Veckans mening v. 21 2026

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord:"Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Häng gärna på! Och länka  i kommentarsfältet!"

"Bördan av att bli äldre fick bäras ensam, men också som av någon annan, för ofta kunde han inte känna igen vissa delar av sig själv fångade i spegeln."

Min Veckans mening v. 21 kommer från Gamla synders skull av Sebastian Barry. Översättare: Daniel Gustafsson

Fem en fredag v. 21 2026: Om bara det vore så

elisamatilda: Fem en fredag v. 21: Om bara det vore så

Vad borde det finnas en knapp för i vardagen? Nu-ska-jag-sova-knapp

Vad borde vara gratis för alla? Glasögon och tandvård

Vad borde det finnas mer av i livet? Vårdagar

Vad borde få en egen högtid? Midfastosöndagen som handlar om livets bröd och ligger mitt i fastan. Kanske kunde en slå ihop den med Vårdagjämningen?

Vad borde komma med tydligare instruktioner? Det mesta. Allt som ska sättas ihop. Någon som inte konstruerat borde få vara försökskanin så att det blev tydligt var problemen kommer att ligga.

Nyss - Nu - Nästa

 

Bokföring enligt Monika: Nyss - Nu - Nästa

Alldeles nyss läste jag Victoria av Knut Hamsun på norska. Har inte skrivit om den än. Men det är en vemodig kärlekshistoria som påminner lite om de grekiska tragedierna där elaka gudar lekte med de stackars människorna. Naturen skildras fint som alltid hos Hamsun.

Nu läser jag Gamla synders skull av den irländske författaren Sebastian Barry. Det tog tid att komma in i den, men när det väl var gjort går det desto bättre. Tyvärr läser jag en lånebok så jag kan inte stryka under alla meningar som passat utmärkt som Veckans mening. Till exempel. Övers.: Daniel Gustafsson

Nästa blir Farliga förbindelser av Pierre Ambroise François Choderlos de Laclos. Det är en brevroman från 1700 - talet. Jag har börjat så smått och hunnit bli upprörd över den hjärtlösa cynismen. Skrattar bäst som skrattar sist hoppas jag på, men så blir det säkert inte. Övers.: Jan Henrik Swahn.

Tisdagstrion v. 21 2026

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord: Tisdagstrion v. 21: Ryssland 

1. Masja av Carola Hansson. Av alla Leo Tostojs tretton barn var Masja favoriten. Det vill säga faderns favorit. Modern intog en mycket kylig hållning till sitt sjätte barn, Masja. De är ju faktiskt rivaler om Leo Tolstojs uppmärksamhet. Carola Hansson har nu fullbordat sin triptyk om familjen Tolstoj. De tidigare delarna har titlarna Andrej och Med ett namn som mitt.

2. Kupé nr 6  av Rosa Liksom. Rosa Liksom (pseud. för Anni Ylävaara född 1958) berättar om en resa på Transsibiriska järnvägen från Moskva till Ulan Bator i mitten av 80 - talet, en tid innan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl och Sovjetstatens sammanbrott. Två mycket olika människor kommer att dela kupé under den mer än månadslånga resan. Mannen är i fyrtiofemårsåldern och reser till ett arbete i byggbranschen.
Flickan är en ung studerande som flyr ett märkligt triangeldrama.

3. Kriget har inget kvinnligt ansikte av Svetlana Aleksijevitj skrevs 1985. Sedan fick författaren och nobelpristagaren åtskilligt besvär med censuren för att få boken utgiven. Hon strök själv också. Tack vare att hon fick vara fristadsförfattare i flera städer, bland annat Göteborg, fick hon boken skriven. I sitt eget Belarus (Vitryssland) var hon inte välsedd. Kriget har inget kvinnligt ansikte är första delen av Utopins röster.  

