Årets 5 listor från 2012

Fem noggrant utvalda listor från 2012 (varför känner jag mig som en reklam för kaffebönor?). Det blev visst bara omslag och sökord, men det gör sig bäst på bild. Kanske inte sökorden, men de fick vara med ändå.

Årets 5 fulaste omslag
OBS: De är ännu fulare i verkligheten. Jag vet dock att en person har gillat omslaget på Vägen till Flandern, så det kanske finns någon som tycker om de övriga också. Min känsla: THE HORROR!!!



Årets 5 snyggaste omslag
Det blev två Nobelpristagare och tre andra. Längst upp till vänster är Doktor Zjivago. Vådligt stiligt!



Årets 5 tråkigaste omslag
Ska vi vara så spexiga att vi lägger till en prick på omslaget? I rosa? Vågar vi verkligen ta ut svängarna på det viset?



Årets 5 mest oväntade sökfraser:

• spearing yemelin (3 (!!!) st)
• hur påverkas folk förr i tiden av vampyrböcker?
• norsk dikt om övergiven katt som vann nobelpris (Har provat googla detta och min blogg kommer upp först, till och med före DN. Bör jag se detta som en framgång??? Och varför vann en övergiven katt Nobelpris?)
• adjektiv det är.. det var... är det
• stå så att man hoppar så dära konstigt

Årets (drygt) 5 sökningar där jag känner att bloggen inte riktig har kunnat ge någon egentlig hjälp till en medmänniska i nöd:

• gravad lax
• antik bok i badkaret
• blåa halsmandlar
• gift orm fälla
• flygplanstårta detaljer material
• små algeriska kakor
• skottskador i axel

Vad har du drabbats av för omslag och sökord under året?

Uppdatering 13-03-05: Av någon anledning får just detta inlägg spamkommentarer i mängder. Mängder! Har därför stängt av kommentarsfunktionen på just detta inlägg. Vill du säga något om Årets 5 listor från 2012, skriv gärna din kommentar på ett nyare inlägg så ser jag det ändå!

Bokomslag var inte bättre förr

Det kan inte vara lätt att vara en gammal bok och försöka konkurrera med nya böcker när det gäller omslag.

Övre raden: Gamla böcker.
Nedre raden: Nya böcker (ok, Gräset sjunger är från 1950 men den här utgåvan är ganska ny.)

Inte blir det ju bättre av att de stackarna har vita plåster på sig heller.


Den längst upp till vänster gör ett tappert försök.

Thomas Stearns Eliot – De knepiga katternas bok

”Betänk först dessa ord en stund:
EN KATT ÄR INTE
SOM EN HUND.”

Så. Jag har läst om en hel ström med katter som är knepiga. Det är roligt, även på svenska. Översättningen av Britt G. Hallqvist är rimmande och finurlig, och bilderna av Axel Scheffler är väldigt kattaktiga och lurviga och fina och fröjdefulla.

Favoriterna blir Om kattnamn, Rum Tum Tugger (som är en typ som alla har träffat någon gång, jag lovar), Mungojerry och Rumpelistump, Mister Mistoffeliss samt Järnvägskatten Knös.

Språket är rätt så avancerat för att vara en bok till barn. Här är ett litet smakprov:

”Mistoffeliss har monopolpatent
på alla slags magiska trollillusioner
(han förtrollar ju även kontrollkommissioner!)”

Tror att jag hade älskat den här boken när jag var yngre. Nu är jag mer måttligt kärleksfull, men ändå mycket nöjd över mitt bokval. Ty enligt Wikipedia är Eliots mest kända dikt, Det öde landet (The Waste Land), ett verk fullt med intertextualitet och hänvisningar som kräver noter för att man ska hänga med. Det är antagligen detta verk som prismotiveringen hänvisar till, även om katternas namn kan tyckas vara en märklig insats i nutida poesi.

De knepiga katternas bok är det bara att börja läsa och sedan flöda fram genom. Med andra ord en bra Nobelpristagare till den som vill börja med något lättillgängligt. Och så kan man lyssna på musiken från Cats samtidigt. Fröjden.

Fakta
Thomas Stearns Eliot, Storbritannien, fick priset 1948 ”för hans märkliga insats som banbrytare inom nutida poesi”.

Boris Pasternak – Doktor Zjivago

Nu har jag läst en klassiker. Tror jag, har ju aldrig lyckats fatta kriterierna för det där. Boris Pasternaks Doktor Zjivago var hur som helst en bok som jag väntade mig mycket av, blev positivt överraskad av i början men sedan dalade intrycket mot slutet. Den var ju så vältaligt seglång.

Och min favoritperson Lara/Larisa Antipova/Fjodorovna hade det sannerligen inte lätt. (Ni som läst – vad tyckte ni om slutet? Vad hade hon gjort? Jag vet vad jag tror, och säger bara spår 19 i spellistan, så har jag ingenting sagt.)

