Min dag

– Idag är det din dag, sa bisin min mitt på dagen då han hämtade in rosor åt mej, från vår buske på baksidan av huset. Den har fått spader och börjat blomma på nytt och är alldeles, alldeles full med knoppar.

– Åh, tack, svarade jag helt överväldigad, för i morse stod de här gula blommorna på frukostbordet:

Det här är blommor från jordärtskockan. Släpp inte in den i din trädgård, för du blir aldrig av med den sen. Dock vackra blommor och en god rot, den är dessvärre inget för känsliga magar.

Bisin min hittade också de här gurkorna, som hade gömt sig i ogräset. Så ännu får vi njuta av odlandets mödor.

Om det nu sen är min dag eller inte vet jag inte med säkerhet. Idag har jag varit ovanligt aktiv. Jag har stickat färdigt ett litet projekt och sytt ihop det, jag har stolpat ner till källaren och fått på tvättmaskinen och jag hoppas verkligen att jag lyckades ställa in allting rätt! Till bisin mins stora besvikelse kokade jag mannagrynsgröt:

Mumsfilibabba med smöröga! Som jag har längtat efter just den här gröten. Bisin min ville ha köttbullar och det som vi kallar för "skakagurka" (uttalas med kort a) och som andra kallar för mormors gurka. Men vi har ingen dill längre i odlingslådan och jag vill inte ha den där gurkan utan dill, så det så! Dessutom behövde vi använda en mjölkliter medan den ännu var kurant och vare sig min energi eller kunskap räckte till för att steka plättar. Det är bisin min, som sköter om plättstekningen här i vårt hus!

Och tro det eller ej, men jag fyllde också diskmaskinen och det är nog allt vad jag orkar med idag! Och vackert så, för jag ska ju ta det lugnt.

Nu ska jag mäta mitt blodtryck och sen lägga upp en ny liten stickning.

Önskar er alla en riktigt fin söndag!

Släpärtskalas

Kära vänner, igår blev ni utan mitt dagliga blogginlägg. Det beror på åska, värmen och min allmänna lättja. Jag beklagar! Åskan var det värsta, för jag hade just fått igång datorn när det blixtrade och innan jag ens hann räkna till tre hördes en så förskräcklig smäll att det skakade i hela huset. Samtidigt med smällen slocknade min dator och skärm. Mitt hjärta flög upp i halsgropen och jag tänkte att: "Jahapp, dit for min maskin" Började i huvudet kalkylera, dels vad ny utrustning skulle kosta, men allra mest på när jag senast har gjort en säkerhetskopia! Gissa om det blir katastrof ifall göktytefotona försvinner! 🫣

Strömspiken räckte några sekunder, molnen skockade sig fortfarande mörka och hotfulla. Jag stängde av datorn, som hade startat upp på nytt då den fick el igen. Sedan fick datorn vila i lugn och ro, tills nu idag.

På onsdag kväll var bisin min och undertecknad iväg på släpärtskalas i ladugårdsruinen på Kycklings. 

Kvällen var vacker och stenfoten svalkade skönt då sången steg mot skyn. Fullt av publik, längst framme sitter kören Sångargillet i Lappträsk, stående deras dirigent Janne Slätis. Allsång, körsång, duett och kompande orkester var en riktigt fin kombo.

Släpärterna hade god åtgång. Det smälta smöret serverades i snapsglas.

Kycklings hembygdsgård är en donation av Sara Hastig. Gården är väl värt ett besök.

Trädgården är vacker och den är alltid öppen.

Byggnaderna på gården är väl bevarade.

Före vi körde norrut, tog vi en liten avstickare söderut, till stan. Vi levererade en bit blåbärsbulle åt mr J och så var vi iväg till stora varuhuset efter paket med både fågelmat och kattmat. Äldsta sonen hade upptäckt ett supererbjudande på nätet!

