Lite söndagspladder

Julstjärnor verkar trivas här, de vägrar vandra vidare till de sälla jaktmarkerna. De på bilden är från förra året, de har visserligen tappat en del blad, men är ändå täta och fina med röda grenar. De har inte fått röda blad, det lär vara rätt svårt att få dem att blomma igen, men de är fina som de är. Lite känsliga, de gillar inte sol utan vill stå ljust i skuggan. Årets julstjärnor har också börjat växa och skjuter nya grenar förbi blommorna. Om det här fortsätter drunknar man väl i julstjärnor till slut.

Kom att tänka på de höga julstjärnor som växte på klubben i Kairo, men jag hittar inte de bilderna. De var i alla fall cirka två-tre meter höga med blommor på toppen, fast rätt taniga som om de trodde att de var träd som bara skulle vara fina i toppen. Synd att jag inte hittar bilderna, men det kan inte hjälpas.

Räkningarna är klara för den här månaden. Alltid lika trist att betala räkningar, och alltid lika skönt när det är gjort.

Jag har beställt två böcker med stickskola i! Efter syslöjden i skolan har jag aldrig direkt lärt mig hur man gör olika saker, bara hankat mig fram och improviserat. Vilket märks nu när jag stickar tröjan till Klas! För just nu har jag fastnat i att repa upp den första ärmen - tur att jag inte gav mig på att sticka bägge samtidigt som jag annars brukar. Måste repa upp cirka 15 cm, för ärmen blev för smal, så jag måste öka lite tätare. Och nu är jag SÅ nyfiken på de där böckerna, kan knappt vänta till slutet av veckan när de kommer.

Det är kallt här nu, -10°C. Men då är det extra skönt att sitta framför brasan när man fikar. Och det börjar det snart bli dags att göra. Det är man förtjänt av efter att ha betalat räkningar, tycker jag.

Ha en skön söndag, allihop!

Bara ett par fårskallar ...

... av den lokale konstnären Kaj Engström.

Speglar ungefär hur jag känner mig i dag.

Återkommer i morgon när tankarna är lite klarare.


Ha en skön helg!

Tisdagar är Friskisdagar

Här i Älmhult har Friskis och Svettis byggt en helt ny anläggning som stod klar för cirka ett år sedan. Jättefräscht och fint. Det är alltid rätt mycket folk där, en blandning av gamla och unga. Faktiskt det enda gym som finns här, om man inte räknar personalgymet som finns för anställda vid Det Stora Varhuset.

Hit går jag tisdagar och torsdagar. På tisdagarna är det cirkelgym, som faktiskt är rätt roligt eftersom man är ett gäng som skiftar om bland maskinerna och de olika övningarna. Och vi har en bra ledare också som peppar en att ta i lite extra och som gör det trevligt att gå dit.

Ska erkänna att jag går ett seniorpass. Och det trivs jag himla bra med, även om jag inte är pensionär själv. För här är det just lite blandade åldrar i de övre årtalen, och här har jag fått lite nya kompisar. Här känns det också att man kan göra så mycket man kan och orkar, man måste inte mäta sig med någon och känna sig totalt underlägsen, som i alla fall jag hade gjort om jag hade gått med ett gäng 25-åringar. För jag kan inte hålla igång lika bra som de och jag kommer aldrig att få lika en lika snygg kropp igen.

Även om jag faktiskt är vigare än barnbarnet Mathilda och hennes BFF Moa som är 14 år. Det konstaterade vi i somras. (Och nu, Olgakatt, vill jag inte höra någonting om att tonåringar har senor eller vad det var som gjorde att de inte kan sträcka ut lika mycket som vuxna. :-) Vi kan väl låtsas att jag är vigare?)

Faktum är att seniorpassen är de som är mest populära, det var så svårt att få plats på just cirkelgymet i höstas att de fick göra ett pass till. Samma gäller spinningen, det är massor med folk på seniorspinningen, inte alls lika många på de andra passen.

Och i dag fick vi veta att vi är mycket starkare än niondeklassarna som var där för ett cirkelpass i måndags.


Vi ses i morgon!

Inte hunnit

Sorry, har bara inte hunnit blogga i dag, sitter med ett projekt som måste bli klart. Så det blir bara en soluppgång så länge, taget från mitt lilla köksfönster med telefonen (synd att jag inte släckte lamporna i bakgrunden ...).

Vi ses i morgon igen! Sov gott så länge!

Punktlig

I dag är det torsdag, då kör vi lite punkter, precis som Annika också gör.

•  Vem kan låta bli att köpa en växt som ser ut som ett litet hjärta? Inte jag i alla fall! Nu har jag flera sådana här miniblomkrukor i lilla köksfönstret över diskbänken, alltså inte samma fönster som jag skrev om tidigare. Det här fönstret vetter mot öster och har full morgonsol. De dagar det är sol, det vill säga.

•  Jag tror jag har det där flick-gulliga kvar i mig, för jag gillar miniatyrer. Vid skrivbordet har jag två mini-orkidéer. Men det var egentligen inte det jag skulle visa och skriva om, det var att jag har lagt den gröna mossan från adventsstaken överst i orkidée-krukorna. Men jag lyckades alltså inte fotografera det något vidare, så ni får nöja er med att jag berättar att det där gröna suddiga där nere överst i krukan alltså är mossa från adventsstaken. Jag inbillar mig att det hjälper till att hålla fukten, och så är det rätt fint också. Tycker att den gröna mossan var finare i adventsstaken, än vitlaven. Dessutom ska man vara rädd om vitlaven eftersom den växer så oerhört långsamt, så det är inte bra att understödja dem som tjänar pengar på industriell skörd.

