Ända sen jag var 14 år och såg kyrkfönstren i Saint Chapelle i Paris har jag varit en stor fan av dessa fönster och försökt att besöka så många jag har kunnat av kyrkorna och katedralerna på våra resor utomlands för att upptäcka nya ståtliga kyrkfönster.
Här i Sverige togs ju de flesta av de vackra färggranna kyrkfönstren bort i och med reformationen på 1500-talet. Men på senare tid har några av våra finaste konstnärer tagit sig an med att återuppväcka traditionen med glasmålningar. Min B-uppsats i konstvetenskap i 2002 handlar om Bo Beskows glasmålningar i fyra kyrkor.
(Bilderna går att klicka större.)
I svenskan använder man tyvärr samma ord när man skapar fönster av olika färgade glasbitar infattade med blyspröjsar och när man bara målar dessa fönster med färg och pensel. Vilken metod man än använder betecknas det bara som "glasmålning". I engelskan och franskan skiljer man på dessa företeelser och kallar glasfönster med färgade glasbitar infattade i blyspröjsar för "stained glass" och i franskan för "vitrail".
Jag ger här några exempel på glasmålningar - vitrail - som skapats av Bo Beskow. Han är annars mest känd för sina kyrkfönster i Skara domkyrka och som porträttmålare. Men eftersom han levde de sista åren i sitt liv här i Mogata prästgård blev han extra intressant för mig. Han färgade för övrigt själv sina glasbitar och skar till innan han lät infatta dem i blyspröjsar.
En världsberömd konstnär som bland annat också ägnat sig åt att skapa vackra glasmålningar är Marc Chagall. Några av hans verk hade jag nöjet att få uppleva i Fondation Maeght vid Saint-Paul de Vence i södra Frankrike för några år sen.
Hans fönster med färgade glasbitar infattade i blyspröjsar.
I det här fönstret har han bara målat på glasbitarna som jag tycker det ser ut som i alla fall.
Nu blir jag borta från bloggen ett tag eftersom jag åker till Stockholm för att vara med om barnbarnens julavslutningar. Dels på musikskolan Lilla Akademien, dels på Stockholms Gosskörs julavslutning. Det blir rapport därifrån så småningom.