Själv passade jag på att beställa de här två garnnystanen. Projektet har jag helt klart för mej och det ska bli riktigt kul att testa det här för mej nya garnet. Bisin min var inte alls glad fastän det här är ynka två nystan, alltså endast 100 gram.
– Ska jag hämta opp dina garnlådor från källaren, frågade han med frost i rösten.
– Nej, det behövs ju inte nu, kvittrade jag glatt till svar.

Igår var det rena rama lyxmiddagen igen med nypotatis från landet, likaså dill, sallad och...

... den dagliga jordgubbsskörden. Mums!

Jag hade redan till morgonmålet lyxat till det med rädisor på frukostmackan. Vet inte om de är hälsosamma, men goda är de och det får räcka för min del.

Det var inte enbart ätbart bisin min plockade in från trädgården igår. Jag fick också de här vackra blommorna, som jag tyvärr inte nu kommer ihåg vad de heter.

Igår efter den tidiga middagen eller sena lunchen, hur man nu ser på den saken. Så slocknade bisin min i soffan då han bara skulle vila lite på maten. Det var tyst i hela huset, så jag tog fram min Anna Jansson-deckare och satt i gungstolen och läste medan bisin min snarkade. Men schhh, säg inte åt bisin min att jag satt och läste. Han tror att jag satt i gungstolen och sov! Minst sagt befängt, eller hur?

Senare på kvällen satt jag ännu i gungstolen medan han såg på friidrott och jag virkade.

Och kan ni tänka er? Jo, solfjäderskanten är färdig! Tjohoo! För att jag satt och virkade på den, rev upp ibland och fortsatte oförtrutet på, blev ju allt annat ogjort. Klockan 23 fick jag äntligen igång diskmaskinen och efter det stupade jag i säng. Så därför inga bloggskriverier igår!

Bisin min fick sin årliga "måste-byka"-knäpp igår. Maskin efter maskin med lakan, dynvar, handdukar, strumpor, kalsonger... Snart är allting nytvättat i skåpen om nu bara nån orkar få in det tillbaka i skåpen. Eller nåja, tillbaka och tillbaka, högarna hittades längst inne i ett hörn i gästrummet, vems de är vet ingen, inte ens äldsta sonen, som återvände från semestern idag. Gästrummet är i källaren, så där har han det svalt och skönt.
Bisin min tvättade så flitigt igår att tvättmedlet tog slut. Och under över alla under, han körde iväg till stora varuhuset i stan och köpte ett nytt stort paket tvättpulver!!! Och ja, enligt honom ska det vara pulver och inte flytande tvättmedel. Till det säger jag inte så mycket, utan nickar bara instämmande. Bäst att hålla tyst, så länge han sköter tvätten och bara blunda för det faktum att han inte har den blekaste aning om att smutstvätten ska sorteras både enligt färg och grader. Han stoppar allting i maskinen, gör en kompromiss och kör på 50 grader. 🙈
Förr eller senare hamnar vi att förnya våra textilier, med den här takten tror jag mera på förr än senare.

Jag borde jobba lite ännu idag, men det får räcka om jag orkar fästa de här garnändarna och får toppen under en våt handduk. Kommer inte att vare sig ånga eller pressa den desto mera.

Den här härvan borde jag nysta upp och sedan fortsätta med ett nytt virkprojekt. Jag känner redan hur det kliar i fingrarna, men få se hur långt orken räcker. Ingen panik!

Önskar er alla en riktigt skön fredagskväll.

