3 år

Idag fyller vårt stora lilla hjärta tre år. Vi firade henne igår med vänner, presenter, tårtor, fiskdamm, ballonger och allt som hör ett treårskalas till. Hon fick discolampan som hon önskade sig av farmor, den sprider nu en roterande stjärnhimmel på hennes rum. Av mormor fick hon en waldorfdocka som hon sytt. Dockor står högt i kurs här nu. Hon har spanat lite på en i leksaksaffären, den kunde prata och sjunga blinka lilla stjärna. Nog trodde jag hon skulle bli glad för momos hemsydda docka, men man vet ju aldrig. Den kan ju liksom inte sjunga. Men visst blev hon glad! Kärlek vid första ögonkastet skulle jag säga.

Jag hade sytt kläder till den och en likadan kalaskläning till Lykke (hon blev glad och den gick på, hurra!). Ska se om jag kan ta fler bilder nån dag. Just nu ligger dockan och sover gott tillsammans med världens finaste treåring. Mitt älskade barn ♥.

Mästervirkarna och Lykke Långstrump

Jag är ju ingen stickare eller virkare själv och är så imponerad av andras virkverk. När Lykke fyllde år kom supersnälla grannen Jenny med en hel påse full av kakor och frukt och av min storasyster fick hon ett fat med läckerbitar (och lärde sig också ett nytt, roligt ord: Ambrosiakaka!).

När jag ändå visar min storasysters verk måste jag ju passa på att visa årets snyggaste julkort. Mostern har pysslat ihop ett luciatåg med alla Lykkes favoriter, jag blev alldeles rörd.

Även av oss blev det hemmagjorda presenter (bäst att passa på innan hon önskar sig ny mobil och annat mer svårpysslat). Pippi är storfavorit nu, så jag sydde pippikläder (med köpeperuk).

Jag trodde inte strumporna skulle bli så poppis eftersom de är sydda, dvs har en kanske lite obekväm söm på sidan (en ganska vanlig kommentar här är ett förtvivlat "Åh, bompan tokig!" när den har korvat sig eller glidit ner), men det är faktiskt dem hon har använt mest. Blev själv lite nöjd med halkskyddstexten.

Har jag sagt att jag älskar den här lilla ungen? Kan ha nämnt det nån gång kanske...

Fölsefrukost! Men vad hänger på stolen? Jo, jag tyckte hon skulle ha en egen kamera också och har sneglat lite på alla fina träkameror som finns att köpa. Slutade med att jag gjorde en egen förstås.

Blev även en till lilla Iris som också har en flitigt fotograferande pappa.

Sy utan stygn eller att skapa kläder med en ettåring

Kanske konstigt att skriva om en inomhusaktivitet de här underbart, soliga, första riktigt somriga dagarna. Så ljuvligt det är med värmen! Mellan familjens magsjukor har vi haft underbara sommardagar på kolonin med våra föräldrar. Vi har grävt, sått, fikat, beundrat blommorna, myrorna och gråsuggorna, gungat, myst och ätit gott.
Men ja, inomhusaktiviteten var det. Imorse kom Lykke till mig med lilla Moa-nallen, brrr, nallen frös. Vi hade inga så små kläder så det fick vi fixa förstås. Fram med korgen med alla små tyglapparna, Lykke fick välja tyg, jag klippte en rektangel, hål för huvudet, band om magen och på några sekunder var världens snabbaste klänning/tunika/kolt färdig. "Mera" tyckte Lykke och räckte fram samma tyg. Jaha, ännu mer av nyckelpigsprickiga tyget till Thea-nallen, ok då får hon en sjalett också. "Bit!" sa Lykke och gav mig den lilla fyrkanten som jag klippt bort från halshålet på Moa-nallens klänning. Jaha, vad kan man göra av denna lilla, lilla fyrkant? Hmm, vi knyter en tråd om så blir det en fin rosett som hon kan ha i håret. Och titta så fina de blev!

