1957 Septembernytt från Bonniers Veckotidning nr 36 1927

 

Susanne Ballivet har skapat tidningens omslag med den gungande flickan. Hon var en fransk illustratör mest känd för sina erotiska bilder från böcker bl.a. av Alfred de Musset. (Bilderna går att klicka större.) 

För att man ska förstå hur ambitiös när det gäller kultur i allmänhet tidningen är, tar jag denna gång med innehållsförteckningen. 

På omslagets innersida är det oftast bilannonser. Än så länge är det bara amerikanska bilar som annonseras ut. 

Som jag berättat tidigare är de maffiga texterna svåra att få med i inlägget och det blir som vanligt mest bilder. Men en och annan text får i alla fall vara med. Som klippet från spalten nedan. 

Det här problemet har vi inte numera som väl är. 

I varje tidning finns en helsida med foto av någon berömd person. Nästan alltid män. Därför får hon vara med - friherrinnan Palmstierna - maka till Sveriges minister i London nu när hon fyller 50 år. 

Rubriken på en teaterkrönika är Bakom fällda ridåer. Det är många bilder från Operan, Dramatiska Teatern, Vasateatern och Oscarsteatern. Bilden nedan är från Oscarsteatern där herr Håkan Westergren (gift med Inga Tidblad) står bredvid fru Pauline Brunius. Herr och fru måste vara med om man inte har någon annan titel som t.ex. direktör John W. Brunius. Vem som är denne av de sittande herrarna får man inte veta. 

Det pågår en riksskyttetävlan detta år. Naturligtvis är det bara män som deltar i själva tävlingen. Men de tävlande måste ju ha mat och för att tillse detta behov har man kallat in landstormslottor från stockholmsavdelningen. 

"De näpna lottorna vid diskbänken."

Filmstorheter och bekanta män hos filmen är en annan rubrik trots att det faktiskt är två kvinnor med på bilderna. Bernhard Shaw, Chaplin och prinsen av Wales finns med här. "Mr. Bernhard Shaw hyste fordom lika stor förskräckelse för filmen som nobelpris men har slutligen fallit till föga, och hans skådespel Sankta Johanna är nu under infilmning vid Phonofilm."

Det finns alltid med några sportsidor i BVT. Ofta "rikemanssporter" (min anm.) som golf, tennis, ridsport och segling. Men här hittar man både en rapport från en cykeltävling och en simuppvisning i Strömbadet. Det är hans excellens statsministern som förrättar promoveringen. Det står inte vad han heter i undertexten men det måste vara Carl Gustaf Ekman har jag listat ut. Mer om honom kan man läsa här. 

Bilder på senaste modet är förstås ett måste. Här några exempel på höstkollektionen från några franska modehus.

Sista omslagssidan är som vanligt i färg. Den här gången är det Pommac som fått den äran. Kan tilläggas att dessa sidor är av ett kraftigare papper. 

1886 Februarinytt från Bonniers Veckotidning 1927

 Omslagsbilden av Viola Wahlstedt-Borsi. (Bilderna går att klicka större.)

Det stora porträttet som alltid förekommer i början av varje tidning är av Berta Alice Victoria Zellman, mer känd som Tollie. Hon föddes 1887 och dog 1964. Hon var den tidens största komedienne men spelade också senare många karaktärsroller. Mer om henne kan man läsa här. 

Nils Dardel tecknade porträttet av Tollie Zellman.

Som vanligt är det gott och blandat i tidningen. Det gick tydligen en emigrantvåg detta år till "Det stora landet i väster". Den går dock inte till USA utan till Kanada. Emigranterna "debarkera i Halifax för att därifrån fortsätta färden till något av de kanadensiska nyodlardistrikten, där det fortfarande finns gott om obrukad jord och där starka och kunniga jordbrukare knappast riskera att inte omedelbart få arbete." 

Emigranterna erbjuds en rundtur med Svenska Amerikalinjens bilar i omgivningen för att de ska få med sig ett sista minne av Sverige.

I den långa artikeln håller man fram att det är stor skillnad på passagerarna i första och andra klass och på dem som reser i tredje klass. De förstnämnda reser endast för att roa sig eller för att få nya upplevelser, medan de i tredje klass är de som inte räknar med att återkomma till hemlandet. Där är det många tårar vid avresan från Sverige. 

Tredjeklasspassagerare och tredjeklasshytt.

En artikel om storpolitik är med i detta nummer. En konflikt som jag aldrig hört talas om förrän nu. Men mina historiska kunskaper är inte så djupa. 