Glasskalas

Kära vänner, igår blev ni utan mitt dagliga inlägg och det beror på bastun! Ja, ni läste alldeles rätt, bastun! När jag nyduschad och fräsch, som en nyponros tagit mej upp från källaren, där vår vedeldade bastu finns, slog jag mej ner i gungstolen och pustade ut. Där blev jag sedan sittandes och inga vilda hästar i världen skulle ha kunnat dra mej hit till datorn. Så, tyvärr ingen blogg och inget rockbjörnsröstande heller! 🙈 

Bisin min hade hittat en musikkanal på vår tv, som serverade de 50 största hitarna under 1970-talet. Och musiken var ju bättre förr, så där fastnade jag i gungstolen med min virkning och en flaska vatten att läska mej med. Blandningen var bra med allt från rockmusik med bland annat Slade till mera visaktigt i form av Joni Mitchell. Och vilken bredd sedan, inte alls samma strömlinjeformade musik, som man hör idag. Hur det nu var, så var jag tvungen att lägga mej när man kommit fram till nummer 32 i den där listan. Dessvärre sov jag dåligt i natt. Den ena mardrömmen efter den andra avlöste varann och varje gång måste jag kämpa rejält för att vakna upp och komma tillbaka till den trygga verkligheten och förvissningen om att jag låg lugnt i min egen säng! Inte kul alls. Tydligen har jag fått en för stor dos av alla hemska nyheter här i världen.

På morgonen fick jag ett trevligt WhatsApp-meddelande om att flickorna skulle komma på besök.

Så vi ställde till med ett litet glasskalas! Flickorna åt dock raketti spagetti före glass, kex och annat gott. Jag fick bland annat en solros. Tack för den och allt det andra.
Härligt att få så här rart besök!

Moffen ville visa göktyteungarna åt flickorna, för i synnerhet A är intresserad av fåglar.

Maaat, maat skriker ungarna, en större och en mindre. 

Föräldrarna pilar fram och tillbaka, så fort de nånsin hinner och vingarna bär.

Milda makaroner, ungarna var utanför holken! Moffen och M såg inte till några fåglar, men se det gjorde den skarpsynta A. Hon såg göktyteungen!

Göktyteungarna har varit på marken hela dagen. Någonting har de pickat i sig, men skriker nog fortfarande på mat. Jag hoppas innerligt att katterna inte tar de här två ungarna. Här har vi bästa naturtv direkt utanför huset. Rena rama lyxen! 
I kväll försökte bisin min fösa den ena ungen högre upp, så att den inte skulle komma för nära Lurvinge. Som tack bet fågelugnen bisin min i fingret. Otack är världens lön!
Hoppas att de små hittar tillbaka hem till holken till natten!

Hos oss regnade det hela natten och åtminstone halva dan. Fingerborgsblomman klarade sig galant, men inte våra prästkragar. Bisin min har talat om toppklocka och jag har förklarat att nån sådan har vi nog inte på vår gård. Den här vackra skönheten är giftig.
Fågelfotona och det här blomfotot är taget av bisin min.

Nu ska jag breda lite smörgåsar, så vi har matsäck med oss i morgon, då vi ska ut på en liten tripp. Ja, du läste rätt, det är dags igen. Måndag är dock inte optimal dag i sommarfinland, för då är allting stängt. Vi har redan blivit tvungna att skippa vissa besöksmål.

På grund av att jag är bortrest blir det inget blogginlägg här i morgon! Det blir desto mer spännande sedan i tisdag!

Önskar er alla en riktigt bra start på den nya veckan!

Blåvitt

I morse steg jag upp före jag vaknat! Sånt är inte bra. Det var första gången på länge, som jag hade klockan att ringa. Det värsta var bara att jag vaknade en timme före klockringningen och jag kunde inte somna om.

För övrigt, så har det varit en aktiv dag för mej. Jag startade den i grannbyn och ljuvlig samvaro med Lilleman. Han är ett riktigt charmtroll och snabb som en vessla. Och han stoppar precis allting i munnen, minsta lilla smula får han tag i. Såna smulor jag inte ens ser. Sen får han bråttom att smita iväg, för han vet mycket väl att han inte får stoppa saker i munnen. Annat han sportar med är att dra ner storsyrrans pussel. Men han ler, skrattar och ropar förtjust och då glömmer ju famo bort att säga ajabaja!