Handlingen kan man enkelt ta del av genom min specialspellista ”Zjivagos hits”. Den kan med rätta beskyllas för att vara spoileraktig. (Det krävs Spotify för att man ska kunna använda länken, men om någon saknar denna tjänst kan jag tänka mig att publicera en låtlista. Det som saknas är en låt som handlar om linneförråden, men det har jag inte hittat någon.)

Kort sagt så är det en bok som mycket ingående och detaljrikt beskriver en persons hela liv i Ryssland, under första halvan av 1900-talet. Det är ett liv som heter duga och det finns inte brist på vare sig svallande känslor eller ren kärlek (vad det nu är. Det verkar ändå innefatta att damen tvättar och städar, dock med en aura av fantastiskhet).

Mina mest bestående intryck är att det ryska namnskicket är klurigt för en oinvigd (även om boken enligt försättsbladet har förenklat detta skick), revolutioner i ett land som är gigantiskt stort kombinerat med krig lätt blir oöverskådligt/ohanterbart samt att det här med moderna funktionskläder som torkar snabbt och tål snö och kyla är en bra uppfinning. Där satt dom med sina små, inrykande kaminer och skulle torka en hel päls med ved från en gammal stol. Inte undra på att det blev vemodigt ibland.

Det blir en svag, svag 4 till B.P. Ibland var det så bra beskrivet att jag inte fattar hur han gör. Ibland var det bara BLA BLA BLA BLA om truppförflyttningar och kärlekens väsen så jag bytte bok.

Fakta
Boris Pasternak, Sovjetunionen, fick priset 1958 ”för hans betydande insats såväl inom den samtida lyriken som på den stora ryska berättartraditionens område”.

PS: Pasternak tackade först ja till priset men enligt Alex författarlexikon utsattes han för ”en kampanj där författaren beskylldes för förräderi, kallades 'ogräs', 'folkfiende' och annat i den stilen. Han uteslöts ur författarförbundet, och kände sig till slut tvingad att avböja priset.” Jag tänker mig att han ångrar sig.

Ja, jag har en liten förkärlek för randigt

Nämen ser man på!

Karlfeldt var riktigt snygg – egentligen.

Bakom det mystiskt dekorerade skalet fanns r ä n d e r.

Lätt världens bästa mönster.

Hellre en randig lyriker i handen är tio i skogen. Eller hur man nu säger.

Gräsliga omslag och två som jag gillar

Två exempel på omslag som får mig att tänka:
NEJ!

Vet inte ens var jag ska börja. Den små hårstråliknande strecken på den äckliga gula färgen? Det fula typsnittet? Den röda personen som äter upp den andras gröna hand? Särskrivningen av ensam hetens?

Två exempel på omslag som får mig att tänka:

JA!

Skorna. Perspektivet i fotot. Ljuset i bilden. Guldfärgen. Autografen. Känslan när man tar på pärmen.

Vad tänker du om dessa omslag? Lockar? Lockar inte?

Verner Gaga?

Läser i kurslitteraturen inför morgondagens föreläsning.
Helt plötsligt förstår jag lite bättre varför Heidenstam fick Nobelpriset. Han var helt enkelt sekelskiftets Lady Gaga. Eller Elvis. Eller annan valfri person som är sjukt känd och även fortsätter att dyrkas efter sin död. I alla fall i Sverige.

Hans bild har varit på frimärken.
Hans namn har varit på tätortsbussar i Motala.
Jag har haft en brevvän som bott på en av Sveriges alla Heidenstamsgator.

Varor marknadsfördes med hans profil på.
Då är man sjukt känd.

Återkommer när jag läst mer i boken. Allt detta lärde man sig trots allt på första sidan i inledningen (exklusive min brevvän)(och kanske det där om profilen?)(var har jag då läst det?)(får återkomma om det också).

Världens schnyggaste framsida på en vetenskaplig avhandling?

Zjivago med omslag

När man har städat sina förråd och lämnat en hel låda med fina men onödiga saker till Returbutiken, då FÅR man gå ett varv i butiken och köpa en fantastiskt fin bok för 10 kronor.

Det står i lagen.

Fantastiskt fin bok för 10 kronor.

Nu läser jag den här

Valde den främst för att den hade världens. snyggaste. omslag.

J.M.G. Le Cléizo – Allt är vind.

Och kanske världens snyggaste titel också.

Har nån läst?

Kan man bara titta på omslaget kanske? Ty puffärmar är det senaste.

...vad döljer du för mig, iiiiiiiiiiIIIIIii dina mörka ögon...

Nästa bok är Främlingen av Albert Camus.
Har hittills läst två kapitel.
Det känns som att läsa en blandning av Amelie från Montmartre och Darjeeling limited. Hyser gott hopp om denna bok. Scener ur ett liv i Umeå:

Jag: Den är som såna där surrealistiska franska filmer från förr i tiden där det händer saker snabbt och folk går runt med hattar.
Resesällskapet: Eeeh... hattar?

Ja? Självklart, tycker jag.

Framsidan hör helt klart till fina omslag.