Moa och Thea har fått namn efter gulliga flickor i huset som kom upp med nallarna till Lykke när hon var nyfödd.

Jag älskar att så smått kunna pyssla tillsammans med mitt lilla hjärta och jag älskar hur vi kan inspirera varandra. Min allra finaste lilla vän! ♥

Bästisklänningar

Jag sydde en ny klänning till Lykke till vårt hundraårskalas för några veckor sen. Eftersom temat var tre körde vi treklövrigt både hon och jag. I lördags fyllde Lykkes lilla kompis Iris ett år och jag sydde en likadan till henne. Fast hon fick en ljusgrön med små vita hjärtan på.

Lykke fick små orange knappar bak och Iris röda, blomformade.

Det är så underbart att se de små vännerna tillsammans, de blir så glada av att se varandra och har verkligen kul ihop. De brukar även vara supersynkade och sova samtidigt, vilket uppskattas av deras mammor. Som också blir väldigt glada av att se varandra och har kul ihop. Ja, hela familjerna gillar varandra mycket faktiskt. Jag är otroligt glad för denna vänskap som började för bara lite drygt 1,5 år sen när Iris mamma skrev ett reportage om mig och Jonas och vår barnlängtan. Då låg både flickorna i våra magar och vi hade aldrig kunnat ana eller våga tro att det skulle bli så här, att vi skulle få varsin dotter och bli vänner för livet.

Påskpost

Häromdagen kom ett paket till oss. Ett fint paket med ekorrar på. Innehållet var ännu finare, en underbar gul liten klänning med kaniner på, en påskpresent från supersnälla Renate som har bloggen med det passande namnet Lykketing.

Fantastiskt proffsigt och fint in i minsta detalj.

Vi blev så glada och överraskade. Tack snälla fina, klänningen kommer definitivt att bli flitigt använd!

Idag kom förresten något annat också på posten, en stor bokhylla som ska stå här och inrymma ungefär hela vårt arbetsrum är det tänkt. Vad som händer i arbetsrummet? Gissa!

Den lilla bokhyllan på bilden hittade vi på loppis förra veckan och jag är supernöjd. Perfekt storlek för en liten som älskar böcker och som älskar att sitta där och välja och plocka och läsa. Blomman på pianot fick Lykke när vi hade kalas och den har faktiskt fått stå där ganska ostörd. Bra att öva på att inte härja hejvilt tänker jag. Och att bara klappa blomman fint. Påskriset klädde vi idag, för idag är jag hemma och har mysdag med mitt lilla hjärta.
Glad påsk på er!

Glada blommor och egna val

Förra lördagen var det ettårskalas här och jag kunde förstås inte låta bli att sy en ny klänning till Lykke. Av det finaste, gladaste blommiga tyget som fanns i gömmorna.

Först var jag rädd att den skulle bli för liten så jag satte knapparna allra längst ut på kanten (provar ju helst inte kläder i onödan på en ettåring) men då blev förstås halshålet alldeles för stort eftersom jag hade tänkt ha knapparna längre in när jag klippte till. Det slutade med att jag helt enkelt flyttade de två översta knapparna så att den blev mindre i halsen men behöll den lekvänliga vidden i livet vilket resulterade i en asymmetrisk omlottknäppning som jag tyckte blev riktigt fin faktiskt.

Brandbilen på översta bilden är förstås en fölsepresent och även denna lilla väska. Nu är det kul att packa och packa upp, plocka i och plocka ur så en liten väska kändes passande. Lykke har sen ett tag tillbaka visat ganska tydligt vad hon tycker är fint. De här tre grejerna brukar hon plocka fram från olika delar av lägenheten:

Jonas sjal, min tröja och en tygbit från vamlingbolaget. Ett ganska tydligt tema. Kanske inte var helt fel att klä ut henne till nyckelpiga... Vi hittade ingen väska som var röd med svarta prickar men en röd hittade vi och med hjälp av en vattenfast tuschpenna så blev det en väska som passar perfekt till lilla Lykke nyckelpiga.