•  Jag var tjuv härom dagen. Fast det var verkligen inte meningen! Jag skulle handla register till nya pärmen för året, och råkade få med mig två. Eftersom jag självscannar var det ingen kassörska som upptäckte det heller. Jag blev alldeles kallsvettig när jag kom hem och packade upp ett register för mycket. Tänk om de hade gjort en stickprovskontroll just då! Då hade de trott att jag hade stulit den med flit! Nå, jag var och lämnade tillbaka registret på Ica Maxi i går, så nu är jag ingen tjuv längre. Skönt.

•  Min lilla Stina-Busa tycker det är mysigt att gulla. Men ibland blir det så gulligt att hon måste smaka på ett av mina fingrar eller min arm eller så. Det gör aldrig ont eftersom hon inte biter på riktigt, utan bara smakar lite. Men i går morse, då var det andra bullar. Då BET HON MIG I TUMNAGELN! Ytterst på det vita, så det gjorde inte ont, så klart, men jag fick ett rejält hack i nageln. Och jag som aldrig själv har bitit på naglarna. Jo, jag försökte en gång när jag var liten, för det såg så tufft ut när andra bet på naglarna, fick jag för mig. Men det var så äckligt, så jag kunde inte.

•  Som alla andra har jag nu köpt vårens första tulpanbukett. De ger hopp om varmare och soligare tider. För nu är det kallt här, må jag säga, -5°C kanske inte är så mycket i antal grader, men det är kallt på ett otäckt sätt, för det blåser så det visslar om knutarna och det gillar jag inte. 

• Och nu är vintern utstädad. I stället för rött och grått har vi turkos och vitt, det tycker jag är fina vinterfärger. Men jag behöll de silvriga julgranskulorna i sin skål, för de passade så fint med det turkosa.

Det var allt jag hade att berätta i dag. Vi ses i morgon igen!

I dag kör vi lite punkter

Så här såg det ut i somras när jag tog ut lite inomhusväxter och duschade dem.

• Nu har Frisik startat igen efter juluppehållet. Skönt, i dag var jag på spinning. Tyvärr har jag inte hunnit träna någonting alls de här veckorna, och det kändes direkt att kondisen och musklerna hade gått i träda. Men nu ska här tränas igen. På tisdagar går jag på cirkelgym, och på torsdagar är det spinning. 

• Det sägs att det ska bli vinter även här i södra Sverige, men än så länge syns inte minsta tillstymmelse till kyla och snö. Tvärtom har det spöregnat här hela dagen. Och då tänker jag att vi ska vara tacksamma för blötan, att vi slipper extrem torka. Det hade varit värre.

• Allt julpynt är fortfarande framme, men jag ska försöka få undan det till helgen. Vi tog inte fram det förrän bara någon vecka före jul, så vi är inte spytrötta på det än. Julmaten är dock slut, allt åts upp och det var ju inte så svårt.

• Apropå vinter och inte vinter, förresten. Jag kan fortfarande plocka färska örter i rabatten utanför ytterdörren. Där finns timjan, citrontimjan, salvia och rosmarin. Vilken lyx att få färska örter mitt i vintern, utan att köpa dem eller odla dem inomhus.

• Såg på tv:n att en ny trädgårdsserie ska börja på ettan (eller om det var tvåan, men SVT i alla fall).  Trädgårdskampen där tio entusiaster ska tävla om den vackraste trädgården. Och det är ju trevligt med okända entusiaster som inte är proffs. Men varför måste de tävla och bli utslagna hela tiden? Jag börjar bli trött på alla dessa tävlingar, just där deltagare ska hålla på och slås ut hela tiden. De kan väl tävla om första priset, men måste de bli utslagna? Är det inte roligare att alla får vara med hela tiden? Vad tycker ni om det? Är det fortfarande kul, eller har ni också tröttnat?

• Såg förresten att det kommer en ny turkisk maratonserie, 60 avsnitt som ska sändas varje dag. Hjälp! Hur ska man hinna titta på det? Det vill ju jag se!

Nu är det dags för mig att gå och fråga kudden hur den mår, i morgon måste jag maratonjobba.

Sov gott!

I dag hade jag fint besök

Rudbeckia på senhösten.

I dag hade jag en riktigt mysig fikastund här hemma: Emma var på besök! Tyvärr kom kamerorna aldrig fram, vi hade för mycket att prata om. Klas lyckades komma hem innan hon åkte också, så nu äntligen fick de hälsa på varandra. De har visserligen träffats en gång tidigare, på soptippen. Emma hade känt igen honom direkt, fast hon vet inte riktigt varför, men det hade hon.

Tyvärr tar även mysiga stunder slut.

Jag är alldeles dagvill av helgerna! För en stund sedan lagade jag middag i sådana mängder att Klas skulle få lunch med sig till jobbet i morgon - det är LÖRDAG i morgon och han jobbar inte då.

