| Frida - vår gotlandskanin |
Kommer ni ihåg att jag i ett tidigare inlägg skrev att de flesta av våra djur är frigående - så även lilla kaninen Frida som barnen har döpt den till. Frida är en gotlandskaninhona...
| Frida i fårhagen |
Det kändes dumt att bära en massa hö och gräs till buren varje dag sommartid så till en början på våren flyttade Frida till en hemtillverkad flyttbar utebur. Burens botten bestod av nät och flyttades varteftersom Frida åt av gräset. Till en början gick det bra....
| Frida som bakgrundskanin |
...tills det kändes jättebökigt att flytta den där tunga buren varje timme, den var dessutom bökig att flytta ensam. Så vi hade familjeråd där det diskuterades om inte vi skulle testa att släppa Frida ut ur buren lite då och då, med risken förstås att hon tycker att gräset är grönare hos grannen eller blir tagen av räven...
| Frida med sitt höghus där hon sållan vistas i - det är trevligare att höra lite nytt kackel i hönshuset tycker hon |
döm om vår förvåning när Frida kväll efter kväll kom hem och lade sig i spånen i hönshuset, tillsammans med hönsen!
ja, förstås så hälsar hon på fåren i fårhagen också ibland. Sällskapssjuk kan man vara även om man är kanin!
| In i hönshuset till natten |
Till hösten, när gräset har slutat växa och det inte finns så mycket ätbart ute längre, tar vi in Frida, då får hon bo i bur återigen. Fast buren finns i hönshuset förstås, hon hör de bekanta ljuden från hönsdamerna. Som precis som vi människor kurar inne i skydd mot kyla och blåst vintertid!
xxxEijaxxx