Sillsallabim liksom

Visst kan man börja så smått med lite höstpyssel.

Hade egentligen inte tänkt handla några mer växter för

säsongen,

men,

ni vet hur det är,

plöstligt står man där på parkeringen

utanför trädgårdbutiken, ska bara titta in och se vad de har....

och då är det ju kört.

 Nu blev det inte sånna massor,

nej,

några ljung och en vit kål fick det bli.

 Har så smått börjat linda in krukorna lite snyggt 

i väntan på den stundande kylan.

 En lykta hittat i soporna, 

eller det var väl mer en återvinningsconteiner för stål och plåt på kyrkogården här bredvid.

Ja, och även hinken är därifrån.

Brukar ta en sväng förbi där när jag är ute och promenixar.

 Vitt mot det svarta gillar ju jag,

så några kvistar från pärlrönnen fick vara

med på ett hörn.

 Ja, alla pumpor är hemodlade, 

kanske inte mycket att skryta med, de blev inte många 

och inte stora.

Men eftersom jag inte har något annat att komma med så.........:)

 Hittade billiga silltunnor i våras,

och ja, 

när vi kom hem med dem förstod vi varför de var så billliga.

Det var verkligen riktiga silltunnor,

det stank ur dem, och hur jag än tvättade och gned

ville inte riktigt odören försvinna.

Men nu så, efter en sommar börjar de lukta bättre

så nästa sommar kan de nog börja användas till vatteninsamlandet.

P avskyr dem ändå, han påstår att han får

High Chaparral vibbar av dem. Men det får han stå ut med,

själv gillar jag den där rustika känslan och har inga problems

med Cowboysarvibbarna...kanske ska lägga ut några halmbalar

och rutiga skjortor bara för att liksom.....

lite kognitiv terapi, ......så kanske han

vänjer sig.

 Mjau...eller nej vänta nu,....vov på er.

PURPLE HAZE

 I år har det tillkommit många nya färger i trädgården,
gul-orange-rost-mörkrött,
men såklart finns favoriten lila kvar.
Och på baksidan, i nya favoritkrukan (från Ulriksdal)
 sitter en gammelrosa surfinia, en lime-verbena
och timjan.

Hittade även lila blåklint, och en dubbel Clematis utan namn.

Även trappen på framsidan går i lila, tycker det passar

så bra mot den skira grönska som är just nu.

En citronkvist som gått av får ligga som dekoration, tyckte den matchade det gula ögat på den svarta violen så bra.

Och fortfarande sitter en del penseér kvar, 

den lila/vita ska bytas mot en svart petunia som står och väntar på
sin tur.

Har i år även gått tillbaka till favoriten, Saxifraga cotyledon 'Southside seedling'

eller Fjällbrud.

Det blir så torrt och tråkigt i urnorna så det blir annars ett sjuhelsikespassande 

med vattning men Fjällbruttan är en riktig torrboll så hon passar bra in där.

Okej,.

..snön igår var bara ett tillfälligt bakslag.

Today,

sol, värme, vår.

Några minipåskliljor fick komma hem

(3för 45:- på Plantagen)

resten fick utgöras av devisen "Man tager vad man haver".

Fortfarande gamla torra löv här och där.

Kan inte påstå att jag är en nitisk bortrensare, nej,

mycket får helt enkelt ligga kvar där det ligger.

"Gömmer" det så gått det går under buskar och nya jorden som läggs på i 

rabatterna.Varför ska man springa i onödan till komposten, det blir ju jord 

av det ändå där det ligger .....till slut.

Kommer ju inte att vara hemma och njuta av påskriset i år. Så alla kvistar från björken som legat över hela gräsmattan, samlades ihop och förvandlades till kransar.

Små, mindre små och 

stora.

Passar överallt, att bara ligga, som fågelbon

eller runt krukkanten.

Eftermiddagsfika

 Det är så härligt att få njuta av hösten

och inta eftermiddagens kaffe, (det har ni väl på schemat?)

utomhus.

Var in på Indiska och shoppade loss lite och

föll pladask för deras nya koppar. Och det

var, som vanligt, svårt 

 att välja,

men

det blev

till slut, de här 

lila med små gulliga fåglar på.

I kopparna ligger inte nejlikor,

utan ljusgula stora tagetes.

Ja, jag har odlat tagetes för första gången

på många år, men det är inte sista.

De sitter på baksidan och mjukar upp lite

i den aprikos rabatten, i och för sig

hade de blommat över när tagetesen behagade börja

blomma, men jag får använda mig av min fantasi

när jag passerar där och då

ser jag hur det skulle sett ut.