Och nästa vecka börjar Friskis igen, det ska bli skönt att tvingas röra på sig igen. Det var meningen att jag och en tjej till skulle gå dit och träna själva under ledigheten, men här har varit - och är - fullt upp, och jag antar att hon har det likadant.

Älmhult är på nyheterna, synd att det är ett så tråkigt sätt. På Rapport visade de husen där den försvunne 17-åringen bor, och det såg ut att vara där vi bodde det första halvåret när vi kom hem från Kairo, innan vi köpte huset. Det finns visserligen fler likadana gårdar, men det kändes som "vår" gård. Fast jag känner inte igen killen. Hoppas verkligen att han hittas snart, och att han mår bra!

Nu ska jag kika på På spåret!

2013 - Året som gått

Stina.

Som vanligt har året gått alldeles för fort, plötsligt står vi på randen till ett alldeles nytt år som vill fyllas av upplevelser, känslor och tankar. Jag är inte vidare bra på att sammanfatta åren som går, men eftersom jag har varit helt incommunicado under 2013 ska jag i alla fall skriva några ord om det.

Jag har nog inte mått så där jättebra, om jag ska vara ärlig. Jag fick en rejäl knäpp på näsan när jag fick nobben på den enda anställningsintervju jag ens fick kallelse till, alla andra brev har resulterat i ett svarsbrev med innehåll "tack för ditt intresse, sök gärna igen (fast egentligen är det ingen idé, du är för gammal och har fel bakgrund, här ska vi vara bissnissinriktade)". Och det är första gången i mitt liv jag inte har fått ett jobb jag har sökt (om man inte räknar att jag sökte till lastbilsinvägare en gång på 70-talet och de tyckte jag var lite för klen för uppgiften).

Jag hade läst om att hemvändare ofta ramlar ner i någon slags hemvändar-depression, men inte jag, haha, nä, sånt är inte för mig. Tyckte jag. Men det är nog trots allt vad som har hänt.

Och det låter ju lite luddigt, men jag tror att det bottnar i att man måste finna sig en ny plats i livet, och då menar jag inte rent geografiskt. Som medföljande har jag varit "lyxhustru", även om jag har jobbat lite här och där har grunden varit hemmafru, utan minsta behov av att bidra till försörjningen. Mitt ansvarsområde har i tolv år varit hus, hem och socialt liv.

Så kommer man hem till Sverige, och inte bara är det så att man rent ekonomiskt måste jobba båda två, det liksom förväntas av en i samhället. Om man inte är stenrik och har barn, förstås. Vi är varken stenrika eller har barn, så på alla sätt och vis befann jag mig plötsligt i en situation där jag var tvungen att bidra till ekonomin. Och där har jag haft tur, jag frilansar för ett par toppenföretag med riktigt duktiga och trevliga människor som jag tycker väldigt bra om. Men som frilans måste man jobba mycket - och ibland inte alls.

Sedan är det huset och hemmet, olika roller som vi båda hade växt in i och som betydde att jag tog hand om hus och hem. Det är inte så lätt att kliva ur en invand roll, varken för den ena eller den andra, även om man är medveten om det och säger en massa saker som låter bra. Det blir en del konflikter om dammet i hörnorna, om man säger så.

Allt sånt där gör att man ibland, kanske särskilt när man börjar känna sig "äldre", inte riktigt vet var man ska sätta fötterna. (Nej, skilsmässa har aldrig varit ens i tankevärlden, jag har inte varit vilse på det sättet.) Det gäller att hitta en stig framåt. Det vet jag inte om jag har gjort, men jag har kommit på att "jag har nog varit lite deppig". Och det är ett bra steg framåt. Det gör att jag känner mig gladare och orkar ta tag i saker och ting igen. Börjar orka lyfta telefonen och ringa vänner, bara en sån sak ...

Att Tjorvan gick bort strax innan midsommar hjälpte inte mycket, vi saknar henne förfärligt mycket. Vi vet inte riktigt vad som hände, men det var njurarna som började spöka. Tack och lov har vi Stina kvar.

Däremot var det roligt att ha Mathilda här i flera veckor. Då blir det liv i fågelholken, nu med killar som hänger i kvarteren och Justin Bieber som dominerar internet.

Vi har blivit nästan klara med renoveringen också, inomhus återstår nu bara toan på andra våningen. Till sommaren ska vi väl ta fasaden och altanen på baksidan.

Och i övrigt har jag jobbat, i stort sett. Jo, jag var på Bokmässan och träffade många av mina vänner och bekanta i bokbranschen. Bland annat Kim Kimselius, vilket var väldigt roligt även om det inte var någon lång stund, eftersom hon hade många beundrare som ville få böcker signerade.

Men nu blickar vi framåt mot 2014, och jag har på känn att det blir ett bra år. På alla möjliga olika sätt och vis.

Tjorvan.

M

 Min lilla Tjorva, jag saknar henne så mycket.

Och så blev det nytt år

Den här lilla snuttan hade vi på besök över nyårshelgen. Lilla Ester kom tillsammans med sin husse och matte och lill-husse. Det gick bra med presentationen mellan Ester, Stina och Tjorvan, de slogs inte en enda gång. Fast morrade och sjöng gjorde de tills de bestämde sig för att Ester bodde på bottenvåningen och att Stina och Tjorvan bodde på andra våningen. Till slut blev de till och med lite nyfikna på varandra, så nästa gång kanske de kan bli kompisar till och med. 

