Nu blev jag allt "kock-skadad"

Godmorgon säger jag och försöker sträcka på mig likt en 

smidig katt....hmm..liknar mer en stel älg eller nåt...fast med korta tjocka ben....

Att säga godmorgon efter kl 12...

Det har typ int hänt sedan vi kom hem från Thailand för 2 år sedan..

Mattias drog i väg runt halv tio å jag måste ha somnat om....

Jag är i djup chock....

...eller "kock-skadad" som jag sa då jag var liten....;)

Jag tror jag myntade det uttrycket i 4-5-års åldern då jag var med mamma o pappa

på den lilla ICA-butiken som låg där vi bodde.

Där hade de en sån där lottapparat...

Ni vet en sån som man stoppade i en peng och drog i en arm på sidan

så kom det ut en pytteliten rektangulär lott som mer liknade en biljett....

Jag kunde ju inte läsa så mamma fick ju förstås kolla åt mig.

Å det gjorde hon, både en och tre gånger....och pappa också...

Jag hade vunnit 1000kr och mamma blev "kock-skadad"...;)

Tänk nu på att 1000kr 1977 var väldigt mycket pengar...

Jag fick naturligtvis göra vad jag ville för pengarna och mest av allt

 ville jag ha en ny cykel.....en röd....

Jag är ju yngst i en syskonskara på 4 så jag fick ju annars ärva en del....

....jag minns fortfarande känslan när pappa efter ett par veckor 

tog bort stödhjulen på min nya cykel.

Hur han krokig sprang efter och höll i pakethållaren och plötsligt släppte...

Hur jag sjöng och var så glad... så kikade jag bakåt å då var han bara en liten prick...

...då ramlade jag!!

Haha... det scenariot har nog alla som lärt sina barn cykla varit med om...

Määähh...nu förlorade jag mig visst i minnen igen...

Jag gör visst gärna det...haha...

Tänk er när jag riktigt gammal... då kommer jag ju aldrig sluta prata....;)

Hur som helst så är det dags att ta tag i den här lördagen.

Nu medans jag skrivit inlägg och ätit frukost eller vad det nu kallas och klockan 

blivit över ett, känner jag att den här långa sovmorgonen var nog vad jag behövde...

....det känns bra!

Hoppas ni har en minst lika skön lördag som jag!

Kram Katarina

En stor elefant

 Hej hej!

Hoppas ni har en härlig helg!

När vi var i Thailand för 10år sedan köpte vi en stor elefant..

Kommer ni i håg hur populära de var?

Den där elefanten ställdes undan efter något år  men nu har han fått komma fram igen.

 Stor och fin är han...och betarna är av trä.

Dessa saker man köper på resor som blir så fina och personliga detaljer hemma är ju samtidigt så fina minnen och bär ofta på en historia. Min elefant har ingen spännande historia mer än att jag släpade hem honom från en marknad i ösregn och fick forsla hem honom i handbagaget.

Jag var ju sugen på att ändra lite i badrummet så där får han bo nu ihop med ljuslyktan från Oi Soi..

Har ni många resminnen i er inredning hemma?

Tjingeling

Kram Katarina

De träfärgade lamporna

 Godmorgon!

Här fortsätter regnet att strila ner.

Inte klokt ju...hur mycket kan det regna på en sommar?

De träfärgade lamporna jag fyndade i Göteborg har äntligen hittat sin plats.

Jag älskar ju att blanda in trädetaljer i det svarta o vita....det mjukar upp.

Blir lite mer levande!

 Älskar lampfoten.

Den söta virkade ljuslykta är ett minne som änglavännen A gjorde under sin sista tid innan hon flög till Nagiala. Som ni förstår är det en väldigt kär ägodel. ♥♥♥

Något annat som jag verkligen tycker om både här hemma och hos andra är foton.

Foton på nära o kära lite här och där.

Bilder som verkligen verkligen betyder något och som får en att le.

Den där pricken över i:et som gör varje hem unikt och personligt.

Har ni mycket foton eller andra unika personliga bilder?

Här blir det jobb och sedan ännu mer målning i dag..;)

Ha en toppen dag!

kram Katarina

Mammas halloäng..

hej hej!

Yiiippeeeey!!!
Lika fint väder idag ju..
Jag blev chockad över att vakna 9,30...skööönt, sovmorgon;)
Nu har jag haft en seg förmiddag så nu är det nog dags att se till å få lite sol på näsan.

Smaksatta maränger har jag aldrig testat men när jag plockade fram gamla fotoalbum härom dagen förlorade mig i minnen från då barnen var små, ja då blev jag sugen att testa.

Vår son fyller ju 19 i november och vi väntar fortfarande på 2-års trotsen...;)

Han har alltid varit lugn och snäll och otroligt lätt att ha att göra med.