Här är det England och Kantonregeringen som strider om Shanghai, Kinas viktigaste stad enligt artikeln. Jag har inte hittat något på nätet om hur denna strid slutade men Kantonregeringens soldater stod vid detta tillfälle bara 18 mil från staden medan det skulle ta en månad för England att skicka trupper dit. Skulle vara spännande att få veta utgången. 

Vintersport idkades i Sverige vid den här tiden på året. Här är det en bandymatch mellan Rättvik och Göta - bandysektion i Karlstad - på Stadion i Stockholm. Rättvik vann med 5-4. Den första ishockeymatchen i Sverige spelades 1921 så bandyn kanske var mer populär 1927?

Modebilderna är "För sport, resor och förmiddagsbruk". Man bytte tydligen kläder från förmiddagen till eftermiddagen och kvällen. Åtminstone i de borgerliga och adliga kretsar som tidningen vänder sig till. 

Damerna på bilderna ser inte ut att ge sig ut på skidor. Men väl herrarna på nästa bild. 

En bensinstation i centrum av Stockholm? Helt otänkbart nu men inte i bilens barndom. Här är det Shell som har etablerat sig med en stor bensinstation på Birger Jarslgatan.

 Omslagets sista sida är alltid i färg. Här reklam för Pommac.

Vi har fått en inbjudan, Kent, Mirren och jag, till vernissagen för den stora utställningen om 20-talet på Nationalmuseum den 23 februari, Swedish Grace. . Man kan undra varför? Jo, det beror på att jag har med ett antal av mina Bonniers Veckotidning och Charme med på utställningen. Mirren var mellanhand för avhämtning av tidningarna. En av arrangörerna hade sett mina inlägg på bloggen. Ska bli jättespännande! 

1778 Augustinytt från Bonniers Veckotidning nr 34 1926

Omslagsbild av Gullan Rudevall Artelius. Bilderna går att klicka större.  

Idag är det exakt 94 år sedan det här augustinumret kom ut. Fortfarande är omslagsbilderna i Bonniers Veckotidning skapade av dåtidens bästa konstnärer och illustratörer. Gullan Rudevall-Artelius hör till mina favoritillustratörer. Här har jag skrivit om henne.

Det som slår mig när jag läser artiklarna i tidningen är hur lite grundspråket skiljer sig från dagens. Det är mest verbens pluraländelser som sticker ut. Däremot är själva sättet att skriva på, mycket olika dagens språk Det känns både högtravande och krystat och ibland med snudd på studentikost. 

Detta nummer innehåller som vanligt många kulturella artiklar och reportage, som på grund av deras längd är helt omöjliga att dela med sig av här. Det finns också med noveller av numera klassiska svenska författare. Einar Nerman skriver brev med illustrationer från London och så förstås lite skvaller och bilder på dåtidens kända personer.  

Den elegante mannen med käpp till vänster är vice häradshövding Marcus Wallenberg. 

Redan vid den här tiden hade det tydligen blivit vanligt med kontaktannonser i dagstidningarna. Artikelförfattaren raljerar här över hur olika män och kvinnor beter sig när de ska skriva en sådan annons.

 

Jag funderade lite först över att hon tagit plats med förstod att med plats menades anställning i familj som hembiträde. 

En sida upptas alltid av bröllopsfoton. Det är mycket noga med att ange vem bruden är dotter till och dessutom vad hennes mamma hette som ogift. På det nedersta fotot har paret samma efternamn och är kanske kusiner?

Även om det finns en del reportage som kan anses intressanta för män så vänder sig tidningen huvudsakligen till kvinnor i övre medelklass och överklass - företrädesvis i Stockholm med omnejd. Teater- och musikrecensioner är till 90 procent från olika evenemang där. Modesidor är också ett måste.

Artikeln som följer nedanför rubriken handlar om att det inte är farligt att vara slank eller mager, som många tror.  Så här börjar artikeln: 

"Då och då upphäves ett ängsligt rop över den moderna avsmalningsmanien. Bevekande röster plädera för de avdankade kvinnliga formerna, och i Fosterlandets och Släktets namn utgå högtidliga varningar till de pliktförgätna kvinnor, vilkas ögon förråda det omsorgsfullt kvävda begäret att äta sig mätta. Ha de glömt bort konsten att föda barn, eftersom de slutat att eftersträva rondeurerna?" 

Jag kommer att tänka på hur bekymrad min farfar var när barnbarnen i hans ögon inte var tillräckligt runda.

Det här fotot föll jag för och någonstans har jag hört namnet på fotografen - Man Ray. Det har inte något med "modenovellen" som följer att göra utan bilden lades säkert in bara för att den var vacker. Här kan man läsa om denne intressante konstnär och fotograf. 