Gosig flanell och mustiga färger

Lykke har fått lite nysytt i sin höstgarderob, en farfarstunika i min vanliga (förlängda) modell och en klänning/tunika som jag sytt i absolut enklast tänkbara modell av en gammal skjorta. Skjortan hittade jag på loppis för flera år sen och blev lite nostalgisk över eftersom min pappa hade precis en sån när jag var liten. Jag köpte den utan någon egentlig plan. Den var för liten till pappa, jag provade sy in den till mig men det var inte riktigt min grej och den har knappt blivit använd. Synd tycker jag för jag gillar mönstret och färgerna mycket och den är i härligt mjuk flanell.

Jag klippte ut allra simplaste klänningsmodellen på fri hand, återanvände skjortans knäppning till klänningens baksida, sydde ihop och hade en liten klänning snabbt som blixten. Nöjd.

Har också sytt ett litet set av en gammal Gudrun Sjödén-tröja. Tycker den är så fin i färgerna, men jobbar man hos Gudrun och hela tiden ska gå i säsongens kläder så blir det mååånga randiga tröjor.

Det är inte helt lätt att fånga ett litet virvelvindsgryn som hela tiden har tusen saker att upptäcka, men här stämmer färgerna i alla fall lite bättre. Det är härligt mustiga nyanser av plommon och senap, eller aubergine och ockra tror jag Gudrun kallar dem. Fina är de i alla fall.

Soliga Maria

Titta så fin hon blev i klänningen från bytet!

Jag är stolt över att jag har sytt den. Här skriver Maria fint om vårt byte.

Världens bästa byte

Ända sen jag för första gången såg Maria Carlanders underbara lilla sergel-tröja har jag tänkt att jag skulle vilja ha en sån till mitt barn. Det var långt innan Lykke fanns, men strax innan hon föddes tog jag kontakt med Maria och undrade om hon gjorde tröjor på beställning. Det gjorde hon egentligen inte men hon föreslog ett byte. Eftersom hon är en väldigt skicklig hantverkare (gör fantastiska saker i både ull och lera) blev jag smickrad och glad över förslaget. Det kom en liten bebis emellan och vi gjorde det till ett väldigt lugnt byte som fick ta tid, men nu är båda sakerna i hamn:

En klänning till Maria i härliga höstfärger...

Bild lånad från Maria.


...och en alldeles ljuvlig liten sergel till Lykke. Jag är väldigt imponerad av Marias alster och när hon använder ord som otroligt fin, välsydd och helt fantastisk om nåt som jag har gjort blir jag så glad så jag nästan börjar gråta. Löjligt kanske, men jag känner alltid att jag liksom inte kan sy egentligen. Jag kan inga finesser, jag är självlärd, gör enkla grejer och liksom bara syr. Har förstått att många som jag beundrar kan känna sådär, att de inte kan på riktigt. När nån som Maria vill byta nåt med mig, hennes alldeles underbara stickade tröja mot min klänning så växer jag så det knakar. Mitt skapande uppvärderas i mina egna ögon. När jag ser att hon blir lika nöjd och glad som jag, ja då känns det så fint. För vi blev verkligen supernöjda och lyckliga båda två. Världens bästa byte.

Jag kunde inte låta bli att prova tröjan på Lykke även om tanken var att den skulle passa nästa höst och vinter. Det syns kanske inte riktigt hur stor den är, men den är uppkavlad flera varv. Nästa höst blir den nog perfekt. Den underbara lilla skapelsen. På min underbara lilla skatt. Tack Maria för ett underbart bra byte!

Senaste sytt

Det var längesen jag visade något sytt här på bloggen. Det får det bli ändring på, för litegrann har jag faktiskt sytt även om tiden vid symaskinen är lite mer begränsad än tidigare.