När jag kom från grannbyn hann jag vara hem en kort stund innan det var dags att köra iväg till stan. Deltog i ett intressant och givande tidningsmöte. Vi blev bjudna på goda saltiga pajer, fräsch grönsallad och en saftig rulltårta. Allt från Sakura.

Igår var det Dagen för försvarets fanfest.
– Tror du att P _ _ n är rädd nu, frågade bisin min när han såg på fanfestens militärparad i tv.
– Knappast. Han skrattar nog medan han försöker räkna ut hur han ska kunna återinföra ryska storfurstendömet i vårt land. Hemskt nog.

Bisin min råkade i misstag meja ner en del av våra vita acklejor igår då han gick omkring med trimmern. Vet ni vad han gjorde då?

Jo, han tog hand om de vita blommorna och tog med två blå lupiner, så fick vi en blåvit bukett dagen till ära. Inte illa eller hur?
Lupinerna ska mejas ner, så det gäller att gå med trimmern med jämna mellanrum.

Förresten, från dagens möte kom jag hem med en sådan här väska. Nu kan jag starta ett nytt projekt, eller hur? Som ni ser, är här redan färdigt katthår på den här tygväskan. Jag kom också hem med en svart t-skjorta med samma tryck på. Nu river både bisin min och äldsta sonen i plagget. Få se vem som avgår med segern.

Nu ska jag sent omsider äta middag: Potatismos, köttbullar, lingonsylt...

Önskar er alla en fin fredag!

Inne eller ute?

 Dagens fråga:

Ska min morsdagsros blomma inne eller ute?

Dagens höjdpunkt nummer 1: Telefonsamtal från väninnan B. Härligt att få pratas vid. Tack för att du ringde!
Dagens höjdpunkt nummer 2: Yngsta sonens besök på eftermiddagen. Det ska grillas på veckoslutet. Tjohooo! Soligt väder utlovas åtminstone på söndag. Och nej, nej, det är inte undertecknad som ska grilla, utan sonen.

Önskar er alla en riktigt fin onsdag!

Fåglar, korsord och barnbarn

Igår på eftermiddagen bytte jag chaufför och bil efter att ha tillbringat dagen tillsammans med yngsta sonen. Bisin min och undertecknad körde också österut. Vi besökte nämligen Pyttis fågelvårdshem. 

Vi har inte varit där på länge, så det var riktigt trevligt. Gäss ser man ju nuförtiden precis överallt. De stora fåglarna har ökat medan småfåglarna försvinner i snabb takt.

Och vad var det jag sa? Bisin min är visst romantisk, för de här ljuvligt doftande liljekonvaljerna hade han plockat åt mej igår.

Idag har jag varit hela dagen i grannbyn och umgåtts med Lilleman medan pappa först jobbade och sedan målade i salen, som nu håller på att renoveras.

Lilleman är sen prima. Idag ville han för det mesta sitta i min famn. Att leka på golvet var inte alls kul, utom då han hittade förbjudna saker att stoppa i mun. Det är förstås inte meningen att han ska tugga på storasysters pusselbitar eller böcker. Idag sov han endast 20 minuter på eftermiddagen, så det blev mycket famotid och vad är bättre som det? Mycket skratt och inte många tårar, endast då han var hungrig.

Den här köpte jag i onsdags då jag var iväg till mataffären. Jag vill inte vara utan korsord och förra gången fick jag vänta jätteläänge på Mästarkrysset, så jag vågade inte riskera.

Men, till min stora förvåning fanns Mästarkrysset nummer tre i postlådan igår. Tjohooo! Nu behöver jag enbart terassväder och lite tid att sätta pannan i djupa veck och få rutorna ifyllda.

Annat som dök upp i postlådan igår, var det här beskedet. Jag öppnade det inte sent igår kväll, för jag ville inte ha någonting att grubbla över till natten. I morse hade jag totalt glömt bort brevet från Terveystalo. Bisin min påstår att dom inte vet vad dom säger. Han tycker att jag minsann inte är normal. 🙃
Tjaa, jag får väl lov att hålla med honom.