Det får duga i år......

Till allt det lila är det snyggt med ljusgrönt.

Gjorde därför en liten äppelkrans av

de många fula, skorviga äpplena som ligger och dräller

och ingen plockar upp......

Man kan ju använda sig av de fina äpplena

också om man vill det....

....men eftersom jag har småländskt påbrå

fick det bli de fula.

Med hem kom också en ljusgrön växt,

en Erica arborea 'Albert's Gold'

som i stora mängder lätt blir lite "tacky"

men jag väljer att kalla arrangemanget

"lekfullt" :))

Längtar tills soffan blir grå,

kanske räcker det med att den står ute i vinter.

Någon som vet hur lång tid det tar?

Rena miraklet...

Det här skulle egentligen handla om Hortensior i bukett, men

när jag ser på bilderna har liksom kockorna helt tagit över.

Efter att ha legat där helt skalliga i veckor så vaknade de

plötsligt en dag med värsta håret.....

....slå det den som kan!

Björnbären har börjat mogna, tycker de är underbart vackra.

Måste bara kasta ut en liten varning...

..använd inte bär i buketter utomhus!

Kan säga att skatorna och diverse andra huliganer

utklädda i fjädrar, haft kalas under natten.

Och inte har de haft vett att städa upp efter sig.

Björnbären lämnade de ifred, men

blåbären gick hem dessto bättre,

så nu hänger en ganska ledsen bukett i

halmkransen.

"Tack som fan" citerar bara Kent, det får man väl om man kommer från samma stad??

Ja, jisses, vet knappt hur jag ska fortsätta efter alla lovord efter mitt förra inlägg.

Känner mig lite som tjuren Ferdinand, ni vet, när han ska in på tjurfäktningsarenan, men

när alla börjar hurra, blir han livrädd och vill springa och gömma sig.

Lite så faktiskt.

Självklart växer man lite av allt positivt man får läsa,

men samtidigt blir det så tydligt att det faktiskt finns folk som läser det man skriver :).

Det är så lätt att sitta här hemma och författa ett inlägg som man slänger iväg sådär

lite i en hast ibland.

Det jag menar är nog det att jag helt enkelt får lite prestationsångest.

Larvigt va? Av en blogg!!

Så jag fortsätter lite försiktigt idag :) med att visa lite

saker jag fick ihop i en hast innan all snö kom.

Det var dags att beskära vindruvorna och det var ganska lätt

att slänga ihop en krans av de sega grenarna. .........Eller snarare, 

 jag kan tänka mig att det ska vara lätt om de inte är frusna :). Nu

gick de väldigt lätt av, men någorlunda bra gick det.

Har mycket mera ris att ta av så det blir nog några till

för jag blev faktiskt riktigt nöjd över den när.

Några kvistar cotoneaster stacks in men ganska onödigt

för bladen ramlade av efter bara en dag. Fast det är väl

egentligen så, att skönheten är förgänglig. (Gud, vad poetisk jag är,

blir nästan tårögd).

Vad är det här nu då? kanske någon undrar.

Antagligen en ganska oansenlig bild för många, men

jag njuter av det här trädet varje dag. Tycker det är så vackert med mossan på stenen bakom

och på roten som skiftar i färg beroende på fuktigheten ute. Efter en regnskur blir den alldeles

lysande limegrön, mmm. Och murgrönan som

är nysatt men är tänkt att slingra sig upp i fågelbäret.

Det bästa av allt är att jag slipper gå ut för att njuta av det, det är nämligen

det trädet ni skymtar ute, bakom kransen, i bilden ovanför.

Har inte ens gått ut för att ta bilden, utan står i uterummet.

 Småkrukor samlade på ett fat.

Det ser ni väl ändå utan att jag måste skriva det, men något måste det väl

stå under en bild?

Ja, ett litet mästerverk jag fick till i en gammal rostig trådkorg.

Eller kanske är det en krubba? Det kändes lite sakralt att lägga ner de där äpplena

på mossbädden, fick hela tiden en känsla av att det var Jesusbarnet jag lade ner.

En lite obehaglig känsla för en ateist, jag lovar. 

Idag har den snöats över.....kanske lika bra det.

Och så till sist vill jag bara tacka en gång till för alla positiva kommentarer efter förra inlägget.

Kanske har jag inte tid att tacka er alla personligen, så här kommer ett masstack:

TACK FÖR ATT NI FINNS!!!

;)