Först ut, en riktig sommarfavorit, en tunn, sval klänning/tunika med lång ärm som skyddar mot solen.

Tänkte ta en framifrån-bild idag, men den låg förstås i tvättkorgen (favorit som sagt) och var lite väl fläckig och skrynklig. Väldigt enkel modell, liv och ärmar är i ett stycke, slätt fram och med knappar bak och så rynkad kjoldel på det. Gillar den mycket.

En annan favorit, hängselshorts, fina med body i de flesta färger och med eller utan strumpbyxor under beroende på väder. Syns även här.

 Det här är väl inte nysytt direkt, bodyn är redan urväxt och klänningen har inte använts så jättemycket. Den är fin tycker jag men lite opraktisk, tyget är lite för stelt så den åker upp mot hakan och man får gå och dra ner den hela tiden. Sånt som är opraktiskt eller verkar obekvämt blir ju inte använt hur fint det än är.

Synd på det stela tyget för jag tyckte den blev söt. Korsade axelband bak.

Lite annat smått och gott har det också blivit, ett par stolsdynor, en till matstolen hemma och en till den på kolonin och ett par haklappar i vaxduk.

Dynorna är stoppade med ett gammalt slaktat täcke som även blivit babynest, eller bebisbo som jag tycker låter mysigare (fast boet är urväxt och undanstoppat sen länge förstås). Haklapparna är lite förbättrade mot de jag sytt tidigare där fickan är sydd rakt på haklappen. Nu har jag gjort fickan längre i överkant så att den står ut lite bättre. Det känns så roligt att kunna använda sakerna jag syr, testa och förbättra.

Slutligen lite leksaker, en tygbok med olika mönster och strukturer att titta och känna på (gäller ju att tidigt försöka överföra sina intressen på barnet :)) och en boll med lite band att pilla på och pinglor och prassel i.

 ♥

Inspiration

Tack så mycket för era kommentarer på mitt förra inlägg! Ni är så gulliga och fina och jag känner mig väldigt inspirerad av era idéer och glada tillrop. Även om det blir en del bebisrelaterat så kan det nog vara bra för mig att ibland fokusera lite på allt det där som jag tyckte var så roligt innan jag fick barn, loppisfynd, sömnad, odling, osv. Och det kommer definitivt bli kik i min och Lykkes garderober och interiörbilder från kolonin och lägenheten. Och mer om sytt och odlat och ja, jag känner helt enkelt mig väldigt sugen på att blogga! Tack för det!

Och apropå inspiration, häromdagen kom en underbar klänning till Lykke i ett paket på posten med tack för inspiration från en fin person som handlat av mig för länge sen och blivit inspirerad att sy själv (fast denna fina klänning är vintage).

Och för en tid sen fick jag ett mail från en kvinna som just donerat 13 ägg "Det var nog din blogg som var det avgörande för mig när jag fattade mitt beslut". Tänk om min lilla blogg inspirerat till något som kan ge liv. Snacka om inspirerande för mig!

Fantastiska klockarbarn!

Det kom ett paket. Ett helt fantastiskt sådant. Det innehöll en underbart fin vintageklänning för Lykke att växa i.

Ett par ulliga, gulliga små skor.

Och en fin och färgglad kjol signerad klockarbarn. Vi känner bara varandra genom våra bloggar men det är inte så bara, bloggvärlden är fantastisk! Tusen tack fina, snälla du!

Fölsekalas

Så här ser det ut hemma hos oss just nu. Jag älskar att fylla år i tulpantider! I lördags firade vi mig och mamma som fyller samma dag. Lillgrynet hade en nysydd klänning.

Jag tycker så mycket om det här violtyget. Tack igen Jenny för att jag fick köpa en bit av dig och tack Johanna för att du gör så fina saker. Först tänkte jag sy klänningen med cirkelkjol men då skulle hela min tygbit gå åt så jag snålade och gjorde våder istället så får jag ut något litet plagg till. Och så blev det knäppning på båda sidor i halsringningen, trånga huvudöppningar är inte poppis här.