Önskar er alla en riktigt skön lördag!
Själv ska jag försöka tillbringa en lugn dag här hemma. Inget flängande! Hur nu det ska gå till?

Huvudstan och stickcafé

I morse steg jag upp förrän jag riktigt vaknat. Det tar på att sitta och glo på eurovisionens semifinal nummer ett till halva natten. Förra året tittade jag inte alls på spektaklet, så i ärlighetens namn vet jag inte ännu hur förra årets vinnare låter! Och kära nån, jag hade alldeles glömt bort hur påfrestande allt det där blinkandet och vrålandet är. Startfältet var rätt mediokert, bortsett då från KAJ förstås. Men roligt att Norge och Island också gick vidare. Jag försökte faktiskt genom VPN placera mej i Norge och rösta. Allt gick bra tills jag skulle hosta upp 100 norska kronor! Sedan tog jag fram telefonen och ESC-appen. Eftersom Finland inte var med i den här första semifinalen fick vi tyvärr inte rösta igår. Jag fick dock 20 röster placerade på KAJ genom att säga att jag hörde till resten av världen. Men sen blev det igen stopp, för nu skulle det betalas med kreditkort och sådana har jag inte nuförtiden. Jag fick ge upp och helt enkelt lita på att norrmän, islänningar, polacker osv. röstar KAJ till final. Och tack och lov, det gick! I morgon kväll får vi finländare rösta och då kan vi göra det via sms. Hoppas att jag klarar av det, för vet ni, jag hade tänkt vara så fräck att jag röstar strategiskt! Alltså på den låt, som är inte är en stark konkurrent till KAJ. Fräckt eller hur? Bisin min tycker att jag är galen, som alls bryr mej om "sånt där dravel".

Sent omsider kom jag i säng i natt och tidigt skulle jag upp i morse. Ända till huvudstan körde bisin min i morse. Ett ynka litet varv hann jag med på min bilvirkning. Vi plockade upp yngsta sonen från huvudstan. Han hade lämnat in sin bil för att få luftkonditioneringen i skick.

På hemvägen avvek vi från motorvägen österut och tog oss till Lindbergs trädgård i Sibbo.

Det fanns amplar i parti och minut. De här hade fått flytta ut.

Vi kom hem med en miljonklocka. Den är mycket tålig och tar inte illa upp om man glömmer bort den ibland. Det bästa av allt, man behöver inte plocka bort de vissna blommorna. Bisin min ville ha en annan blekare färg, men hej, vita blommor mot den vita väggen. Nä, nä, jag bestämde att det skulle vara min favoritfärg. Visst är den vacker?

Inne i växthusen fanns det blommor, örter, grönsaksväxter...

För vår del fick det bli sex stycken pelargoner. Jag ska försöka få dem i balkonglådorna här under fönstren på framväggen. Jag har inte gröna fingrar, så få se nu hur detta slutar.

Vi började få ont om tid, för yngsta sonen skulle vara hemma senast klockan 12, för att hinna delta i ett distansmöte på jobbet. Vi tog en tidig lunch på Herkkules vid motorvägen. Jag valde lökschnitzel. Riktigt gott, men det var så pass tidig lunch att jag inte var hungrig och över halva portionen blev kvar på tallriken. Jag borde ha tagit en sallad istället.

Jag hann vara hemma nästan 1½ timme innan jag körde iväg till stan, för nu var det dags för stickcafé.

Jag drack svart te och åt en bit sachertårta. Bra med dessert efter den tidiga lunchen.

Som vanligt var det härligt att träffa stickdamerna och vi hann avhandla en hel del ämnen, dock inte ESC, för ingen annan än undertecknad hade sett på hela första semifinalen.
Tre av oss stickade faktiskt på lovisadropps sockor . Kul!