Ester.

Vilket fyrverkeri vi bjöds på! Vi trodde att det skulle smälla lite här och var i villakvarteren, men att det skulle vara lite så där småfjuttigt. Icke! Här var det rejäla fyrverkerier och riktigt tjusigt att se, även om det inte var koordinerat utan det smällde av från var och varannan gräsmatta.

Stina brydde sig inte om smällandet, hon bara fortsatte sova i min kontorsstol. Men Tjorvan tyckte det var lite jobbigt och kröp in under Makens madrass. Hur lilla Ester gjorde vet jag inte, för hon hade gått och lagt sig med sin husse och matte.

Jag tror vi hade vår lugnaste nyårsafton någonsin. Men det var skönt det också, vi hann titta lite på Funny Girl som visades på tv, vi hann prata med Makens bror, och vi kunde mysa med riktigt gott vin och sedan skumpa.

Höll på att glömma att berätta: Jag köpte någonting som heter sparrisbroccoli, Bellaverde, att ha till oxfilén på nyårsafton. Det började LUKTA i kylskåpet, det var så illa att jag till slut fick riva ut allt ur kylen och köra igång en storstädning. Men lukten försvann inte. Så småningom konstaterade vi att det måste vara ur grönsakslådan, så vi bar ut allt i förrådet. Då började det lukta där ute. Maken var modig och luktade på var och en grej, och tyckte till slut att det nog var den där nyköpta sparrisbroccolin. Knöt in den i en kraftig plastpåse. LUKTEN TRÄNGDE UT UR PLASTPÅSEN så till slut bar vi ut eländet på altanden, och där fick det ligga tills alldeles nyss när jag la den i soporna och körde fram soptunnan till vägen för gubbarna att hämta i morgon. FY! Ska det lukta så om dem? Någon som har ätit sparrisbroccoli? Tror nog inte att jag vågar prova igen.

Det allra bästa var i alla fall att min Svärfar tyckte att maten var god och att han för första gången på riktigt länge kunde äta ordentligt! Han har varit lite krasslig senaste året, så det värmde hjärtat att se att han åt och åt och åt och åt!

NU ÖNSKAR JAG ALLA EN GOD FORTSÄTTNING OCH JAG HOPPAS ATT 2013 BLIR ETT RIKTIGT BRA ÅR FÖR ALLA!

Och så önskar jag att en sjuk vän blir frisk fort! Jag tänker på er hela tiden!

Lite av varje

• Först och främst är jag GLAD att Obama vann. För det har betydelse för resten av världen, vem som styr i det stora landet i väster. Och vi vet att Obama inte är en krigshetsare som ska anfalla en massa andra länder. Nu får vi hoppas att han lyckas få igenom en massa bra förändringar i USA, så att amerikanerna får det lite bättre.

• I somras, så där i slutet av juli, stod jag här med en påse delikatesspotatisar som var bortglömda och hade börjat mögla. I stället för att kasta dem stoppade jag ner dem i jorden lite här och var, framför allt i rabatten vid ytterdörren. Tänkte att antingen blir det potatisar av dem, eller så blir det gödsel. Det blev potatisar! Så vi åt färskpotatis här i slutet av oktober. Det var inte så många, men det räckte till flera middagar åt oss två.

• Vi har bra grannar av flera olika orsaker, en är att de gillar att plocka svamp (vilket inte jag kan för jag kan ingenting om svampar) och plockar tydligen alltid för mycket. Så vi fick en massa trattkantareller av dem i år också. TACK! Dem har vi torkat och lagt i en burk. Förra året torkade vi dem genom att lägga dem på tidningar, vilket tog evigheter. I år trädde jag upp dem på sytråd och hängde upp, och vips var de torra på bara någon vecka. Så nu vet jag hur man ska göra.

• Man kan inte påstå att flyttgubbarna i Egypten är slarviga. I alla fall inte de som packade vårt flyttgods till Sverige. För när vi packade upp en kartong hittade vi vår gamla ved som vi har släpat med oss ända från Bulgarien, väldigt torr bokved, med andra ord. Och den var så fint inslagen i papper, varje vedträ var för sig!

• Vi har fortfarande en del kartonger att packa upp, och en del möbler att skaffa och ställa upp. Bland annat ska jag ha en dagbädd/gästsäng i "mitt" gästrum innan det kan bli klart där. Men "Makens" gästrum är fullt brukbart nu. Sen måste vi ha bokhyllor som passar i "biblioteket" och lite sånt. Så det är inte klart här än. Nu håller Maken i alla fall på att sätta upp rullgardinerna för fönstren här vid skrivbordet, så jag slipper ha en stor kartongbit för så att jag kan jobba trots att solen skiner. (Solen skiner bara in på ett bländande sätt på vintern, när den står lågt.) 

• Mathilda var här på höstlovet, och vi saknar henne jättemycket nu när hon inte är här längre. Här är en bild när finaste tjejerna säger hejdå för den här gången.

Arvegods

Jag i Los Angeles, eller rättare sagt Santa Monica, 1962. Jag var 5 år. Det var då jag
fick min första Barbie, gissa vem som var först med att ha en Barbie i mina
kvarter! Fina amerikanska 50-talskläder hade jag till henne. Glömmer aldrig
hennes röda balklänning med liten pälsbrämad bolero.