Jag fick önskemål om att jag skulle visa framsidan på elefantklänningen. Så här ser den ut, enkel med farfarsknäppning som ju är en favorit hos mig och funkar bra för Lykke också eftersom halsen kan bli stor.

Nästa år fyller mamma 66 och jag 33 den artonde mars. Vi tänkte att Lykke också får vara med (även om hon fyller tidigare) och så ställer vi till med ett hejdundrande 100-årskalas.

Klänningar och baddräkt

Jag lovade ju visa kläderna jag köpte på retroloppisen. Först ut är en klänning med små guloranga rosor, tror jag kommer att använda den mycket. Där fanns massor av fantastiska klänningar men de flesta i tjock syntet som jag har lite svårt för. Den här är i en tunn kvalitet som jag skulle gissa är någon ullblandning, skön känns den i alla fall.

Och världens gosigaste bebis i famnen. Som vill vara nära, nära, nära och gosa mest hela tiden. Det vill mamman också så det passar ju bra. Klänningen får nog vänta några månader tills jag har ammat klart. Faktiskt tycker jag att det är svårare med amningskläder än gravidkläder. Under graviditeten funkade det ju jättebra med mjuka sköna trikåklänningar och tunikor och det har jag många av (tack Gudrun Sjödén!). Och visst, när man ammar kan man ha allt som går att öppna fram men då blir man ju så väldigt blottad. Jag trivs bäst med amningslinne att dra ner och tröja att dra upp. Det funkar men min garderob består väldigt mycket mer av klänningar än byxor och kjolar... Jaja, lyxproblem förstås.

Den andra klännningen är kanske inte riktigt lika användbar men för 40 kronor kunde jag inte motstå den...

Och slutligen då baddräkten, snajsig va? Blir finemang till beach 2015.

Jag passar på att byta profilbild också, den förra är några år gammal och såg ut så här. Den känns som från ett annat liv. Nu är ju i och för sig allt som är äldre än sju veckor från ett annat liv men ändå. Så här ser jag ut nu:

  

Elefantklänningen sydde jag någon av de första dagarna vi var hemma med vår lilla flicka och jag plötsligt blev väldigt sugen på små klänningar och de små raggisarna stickade jag när hon låg i min mage. 

Whiteparty

Vi firade nyårsafton med fest i vårt kollektivhus. Årets tema var vitt, kanske inte något jag hade valt, men det mesta blir ju roligare om man går in för det så jag tog mig en titt i min garderob...

...och insåg ganska snart att där inte fanns mycket att hämta. Tittade lite i affärerna men eftersom jag som vanligt hade en tydlig bild av vad jag ville ha så hittade jag inget som lockade. En kväll i mellandagarna gick jag ner i husets loppisrum (där man lämnar kläder man inte vill ha och hämtar det man vill ha=jättebra idé). Jag hittade ett vitt linne i herrstorlek, i mina gömmor fanns ett gammalt gardintyg i spets och tre timmar senare var klänningen klar:

Det var en rolig sömnad där allt flöt på och blev som jag ville och eftersom flera undrade om det var min brudklänning tänker jag att den fick gott betyg. En brudklänning på tre timmar och noll kronor är ju inte så illa. Lyxade dock till det med vitt nagellack för 19 kr och ett enkelt diadem för samma summa. På diademet satte jag lite tyll från gömmorna och glittrade till det med lite nagellack, så 38 kr kostade outfiten.

En annan kväll sydde jag ihop ett par enkla byxor till Jonas av nåt skumt, tjockt tyg som jag tänkt kan vara bra att ha. En fluga i spets fick han för att matcha min klänning, men jag tycker nog ändå det är hans snygga glasögon som är hela grejen. Han klippte helt enkelt papper och tejpade på! Det var mycket snyggt och gjorde förstås succé.

Gott nytt!