Jag kom hem med två Kotivinkkitidningar, som jag fick av U. Tack för dem!

Jag köpte med mej hem tre kakbitar med bär och fick vaniljsås med. Gott och fint att kunna skämma bort karlarna här i huset.

Undrens tid är inte förbi! Jag lyckades få en socka färdig. Nu gäller det börja på den andra och be en stilla bön att jag hittar det andra grå garnnystanet. Om jag inte hittar det, så blir detta en UFO och endast 1½ socka! 🙈

På tal om att hitta, bisin min trodde idag att han hade tappat bort en bilnyckel. Och ändå sa jag klart och tydligt åt honom att nyckeln fanns i min rockficka. Men vad skulle han nu lyssna på mej. Till saken hör att jag var hemma endast en dryg timme innan jag återvände till stan för matuppköp. Och bilnyckeln var fortfarande i min rockficka, för äldsta sonen använde reservnyckeln!

Så, nu har jag igen flängt omkring och inte fått gjort så mycket. Men kanske det inte är så viktigt att jobba hela tiden?

Önskar er alla en härlig torsdag!

Mjöl på magen

Kära vänner, här har veckoslutet rusat förbi med sådan fart att jag har inte hunnit med datorn alls. Tänk, i två dagars tid har den varit stängd och fått stå alldeles tyst och ensam. Är det bra eller dåligt?
Jag vet inte, men jag har bara inte hunnit. Ber om ursäkt för att ni fått vänta på inlägg i två dagars tid, men...

I lördags var jag alldeles för slö. Jag röjde lite både i köket, men framförallt på matbordet. Sen funderade, mediterade och planerade jag, för jag hade lovat dottern att jag skulle baka två tårtbottnar till en Britatårta. Men vänta nu, hur var det nu man gjorde? Jag har inte bakat den tårtan på år och dag och till och med bisin min efterlyste den förra sommaren. Jag drog fram min stora tjocka dammiga röda mapp där alla mina recept ligger löst huller om buller, eller som vi skulle säga på dialekt, blokomblaanda. Och jo, jo, jag ska kanske, men obs! bara kanske sortera dem en dag. Helst en regnig och inte en vacker dag! Men, men, borde jag testa alla recept först innan jag slänger dem? Nää, det går väl inte?

Jippiii, jag hittade det handskrivna receptet, som följt med mig sedan 1980-talet. I min råddiga receptmapp heter det Nannes kalaskaka. Jag hade redan hunnit googla på Brita eller Brittatårta, eller, ja kärt barn har många namn. Till min förskräckelse såg jag att det skulle vara fem ägg! Njaa, nää, så många har jag nog inte haft.
– Det blir godare med mera ägg, försökte bisin min uppmuntrande. Pytt heller, det tror inte jag. Det kan bli problem med marängdelen, kanske. Nå, det fick bli tre ägg, fastän det står två i mitt recept. Där står också att man kan göra dubbelsats, så det räcker till två plåtar. Tja, jag har säkert gjort så nån gång. Men till saken hör att när man bakar kakor är det bäst att inte göra dubbelsats, för man får det aldrig så bra som i en enkel sats. Så det enda jag bakar i dubbelsats är torrkakor och de finns ju tyvärr inte längre på kaffebordet. Kanske lika så bra, men vet ni, nu började jag längta efter tigerkaka. Den bakade alltid svärmor, frid över hennes minne, om hon hade en skvätt grädde över, som annars skulle ha surnat.

Sent omsider när eftermiddagen övergick i kväll fick jag äntligen tårtbottnarna färdiga. När jag tog den andra ur ugnen var klockan redan över 20.30. Bisin min hade eldat i bastu-ugnen, så där satt vi på laven på lördagskvällen och njöt. Så skönt och ni blev tyvärr utan mitt dagliga inlägg.