Jag har mängder av gamla diabilder som min mamma lämnade efter sig, foton från 1955 och framåt. De foton som är tidigare sitter inklistrade i album, tack och lov. Jag tänkte att jag kanske skulle kunna skanna dem, och på så sätt göra någonting av dem, men som bilden ovan visar funkar det inte något vidare bra. Jag får nog helt enkelt sålla ut dem jag tycker borde sparas, och sedan ta dem till en duktig fotoaffär som kan göra papperskopior - och kanske skanna med specialmaskiner - åt mig.

Om det är kulturhistoriskt intressanta foton kan man kanske höra med Nationalmuseum om de vill ha dem, släktfoton ska vidare till barnen, och en del kan man nog kasta. Jag menar resor till Wien 1998 vet jag nog inte någon som är intresserad av, till exempel.

Jaha, så var det med den saken. Synd, annars hade jag kunnat plåga er med en hel del nostalgi!

---

Att jag inte har hört av mig på några dagar beror på att jag har jobbat. Som vanligt blir det antingen eller på den här kanten. Antingen har jag inget jobb alls, eller så har jag så mycket att jag sitter nästan dygnet runt. Nå, riktigt så illa är det inte just nu, men när det har varit lite stökigt här på dagarna (man får trots allt inte riktig arbetsro när Maken är hemma) får jag sitta på kvällarna.

---

Mathilda har åkt hem till Stockholm igen, så nu är både jag och Moa lite ledsna för det. Det var så roligt att ha henne här. Och nu när vi i alla fall har ett gästrum färdigt var det riktigt bekvämt för dem att bo här. Ja för de har ständigt pyamasparty när Mathilda är här, utom när vi tvingar dem att vila en natt lite då och då.

---

Tror ni att ruschen har lagt sig nu så att man kan åka till Ikea och faktiskt handla lite möbler? Vi behöver några grejor för att få färdigt här. Vi får nog satsa på det i veckan.

Blodiga fingrar

Här firar vi inte Halloween, trots att Sandy inte har farit fram här. Men tjejerna har ändå bakat blodiga fingrar som är riktigt goda.

I övrigt har dagen mest gått i någon sorts grått ludd med huvudvärk och ont i magen. Tror jag åt för lite under Stockholmsresan, så när jag proppade i mig middagen i går kväll blev det lite för tungt. Tror jag. Nu mår jag lite bättre, bara huvudknoppen som bråkar fortfarande.

Stina och Tjorvan är nöjda med att vi är hemma allihop nu, Stina har sovit bakom rumpan på mig i kontorsstolen hela dagen när jag har suttit och jobbat. Tjorvisen ligger på mattan.

Nä, nu har jag börjat skriva på hundra olika saker som inte blir bra, så jag skriver och raderar, skriver och raderar. Tror det är bättre att sätta punkt.

Sov gott!

Kanelbullens dag och lite annat

Kom på att det är kanelbullens dag i dag. Det får man ju inte missa, så jag har satt igång att tillverka ett gäng. Lite sent ute, så degen står och jäser som bäst just nu, vi får väl bullar vid midnatt någon gång. 

Har inte hört någonting från Arbetsgivaren än, är det bra eller dåligt? Det kändes väldigt bra i går i alla fall, alla som intervjuade var supertrevliga, och det var faktiskt rätt roligt att vara på gruppintervju med olika övningar och så. Tur att de ska anställa flera stycken, annars hade jag varit nervös.

Stina bryr sig inte om vare sig kanelbullar eller jobb. Hon har börjat ligga på kuddöverdragshögen som jag har i tvättstugan, våra kuddöverdrag från Istanbul. Just nu vet jag inte var jag ska göra av dem, och dessutom vill jag tvätta dem innan jag stoppar undan dem/lägger kuddar i dem för att ha i sofforna. För yes, det är mängder av sand från Sahara i dem.

I morgon är det Galleri fredag, Desirée håller i taktpinnen under oktober och månadens ämnen är:

5 oktober: Färgglad
12 oktober: Kväll
19 oktober: Något som gör dig glad
26 oktober: Något nytt

Det ska bli kul att se vad alla har hittat på! Och om du vill vara med, hojta till i kommentarerna så länkas du också upp.

Tidningar

Kände mig lite fånig när jag stod vid brevlådorna och fotograferade dagens post. Men bloggar man så bloggar man, och då måste man ha en passande och allra helst ny bild till dagens inlägg. Och då händer det titt som tätt att man får leta upp något man kan fotografera. I dag passade det med dagens post, för jag blir alltid lika glad när Språktidningen dyker upp.

Maken klagar ibland på att jag inte prenumererar på några roliga tidningar. Han tycker att jag ska prenumerera på några biltidningar och Teknikens värld, typ. Haha, men tji fick han, det får han göra själv.

Jag har egentligen alldeles för många tidningar, BORDE sålla i prenumerationerna. Men jag gillar ju mina tidningar, även om det tar ett tag innan jag hinner läsa, så de samlas på hög. Jag prenumererar på:

Språktidningen
Skriva
Vi läser
Gourmet
Allt om Mat
Expo
Allt om Trädgård
Svenska Dagbladet

Och så får man ju Buffet av Ica, Vi i villa av ... någon, Villaliv tror jag någon tidning heter som man får av någon annan.

