Christer har kopplat på vattnet ut till trädgården. Nu hoppas vi, att det inte kommer någon riktigt stark frost mer i vår!
Sedan vi fick vatten ute, så har han spolat av drivbänken, med högtryckstvätten, rensat där och fyllt på med kogödsel . Nu står den klar för sådd av litet majrovor och rädisor, innan det blir tillräckligt varmt för att sätta dit slanggurkorna.
Han har även fortsatt med att lägga droppslangar i två rabatter till.
Jag började med att rensa bort torra rosblad på klätterrosen Alchymist.Sedan övergick jag till att flytta ett par orientaliska vallmor och några dagliljor. Fortsatte sedan att plocka maskrosor och en del annat ogräs - mest fröogräs.
Under dagen har vi fått ett par nödvändiga kaffepauser också, när det kommit trevliga besök. ;-)
Katterna har hållit oss sällskap ute i trädgården. Gissa på vilken växt katten Bull vältrar sig så vällustigt?
Du gissade rätt, om du trodde på Nepeta - en mynta, men enligt Wikipedia inte kattmynta!
Den här myntan är blå, medan Kattmynta ska vara en sällsynt växt med vitaktiga blommor.
Vår Nepeta har i varje fall stor dragningskraft på våra katter, som gärna gnider sig och rullar i den. Idag såg jag, att Bullen också satt och slickade på den. Våra katter är inte så bildade, så de kanske inte vet skillnaden mellan Nepeta och Kattmynta!
Under eftermiddagen hjälptes Christer och jag åt, att få ett par gruvsamma objekt ur världen.
Det första var, att ta bort vår klematiskupol, som numera faktiskt stod i kanten av trädgårdslandet, sedan det utökats en del.
Den kupolen byggde vi för ganska många år sedan, för att ha till vår bergsklematis.
Första året växte klematisen bra och klädde in ställningen. Men det kom inga blommor det året.
Nästa år kom det mängder av knoppar och vi gladde oss storligen - förgäves! Som så ofta på våren blev det en sen frost och alla knoppar frös bort.
Våren därpå förekom vi frosten och byggde ett tält av bubbelplast, när knopparna kommit.
På marken inne i tältet la vi en frostvakt. Man kan faktiskt skymta den på bilden.
Den våren fick vi en fin blomning på den vackra Clematis Montana 'Ruben'
.
Tältet sparades och vi gladde oss åt, att vi hittat en bra metod att få fram blommor på den här känsliga klematisen.
Gissa om det blev sorg nästa vår, när det visade sig att vår Ruben frusit bort totalt under vintern. Liksom den gjorde på de flesta håll i Skåne, den vintern.
Tre bergsklemastisar har vi haft och alla har frusit bort, så vi gav upp att odla sådana.
Istället planterades ett par andra sorters klematis mot kupolen.
Det var en blå vår -och höstblommande alpklematis som heter 'Cyanea' och en sommarblommande vit, storblommig, som kommer troget från marken varje år. Den heter 'Huldine'.
Tyvärr så har det inte blivit lika snyggt som med bergsklematisen. De här två har inte klarat av, att klä kupolen riktigt fint.
I år vill vi utöka kökslandet litet och därför bestämde vi att kupolen skulle bort och de två klematisarna flyttas..
Alpklematisen 'Cyanea' hade nästlat in sig ordentligt. För att inte sarga den alltför mycket utan kunna få blomning på den även i år, så klippte vi upp kupolen och lät en bit av den följa med växten...
..bort till stenmuren åt väster.
Nu är det bara att vänta på att den letar sig ut och döljer nätet, när den börjar grönska och skjuta nya skott.
Sedan ska den få sådana här blommor.
Den sommarblommande klematisen 'Huldine' står fortfarande kvar och väntar på att jag ska hitta en ny plats till den.
När vi nu ändå höll på med flyttning, så flyttade vi också en klematis viticella, 'Etoile Violet', som stod i en träställning av pilgrenar.
Ställningen hade ruttnat så under hösten blåste hela ställningen med klematisen ner och har legat så under vintern.
Den här viticellan hade blivit större och tyngre än jag räknade med, så jag valde att sätta den vid en stadig tom ställning, där en ros tidigare stått.
Här har den fått bra jord och det ligger redan en droppslang där. Den enda nackdelen är att det är ganska skuggigt där längre fram, när ett av våra plommonträd får löven.Det är bara att hoppas, att den inte är så känslig för det!
Den här ställningen tillverkades ursprungligen till rosen 'Wrams Gunnarstorp', som vantrivdes där i skuggan under flera år.
Förra våren flyttades den rosen till en plats i solen och har därefter satt fart. I somras fick den ett par blommor och växte på bra, så jag hoppas på litet fägring kommande sommar
Den här flyttkarusellen är inte så ovanlig här hos oss, då många växter placerats där det råkade finnas en ledig plats.
Antar att ni, mina kära läsare, inte är så här oplanerade, utan låter växterna komma till rätt plats redan från början! ;-)