Igår var vi iväg till västra grannstaden och firade 46 års kalas. Ja, och så morsdag förstås. A hade minsann fått vänta på sitt 6-årskalas, men nu var det äntligen dags.

Det bjöds på Hot dog-buffé...

... goda morotsmuffins...

... och förstås Britatårtan. Mums, filibabba! Yngsta sonen hade snällt nog fraktat bottnarna till sin storasyster igår morse. Så hon hann fylla dem med jordgubbar och grädde. Fräsch och god sommartårta.
Och förstås skålade vi i skumppa, fattas bara annat.

Härligt att kunna samlas utan restriktioner och fint att kunna fira tre saker på en och samma dag! tyvärr kunde inte äldsta sonen delta då han är förkyld. Det är många drabbade på hans jobb just nu.

Roligt när vi kom med paketen och möttes i dörren av A:
– Var är M:s paket? A grabbade genast tag i påsen jag hade gjort så att alla flickor skulle få nånting. A sprang iväg med påsen i högsta hugg och gav den till M. Först efter det började A intressera sig för sina egna paket. De verkade falla i god jord. Det blir bara knepigare och knepigare att hitta på presenter.

Innan M skulle iväg in till centrum på födelsedagskalas, gav hon den här åt mej tillsammans med en kram. 💕

Lillan gav en spännande påse från hennes familj. Den är nu tyvärr fotad bakifrån, för hjärtat finns på framsidan.

Innehållet i påsen var spännande. Här mitt favoritgodis. Och kolla, kolla, äkta svenska hallonbåtar på Biltema! De öppnar sin affär i västra grannstaden nästa månad. Det finns en viss risk att jag blir stamkund där!

Och ett plåthjärta med Geisha i. Mums!

Som socker på bottnen, ett fint kort, som Lillan hade gjort. Och ni ser vilken fin handskrift hon har, när hon önskar en Glad famodag! 💕
Tack för de fina gåvorna!

Vi trivdes riktigt bra hela dagen lång hos dottern. Sent på eftermiddagen körde vi hemåt och bisin min planerade vad vi skulle äta och att jag skulle baka en rabarberpaj. Jag var tveksam. Har vi faktiskt så många rabarberstjälkar redan? Ja, och så behövs det ju glass till pajen och...
Det hela slutade med att jag på hemvägen gick in i bybutiken och handlade.

Ja, alltså det räckte precis till årets första rabarberpaj!

Så nu är säsongen öppnad för i år. Vi väntar ivrigt på flera och större rabarberstjälkar. Det blev faktiskt en riktigt fin morsdagsmiddag helt spontant med potatis, sallad, grynost, gurka och färdiga köttbullar från bybutiken. Som pricken över i:et rabarberpaj med glass. Kan det bli bättre?
Och arbetsfördelningen var perfekt, bisin min tog hand om matlagningen och jag fick igen mjöl på magen medan jag bakade!

Bisin min är trots allt en romantiker. De här solgula blommorna hämtade han in åt mej igår tillsammans med rabarbern.

Igår kväll satt jag sen i gungstolen och stickade på min Lovisasocka. Dessvärre hade jag inte minsta energi för något annat, så ni blev utan mitt dagliga inlägg också igår.

Idag har jag då suttit hela dagen framför dataskärmen, bortsett från i morse, då jag tog hand om disken från igår. Så går det när man slöar hela lördagen. Det blir bråttom på måndag!

Önskar er alla en riktigt fin ny vecka!

PS! Jösses, jag höll på att förlora hela det här inlägget. Det höll på att sugas ut i cyberrymden. Jag blev alldeles gråtfärdig, alla bilder, all text och sidan bara vägrade fundera. Jag sa ett finskt svärord som börjar på P, kavlade upp ärmarna och trixade lite. Fick till min stora lättnad och lycka tillbaka inlägget. Jösses, det var nära att ni skulle ha blivit utan dagens inlägg också!
tekniken är underbar då den fungerar, men ack och ve då den krånglar. DS