Men jag har inte en enda modetidning eller tanttidning. Jag har tröttnat på dem, för det är alltid bara samma, samma hela tiden. De byter bara färg på ögonskuggorna lite då och då, och så vill de att man ska köpa en massa saker.

Vilket för mig till nästa tanke, som jag har tänkt ända sedan debatten om Blondinbella, och nu senast när Plus gjorde ett reportage om reklam på bloggar: VAD är det för skillnad mellan Blondinbellornas spaningar om snygga kläder och Feminas spaningar om desamma? Jag är hundra miljoner procent säker på att de flesta Blondinbellor går ut och handlar sina kläder och bloggar sedan om dem, medan modetidningarna får dem sig tillskickade och gör sedan olika reportage. Jag fick faktiskt saken bekräftad när jag i någon tidning läste att den här skålen/vasen/brickan eller vad det nu var "ännu inte finns i butikerna, men kommer ..." Inte sjutton hade den "journalisten" varit ute på stan och sett snygga saker som hen ville skriva och tipsa om! Larv tycker jag, jag tror att det bara är tidningarna som är rädda för att bli utkonkurrerade av unga tjejer med bättre stilsäkerhet än de själva har. Låt tjejerna blogga om sina spaningar i fred, och sluta hacka på att det skulle vara mer smygreklam än vad de så kallade reportagen i modetidningarna är! Det är nämligen samma skrot och korn, anser jag.

Vilka tidningar prenumererar/läser ni?



PS. Se där, när man letar fotomotiv får man ibland till och med inspiration till ett helt inlägg!

Tisdag i punkter

En vanlig tisdag så här på hösten passar det bra med ett inlägg i punkter.

• I går bestämde och beställde vi äntligen tapeter till de två gästrummen. Eftersom det är två exakt likadana rum är det ena "mitt" och det andra är "Makens", det vill säga jag bestämmer helt och hållet inredningen i det ena och i det andra får han bestämma. Utan att vi lägger oss i varandras inredning. Bra va? I mitt rum blir det en tapet som heter Vallmo, men bara på den "lilla" väggen under snedtaket, annars blir det för mycket. Så här ser den ut:

Bilden är lånad från Duros hemsida.

• Jag fortsätter med min löpträning, nu är jag uppe i 4,2 km. I skogen har jag olika "stationer" som jag springer förbi: Eken, hasseln, torget (en öppen plats i skogen), sågverket (som man ser på andra sidan vattnet), grillen (en grillplats där jag tror ungdomar brukar samlas på helgerna), badplatsen, toan (jo, det står ett utedass i skogen!), huset och sedan är jag ute på Strandvägen och springer vidare mot Elmiersvägen, över gångbron och sedan tillbaka hem. Tror jag ska satsa på ett par millopp nästa år, Midnattsloppet är ett av dem. Ska ni springa något lopp? I så fall vilket? Ska vi kuta loppet tillsammans?

• Mitt nya favoritgodis (jag är periodare när det gäller godis) är Polly, men inte vilken som helst Polly, det ska vara Polly pimped by Dregen. Mmm med citron och lakrits. Synd att det finns vanliga i choklad i påsen också, för de är inte lika goda.

• Nu har jag testat köttkvarnen till min hushållsassistent. Den är superbra! Hur enkelt som helst att göra sin egen köttfärs. Det som inte är så bra är att hålplattorna är lite svåra att göra rent. Alla små hål måste ju vara kliniskt rena innan man packar ner alla prylar, man vill knappast att det sitter köttrester kvar som sedan går i väg med utrustningen när den har växt tillräckligt mycket. En rengöringspryl typ en sån där pigg-mojäng som man har till vitlökspressen skulle sitta fint. Ska skriva det som tips till OBH Nordica. Nå, resultatet blev en riktigt god lasagne. Men man ska helt klart göra en större laddning köttfärs på en gång, med tanke på rengöringen.

• Jag är lite nervös i dag. Har stått och strukit mängder av kläder och sjalar i eftermiddags. Varför? Jag ska på en intervju i morgon bitti! En gruppintervju! Det har jag aldrig varit med om tidigare. Men från 08.15 till 12.30 ska jag vara med på en sådan. Så snälla söta alla ni, håll tummarna för mig! Jag skulle hemskt gärna vilja ha det jobbet!

Punktlig söndag

Lite punkter i dag:

• Jag tycker inte om när det blåser. Ljumma sommarvindar som fläktar lite lagom är skönt, men när det blåser så mycket som det gjorde här fredag och lördag, då tycker jag inte om vinden. Blommorna välter omkull i sina krukor, håret vispar runt i ansiktet, det blir kallt och otäckt. Tack och lov var det vindstilla i dag.

• Bakade ett par bröd i fredags och skickade med det ena med Maken som skulle hem till Borås och föräldrarna. Nu måste jag hitta ett bra recept med surdeg och många frön, men det ska vara ljust, inte för mycket råg. Är det någon som har något bra recept att dela med sig av?

• I dag kom jag igång med att springa igen. En hel vecka förlorad bara tack vare den dumma getingen. Och naturligtvis blev det att börja om från början igen, eftersom jag inte hade sprungit mer än en vecka fanns inte mycket kondition lagrat. 