Det enda som var jobbigt med honom då han var liten var att han var så otroligt "jädd" för främmande människor och nya situationer.

1½ år och nybliven storebror

Hur som helst höll jag ju ofta på så där som man gör med småbarn.. ni vet..

Är du mammas lilla prins?

Är du mammas älskling?

osv...

Det roliga med vår lille son var att han alltid svarade
 samma sak oavsett vem som frågade..

Om jag frågade:

-Är du mammas älskling?...sa han NEJ

Om pappan frågade:

-Är du pappas prins?...sa han NEJ

Om mormor frågade:

-Är du mormors lilla gullunge?...sa han NEJ

-Men vem är du då?

-Ja, Ja, ja ä mammas halloäng....

sa han då och la huvudet på sne....
(hallonmaräng)

åååååå så sött..

Jag blir alldeles varm och tårögd bara jag tänker på det.

Visst är det väl hur mysigt som helst med minnen man har bevarat i sitt hjärta?

En tid som aldrig kommer tillbaka men också en tid som ingen kan ta ifrån en.

Ett tips som jag vill ge er med små barn är:

SKRIV NER, SKRIV NER, SKRIV NER

Tro inte att du ska komma ihåg för det gör du inte!

Jag minns mycket tack vare mina anteckningar.

Jag tog en vanlig skrivbok och klottrade ner innan jag la mig på kvällen.

Ord de sa, meningar, olika procedurer mm..

Inget fint eller snyggt utan bara snabbt för att minnas.

Den dagen jag bestämmer mig för att göra fina album åt dem och skriva ner dessa små gulliga ord och ritualer de hade för sig ja då har jag ju en massa nedskrivet.

24 år och nybliven 2-barns mamma.. tänk att det snart är 17 år sedan!!

Någon marängbagare kommer jag aldrig att bli. Haha.
de blev inte alls crispiga o fluffiga...De blev platta och sega men väldigt goda..;)
Receptet hittar du HÄR Jag blandade i hallonsylt istället för choklad.
Testa du är säkert mycket bättre på att baka
Halloänger än vad jag är..;)

Ha en fortsatt härlig söndag!
Kram Katarina

Lilla mamma

 Hej hej!

Har ni det bra så här mitt i veckan?

Jag tog långlunch och åkte och tränade i dag. 

Så skönt att ha det gjort och få en ledig kväll i soffan..;)

Det fina  gamla fotot på min mamma har kommit upp på väggen igen.

På fotot är hon 16 år...

Under sitter ett foto på min dotter som snart blir 16 år...;)

 Den gamla stegen passar bra ihop med stolpen, fönsterskåpet och träbacken i köket.

Fler och fler detaljer börjar hitta sin plats och det känns skönt!

Nu ropar Sally på mig och talar om att hon vill gå ut så nu får jag pälsa på mig och ge mig ut i kylan en stund!

Kraaaaaaaaaaaam Katarina

Inga andar här inte!

Brukar ni köpa "resminnen" när ni semestrar?

Sedan rätt många år tillbaks brukar vi köpa med oss en liten målning.

det är ju inte alltid vi hittar den stilen vi söker...

Det får inte vara nån kitchig färgglad medelhavs målning...nej den ska vara tecknad i svart/vitt...

den senaste i raden står här ovanför längst fram. Den är från Riga och har inte fått någon ram än.

När vi var i Egypten i julas hittade vi ingen fin målning men vi hittade en antikaffär som hade en massa massa fint...

 En 60 år gammal Alladin lampa fick följa med hem...;)

Och JA den är gammal på riktigt!!

Inget lurendrejeri här inte...eller jooo kanske liiiite...

...hur mycket jag än gnider på den kommer ingen ande fram...;)

Har ni något speciellt ni letar efter då ni reser?

Kram Katarina

För 21 år sedan...

 ...trädde min man en förlovnings ring på mitt finger...

Det här är ingen dag vi firar längre. När vi gifte oss blev det den dagen som blev "vår dag".

Men vi uppmärksammar varandra med gulliga ord..;)

Eftersom alla hjärtans dag är 2 dagar tidigare och vi alltid brukar ge varandra något litet då, 

 "räcker" ju den lilla presenten ända tills idag.

Maken vet ju att jag ääälskar blommor....

När jag köper blommor hem väljer jag alltid vita eller rosa blommor. Därför blir det lite speciellt när maken köper. Han tycker ju att röda blommor symboliserar kärleken mest...;)

Å visst är det en härlig färgklick?

Vi var rätt unga när vi träffades.  Jag var 16 skulle fylla 17....

Jag visste redan då att han var mannen i mitt liv.....

Fast så känner nog alla när de träffar sin första riktigt stora kärlek.

Men jag VISSTE!!!

Det mest underbara är att kärleken bara blir starkare och starkare med åren.

Jag älskar dig Mattias!

::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Ha nu en mysig helg!

Kram Katarina