De flesta annonserna  i tidningen är tecknade för hand. Det är sällsynt med foton i annonserna, i tidningen har jag bara hittat två stycken. 

Inga stringtrosor där inte.

Bilden på omslagets baksida är också alltid i färg. däremot är omslagets insidor bara i en enda färg förutom vitt och svart. 

1737 Marsnytt från Bonniers Veckotidning nummer 10 1927

Omslagssidan till det här numret av Bonniers Veckotidning nummer 10, som gavs ut den 6 mars för nästan exakt 93 år sedan, är skapat av en av mina favoritillustratörer - Gullan Rudevall-Artelius. Jag skrev om henne i juli 2015 och här kan man läsa det inlägget. 

(Bilderna går att klicka större.) 

Om man skulle jämföra Bonniers Veckotidning med någon av dagens veckotidningar vore det väl närmast Svensk Damtidning. Åtminstone har tidningarna samma koll på kungligheter och högreståndsfolk och kändisar. Tidningarna riktar sig också mest till kvinnor. Men de skiljer sig bland annat åt  genom att BVT t.ex. har många kulturella inslag som teater - konst- och musikrecensioner. Även reseskildringar. Tidningen innehåller också noveller och följetonger av erkända svenska författare som Agnes von Krusenstjerna med en novell i detta nummer. 

Den här våren spelas Shakespeares Så tuktas en argbigga på Dramaten med Gösta Ekman i huvudrollen som Petruccio.

Gösta Ekman och Rune Carlsten. 

Till skillnad mot annonserna i våra tidningar är det stora flertalet i BVT tecknade. Annonstecknandet måste ha sysselsatt många illustratörer på den tiden. Tyvärr saknas signering även på de mest påkostade helsidesannonserna i färg som pryder omslagssidorna. Ett undantag är nedanstående annons som är tecknad av Jenny Nyström, som jag har skrivit ett inlägg om här. Men så var hon ju också redan berömd. 

Så elegant hon har tecknat rubrikerna! Av den här annonsen kan man förstå vilken samhällsgrupp tidningen riktade sig till - definitivt inte till arbetarklassen. Och det är givetvis storasyster som passar upp på sin lillebror. Ganska otänkbart att det hade varit tvärtom eller?

Det är ibland också svårt att se vad som är en artikel och vad som är en annons. Det märker man inte för man har läst igenom texten. Det finns ibland inte någon bild som hör till som i nedanstående annons. I veckotidningarna nu för tiden är det inte heller så lätt att se vad som är vad, men längst upp på sidan står det i alla fall ordet  ANNONS utskrivet om det är en sådan.

Det finns alltid några sportsidor med. Nu så här i början av mars är det skidor som gäller. Att ha reklam på skidor och kläder har inte uppfunnits ännu. Inte heller på isrinken bakom bandyspelarna kan jag se någon sådan. Undrar om det överhuvudtaget spelades ishockey på den tiden?

I varje nummer finns det två frågespalter - den ena med juridiska spörsmål och den andra med frågor av de mest skiftande slag, som t.ex. vad man bör ha på sig om man ska åka till en badort eller på en kryssning.

Jag tänkte att jag i fortsättningen skulle ge exempel på sådana frågor. Här kommer en:

Fråga: Hur bör det gå till vid en förlovning?

Svar: Om förlovningen, som väl vanligen är fallet, i fästmöns hem, tillkännages den för de samlade familjemedlemmarna och närstående av fästmöns far eller närmaste släkting som med några vänliga ord lyckönskar de förlovade och utbringar deras skål. Ringväxlingen sker vanligen i enrum strax innan gästerna samlas.

Givetvis fattas det inte sidor med kungligheter på. Överst till vänster är det den lilla engelska prinsessan Elisabeth som kikar ut genom vagnsöppningen. Hon är hos drottningen i Buckingham Palace medan fursteparet av York är ute och reser, står det i texten under. 

Jag visste att prins Wilhelm var lång men inte att han var så förskräckligt lång! Här syns han tillsammans med envoyéparet Boström i Washington. Prinsen har hållit föredrag på National Geographic Society. 

Bilden längst ner visar prinsen och prinsessan av York (samma som fursteparet väl och föräldrar till Elisabeth?) De ska representera kungahuset vid invigningen av den nya huvudstaden Canberra i Australien. Här passerar de genom Panamakanalen. (Funderar på varför de inte reste genom Suezkanalen, men det står att de blev mycket väl mottagna av de amerikanska myndigheterna, så det var kanske därför.)