• När jag är ute och går, och någon kommer springande, så brukar jag alltid flytta mig till kanten av stigen så att folk kommer förbi på ett smidigt sätt. Och så tycker jag att de flesta gör. Men inte den fina tanten som var ute med barnbarnen i dag. Tvärtom, hon tog ett kliv ut och ställde sig mitt i stigen så jag fick tränga mig förbi. Hur gör ni?

• Jag kan ingenting om hundar, men jag vet ju att de gillar att jaga sånt som rör sig, så när jag möter folk med hundar brukar jag sakta in och känna av om jag ska stanna helt, eller om jag kan jogga förbi lite lätt. Ni som är hundmänniskor, hur är bästa sättet att bete sig? Gör jag rätt?

• Kokade fläderbärssaft i går. Mums vad det blev gott! Det smakar som en blandning mellan hallon och blåbär, ungefär. Det blev inte mycket, bara en flaska, och man får ta rätt mycket för varje glas, men det är så gott så det var helt klart värt besväret. Jag använde ett recept från Allt om Mat.

• Maken skulle på kräftskiva i Kinna i går med de andra grabbarna. Jag hoppas att han är i körbart skick så att han kommer hem i kväll. Första natten är alltid värst att vara gräsänka, då kan jag inte somna. Efter det går det bättre. Men det är alltid mysigast när han är hemma, så klart. 

Några punkter

Hortensia

Det får bli punkter i dag:

• En sak som jag inte riktigt har vant mig vid när det gäller att bo i villa är att man är väldigt nära grannarna. Till exempel om man går ut för att göra någonting, och så står en granne och pratar med en bekant eller så i dörren. Då kan man liksom inte hjälpa att man hör, fast man inte vill vara nyfiken eller så. Det går inte att undvika att se när folk kommer och går, fast man inte vill vara nyfiken i en strut. Men jag antar å andra sida att det är lika för alla, så jag borde inte känna mig du.

• Nya serien med Landgång har börjat i SVT1. Jag gillar verkligen den serien, och nu åker Anne Lundberg inte bara på en båt med kocken Germund, utan var i det här programmet på besök vid forskningsstationen på Svalbard. Jätteintressant att se hur livet levs på en så annorlunda plats, och att man måste lära sig hantera skjutvapen för att få lämna byn eftersom det ständigt är risk för att isbjörnar ska anfalla!

• Det regnade så mycket i förmiddags att jag inte lyckades ta mig ut på någon springrunda. Trist. Å andra sidan skadar det väl inte med en vilodag lite emellanåt. Ni som också springer, vad har ni för pryl som talar om hur långt ni har sprungit? Jag har försökt med min gamla stegräknare - som jag tror visar lite för långt, en app i ajFånen - som visar MYCKET för kort (hallå, arton meter ...), och en annan app - som känns som om den visar lite för lite den också, tror det är mer än fyrahundra meter, kanske uppåt en kilometer. Så, vad har ni?

• Jag har fått dra fram en extra kontorsstol till skrivbordet, för nu tycker katterna att min stol är deras, och de ska ligga där båda två samtidigt. Det blir lite för lite plats över till mig.

• Skönt att Maken är hemma igen från tjänsteresa. Sommaren har gjort att jag har vant mig vid att ha honom hemma hela tiden, men nu får jag väl vänja mig vid de normala rutinerna igen. Fast han reser inte på långa vägar lika mycket nu som han gjorde i Kairo. Det är skönt.

• Håll tummarna för att det blir sol och fint i morgon. Eller i alla fall inte spöregn! 

En dag i Eslöv

Eftersom Petra inte brukar lägga ut bilder på sig och sin familj, gör inte jag det heller. I stället visar jag en bild från den fina parken där vi åt våfflor och drack kaffe. Fotot är taget med iPhone.

I dag har jag varit i Eslöv tillsammans med Olgakatt och träffat Petra. En riktigt trevlig dag som inleddes med lunch på Röstånga Mölla där jag valde vegansoppa med linser. Lille V vaknade precis när Petra hade gått för att hämta mat, och Olgakatt och jag blev lite oroliga och tänkte att nu kommer han att skrika och undra vart mamma har tagit vägen. Inte då! Han log och var hur glad och solig som helst, trots att han var alldeles nyvaken! Undrade väl vad vi var för ena, och tyckte det var kul med nya bekantskaper. En sån liten solstråle!

Sedan gick vi en promenad genom Eslöv och fick se var Petra växte upp, och fick oss lite personlig Eslövhistoria till livs, sånt är alltid roligt. En plats blir så mycket mer levande när någon med personlig anknytning berättar, annars är det bara som vilka hus som helst.

Våfflor och kaffe intogs i parken. Riktigt mumsigt.

Tur med vädret hade vi också, det regnade inte en gnutta på oss. Däremot regnade det som sjutton här i Älmhult, både när jag åkte och när jag kom hem.

När jag kom hem blev det födelsekalas. Lilla E mitt emot fyller två år "hela dagen NU". Eftersom hon tycker om att leka med både bilar och dockor fick hon en docka i en bil. Storasyster som tycker om prinsessor fick en liten kokbok med recept till Prinsessans kalas, och en dockservis så att hon har något att servera ur när hon bjuder på kalas.

