. Fördelen är väl att boningshuset skyddar mot västvinden. Den behöver snart en klätterställning.

Ett par meter ifrån Awakening växer den här vita rosen.

Tyvärr har jag glömt både varifrån jag fått den och vad den heter. Möjligen har jag köpt den hos Else på Roskraft.  Den verkar också trivas här mot norrväggen, för det är många knoppar och den skjuter många nya skott. Vet du möjligen vad det är för ros, så meddela mig gärna?

Den tredje rosen som finns i samma skuggiga hörna är 'Madame Alfred Carriere'. Den skulle säkert blomma bättre i ett soligare läge.Men jag är glad för de här vackra och väldoftande blommorna, även om de kommer litet glest.

Har ett par saker till som jag vill berätta om, så jag återkommer snart!

Hoppas att ni alla har det bra och njuter av sommaren. Regnet ska visst snart dra vidare och vi får ett stabilare väder. 

Levande trädgård

Sedan vi både haft pappas begravning och en hel del besök, så känner vi att vi behöver ta det litet lugnt ett tag.
Idag var en fin dag, lämplig att bara njuta av lugnet och det sköna vädret. Bara vattna litet, klippa bort överblommade rosor och stå vid svartvinbärsbuskarna och frossa i bär.

Ja, vilan gällde förstås mest för min del. Christer var tvungen att jobba med bromsarna på Passaten, som ska ombesiktas om ett par dagar.

Det är verkligen härligt att uppleva allt djurliv i trädgården. Här finns massor av fåglar. Det finns inget ljuvligare ljud än när koltrasten sjunger på försommarkvällen. I den lilla dammen finns grodor och ibland kommer någon snok. Sedan springer hönsen fritt hela dagarna, nu när allt är uppväxt.
Djuren gör trädgården väldigt levande.

När vi satt ute och drack kaffe idag, tillsammans med vår vän biodlaren, fick vi kärt besök på innergården. Det var en liten igelkottsunge. Den var inte större än min hand.

I går kväll såg vi tre stycken små ungar bakom stallet. Det kanske finns flera också. De har tydligen haft bo här någonstans - troligen i komposthögen bakom stallet.

Vi ställde ut litet kattmat, som den förtjust smaskade på

tills...

vår Babben också tyckte att det luktade väldigt gott och passade utmärkt även för en hönsnäbb. Den lilla kotten blev rädd och kröp undan, men det dröjde inte så länge förrän den återvände till fatet. Men då hade Babben kalasat upp alltihop, så den fick bara slicka i sig litet såsrester. Kanske lika bra det, så den inte föräter sig på kattmat.

 När nu kameran var igång, så gick jag en runda med den,.

Runt ingången till Undantaget blommar klematisen 'Jackmanni' som bäst. Allt annat grönt, som ligger runt takkupan,  är en akebia, som rakt inte känner några gränser. Den kommer från andra änden av rabatten där den gått upp och fyller ett gott stycke av taket. Den har även krupit iväg och gått upp på den här sidan om kupan.  Den har skickat en massa slingor mellan vår tröskel och trappstenen och är numera också på väg att klättra upp genom Summer Snow längst ut vid knuten.

I den ganska skuggiga hörnan utanför porten mellan husen, håller Awakening på att komma igång. Nu längtar den efter en spaljé.

Blåregnet har fått fullt med knoppar igen, så det ser faktiskt ut att bli en lika stor återblomning som den blomning som kom under försommaren.

Magnolian, som vilade sig i våras och bara presterade en enda blomma, har visst kommit alldeles snett. Den har nu i två somrar blommat på sensommaren i stället för på våren. Det är många knoppar, som ser ut att vilja blomma nu. Då hinner den knappast sätta nya knoppar, så det kommer troligen att fortsätta så här säsongsförskjutet!

Likaså har honungsrosen 'Lykkefund' kommit av sig och skickat fram en blommande kvist långt efter att alla andra vissnat bort.

 

Röd solhatt, Echinacea, Purpurea, tycks vara väldigt lockande för fjärilar. När jag kom förbi med kameran var det flera påfågelsögon, som flög omkring.

Den nyckfulla damen Jacqueline du Pré har skickat fram en riktigt praktfull kvist med ljuva rosor.

Till sist stannar jag vid vårt ärtstöd och mumsar på några ärtskidor. Det är en sort som heter Salladsärt och som får tjocka fyllda ärtbaljor. Man kan äta hela skidan då den fortsätter att vara krispig och jättegod, även sedan ärtbaljan är så här stor.