Man blickar även ut internationellt. Här visar man en bild på den senaste pansrade motorcykeln i U.S.A. ( Det är första gången jag ser den förkortningen i tidningen, annars heter det alltid Amerika.) Så här står det i texten:

"Banditerna utöva formligt skräckvälde i U.S.A. Nu har polisen utrustat sig med pansrade motorcyklar för att kunna hålla dem i schack."

En liten flickklänning kan prydas med antingen en skata eller en pingvin. Bara att brodera efter mallarna.

Som avslutning den fina färgglada annonsen, ett litet konstverk i sig själv, som pryder omslagets baksida på tidningen. 

1649 - Februarinytt från Bonniers Veckotidning nr 7 1926

Bonniers Veckotidning från 13 februari 1926. Omslagsbilden skapad av Godsfred Rönning. Bilderna går att klicka större.

Som vanligt innehåller tidningen gott och blandat av kultur och skvaller. Några författare och konstnärer som jag känner igen  har bidragit till detta nummer - den finländske diktaren Elmer Diktonius har skrivit en novell och Ragnar Josephson en artikel om Modern Illustrationskonst, t.ex.

Konstnären Isac Grünewald medverkar med en besk, kritisk artikel - Som folk vill ha det. Där förfasar han sig över att Operan hade blivit alldeles för publiktillvänd och lagt "huvudvikten vid ögonfägnad, prakt och andra utvärtes ting, men lät det stiltrogna musikaliska komma i andra hand".

Här har Isac Grünewald avslutat sin artikel med en karikatyr av sig själv. 

Flera sidor handlar om välklädda herrar - storheter i Stockholm på sin tid. Joseph Sachs, generalkonsul och grundaren av NK är en av dem. Här kan man läsa om honom.

En annan välklädd kändis är friherre Gustaf Cederström. Han som målade Karl XII: s likfärd, varav en av två målningarna finns att beskåda på Nationalmuseum. Han målade två stycken likadana målningar eftersom storfursten Konstantin i Ryssland köpte den första tavlan och Sverige inte fick köpa tillbaka den. Den som storfursten köpte lämnades tillbaka efter revolutionen och hänger nu i Göteborgs konstmuseum. Vill man läsa mer om Cederström kan man titta här.

När jag fick se bilden av den berömda balettdansösen Carina Ari blev jag väldigt glad. Jag vet inte hur många gånger hon förekommer i korsorden som jag brukar lösa och jag visste ingenting om henne mer än att hon var dansös tills jag googlade och läste om hennes fantastiska karriär. Mycket intressant läsning.

"Carina Ari dansar Degas., en av de scener där hennes konst och hennes humor förenats till en framställning som väckte stormande bifall vid de föreställningar som den utmärkta konstnärinnan nyligen gav på Oscarsteatern. teckning för B.V.T. av Annie Bergman."

Gångna vinterdagar i Åre är rubriken på ovanstående sida. Det översta fotot visar kronprinsen i egen hög person som med en kompis gör sig redo för en tur med ackja dragen av en ren. Fotot längst ner visar prins Eugen som tillsammans med hovstallmästarens fru Olga Platen ska ut på slädfärd. Hovstallmästaren själv syns inte till - kanske en liten romans på gång?

I full fart lyder rubriken på sidan därpå som skildrar hur Stockholmarna roar sig på isen. En fin vinter verkar det ha varit.  Tydligen är det en tävling i isjaktssegling eftersom mittenbilden visar hur "direktör Clarence Holmgren passerar mållinjen på bästa tiden med sin isjakt Svalan."

Bilden överst till höger visar hur dottern till generalkonsul (fint ska det vara) Axel Åhrberg från Djursholm är ute och seglar isjakt med sina väninnor. Konsuln själv med sin fru och hennes väninna syns på nedersta bilden till vänster.

Reskappor och bilpälsar var ett måste så här i februari för de damer som hade tillgång till en bil. Förmodligen var det ganska kallt på vintern att åka bil - därav anledning att köpa sig en speciell bilpäls.

Man kunde också köpa mönster och själv sy sig en maskeraddräkt.

Något måste man ju roa sig med på den tiden när det inte fanns TV och ljudfilmen ännu inte hade slagit igenom. Så det var vanligt att man hade maskeradbaler samtidigt med karnevalerna runt om i Europa.

Här är exempel på maskerad-utensilier som man kunde ha användning för om man skulle iväg på maskerad eller själv ha en tillställning hemma. Det kanske inte låter så mycket med 35 kronor för en låda sådant, men i dagens penningvärde är det närmare tusen kronor.

Som alltid är omslagssidorna i färg. Här en helsidesannons för Pommac. Fanns inte så mycket konkurrens när det gällde läskedrycker på den tiden. Det var bara Champis som kunde konkurrera i någon mån.