En toppendag med andra ord. Även om inte Stina tyckte det eftersom hon inte fick gå ut förrän jag kom hem sent på eftermiddagen.




Jag har placerat min blogg i Älmhult på bloggkartan.se!

Ljuva sommardag

Ja i dag har det verkligen varit en perfekt sommardag. Varmt och skönt, sol och något enstaka moln som skuggade och svalkade lite lagom, inte mer än att man äntligen fick bli så där riktigt varm så att man nästan-nästan-nästan längtade efter just svalka. Så här har vi mest tagit det ganska lugnt i dag, förutom en panikrusch till affären för att skaffa akrylfog. 

Grannarna kokade kräftor. Den här rackaren kommer att bjuda på goda klor.

Makens stora mission i dag har varit att pilla klart med gästrummet, och det var just akrylfog som behövdes för det. Nu i skrivande stund gör han det allra sista, sätter upp elementet. Sedan är det klart där inne och det är dags att sätta igång med gästrum nummer två. Vi ska bara bära in alla prylar som har stått undanpackade där inne till gästrum nummer ett innan vi kan börja. Men det får bli i morgon.

Min bästaste plats på jorden just nu. Och det är inte en illegal planta i hörnet vid pallen, det är en vildpelargon.
Men det stämmer att det är en hund på nedersta trappsteget. Den rosa solen döljs av sittdynan. Grannflickorna tycker
att det är roligt att rita, så det gör vi mest överallt här på gatan. Det regnar ju bort och så får man måla nytt.

Själv har jag mest suttit och slöat på trappen vid blommorna. Löst lite korsord, läst lite i boken, surrat med bina och lett mot solen. Och så bakade jag kanelbullar för att göra Maken glad, han älskar kanelbullar.

Kissarna har varit ute på nya äventyr, synd att de inte kan berätta vad de har hittat på eller vem de har träffat. Nu är de trötta och har lagt sig att sova.

Mitt sommarlov

Fjärilar, bin och humlor surrar ständigt runt i min sommarrabatt vid ytterdörren. 

Nu är det dags att återgå till rutinerna! Sommaren har varit lång och härlig - trots det urusla vädret (SMHI sköter sig lite dåligt, tycker jag). För att komma igång igen är det enklast att göra en sammanfattning i punkter, för om jag ska vara ambitiös och skriva en uppsats så blir bloggen bara sovande till långt in på hösten.

• Barnbarnet Mathilda kom med tåget från Stockholm och stannade i två härliga veckor. Mesta tiden tillsammans med sin BFF Moa Goa, så klart. De badade, sov över, bakade, passade hundvalpen Cosmo och hade allmänt sommarlov så där som ett sommarlov ska vara. Dessutom har killarna börjat hänga runt dem, så här ringde det på dörren ibland och någon lång drasut med fjun på överläppen och sprucken stämma frågade: "Är Moa och Mathilda här?"
• Maken har haft semester. Den tillbringade han med att bygga KLÄDKAMMARE till mig, så nu har jag äntligen ordning på alla mina kläder och skor. Allt fick jättefint plats och jag har för första gången i mitt liv totalkoll över vad jag har och inte har. Helt underbart! TACK världens bästa Make!
• Naturligtvis var vädret rätt uselt när Maken hade semester sista veckan och klädkammaren var färdig, så det blev inte så många utflykter. Men vi tog oss i alla fall en sväng till Helsingborg och hälsade på min BFF S och en sväng till Österlen med god middag i Skillinge.
• En sväng till Stockholm blev det också, där bodde vi hos min andra BFF C och hälsade på sonen  med sambo och hund i deras nya hus. Jättegod grillmiddag fick vi där. 
• I Stockholm tömde vi också förrådet jag har haft där i många år med alla saker efter mamma. Äntligen. Det har gått en bra slant till Shurgard, men det har det varit värt för alla grejor är välbehållna, om än dammiga.
• Ena gästrummet håller på att bli färdigt, Maken håller som bäst på att lägga in golvlisterna efter att ha målat och lagt nytt golv. En tapet ska upp på "lilla" väggen också, men det får bli senare. Det är "mitt" gästrum där jag bestämmer helt hur det ska vara. Det andra gästrummet är Makens, där får han bestämma helt utan att jag lägger mig i. Så snart har vi gästrum och det enda som återstår inomhus är toaletterna, förrådet och trappan. Gud så skönt det ska bli när allt det är klart!
• Det är födelsedagstider här på gatan nu i slutet av sommaren. Vi har redan firat en fyraåring, snart firar vi även en tvååring, en tioåring och en trettonåring.
• Katterna har fyllt tretton år. De fick färsk torsk och en liten slurk grädde tillsammans med sjönsång.
• En resa tillsammans med Olgakatt till Åland är bokad senare i höst! Där ska vi vara med på Öppna gårdar och hälsa på Pettas. Verkligen något att se fram emot!
• I övrigt har jag mest slöat och inte gjort många knop, vilket har varit riktigt härligt. 

Och i dag är ännu en sån där underbar dag. Vi har suttit ute på trappan och fikat, läst på Wikipedia i telefonen om hur humlor funkar, sedan kom grannarna förbi och fick en kopp och vi fick lite småprat och allmän trevlighet. Så här skulle det alltid vara!