Ögonblick för evigheten

I andra delen av Kjersti Anfinnsens trilogi har titeln Ögonblick för evigheten möter vi en tröttare Birgitte Solheim som dessutom håller på att mista synen. Hon har flyttat till Javiér, arkitekten med de vackra händerna och de stora planerna. Men hon har klokt nog behållit sin egen lägenhet. Ibland flyr hon dit någon vecka och när hon kommer hem tror Javiér att hon varit ute och handlat. Javiér sover mycket och han förefaller alltmera kraftlös. Det blekta omslaget på boken passar väl till innehållet. En känner hur krafterna sakta men säkert lämnar Birgitte och Javiér. Konturerna blir suddigare och tillvaron blekare. Det går snabbare med Javier. Men - på julen äter de ostron, kalkon och gåslever och dricker champagne och dansar. Jag är slank och du är underbar, säger Javiér. Birgitte känner sig väldigt ensam när Javiér hamnat på ett hem. Hon har spelat in sina misslyckade telefonsamtal med systern Elisabeth som hon aldrig kommit överens med. Nu spelar hon upp samtalen och börjar nästan sakna sin syster. Och hon klär sig i de kläder systern skickat och som luktar Chanel och lök. Birgitte tänker på sitt arbetsliv och på allt motstånd hon mött. Another empty Kitchen kallades hon. Birgitte känner att hon aldrig varit rätt i tiden; inte ens som barn. När jag läste boken första gången blev jag väldigt dyster till sinnes. Andra gången jag läste den känner jag mest beundran för den 51 - åriga författaren som med sådan fantastik empati och inlevelse skildrar det åldrande paret. Till vardags är hon tandläkare. Nu återstår del tre, Dödsverk. 

Titel: Ögonblick för evigheten

Författare: Kjersti Anfinnsen

Översättare: Marie Lundquist

Förlag: flo förlag

Tryckår: 2025

Antal sidor: 115

En smakebit på søndag v. 20 2026

"Det har aldrig kommit något gott ur människor i flock. Lager på lager av anpassning ligger precis under applåderna. De närvarande reser sig upp och fortsätter klappa. Jag har glömt att jag ogillar uppmärksamhet. Mina norska släktingar har kommit. De är inte många. Ordföranden för Norsk thoraxkirurgisk forening visar upp en ask med den förgyllda utmärkelsen. Förebild kallar han mig. "Birgitte Solheim var den första norska kvinnan som blev hjärtkirurg. Senare har fyra andra kvinnor följt i hennes spår", säger han. Han undviker att kommentera hur skandalöst få det är."

Min smakebit kommer ifrån Kjersti Anfinnsen, Ögonblick för evigheten. 

Mias bokhörna: En smakebit på søndag v. 20

Veckans mening v. 20 2026

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord:"Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Häng gärna på! Och länka  i kommentarsfältet!"

"Våra ringar bars runt en buddhastatyett, vi förmanades att "älska varandra för vad vi är och förlåta varandra för vad vi inte är", varpå en bön bads över våra huvuden där vi knäföll framför öppna spisen i vardagsrummet. 

Min Veckans mening v. 20 kommer från Livsboken. Ett slags memoar av Margaret Atwood.

Fem en fredag v. 20 2026: Senast du...

elisamatilda: Fem en fredag v. 20: Senast du...

När skrattade du riktigt mycket senast? I telefon med en väninna

När var senaste gången du blev överraskad? När regnet kom

Vad var det senaste du såg fram emot? En konsert

När var senaste gången du kände att du behövde en paus? Igår

Vad var det senaste du blev nostalgisk av? Bilder från Japan      2013

De sista smekningarna

De sista smekningarna av Kjersti Anfinnsen handlar om Birgitte Solheim som är pensionerad hjärtkirurg. Hon sitter i en lägenhet i Paris i en bekväm stol vid ett fönster. Hon ser livet röra sig ute på gatan och hon ser sin vän Colins restaurang. Hon är mycket ensam. Hennes frisör kommer ibland och rättar till hennes egna hårtestar och ordnar peruken. Den yngre systern, Elisabeth, facetimar henne då och då, men det är inga roliga samtal. Birgitte är inte särskilt trevlig mot henne och tycker inte om att systern kallar henne "Bittelill". Det kan en ju förstå. Ingen kan vara mindre Bittelill än den krassa och illusionsbefriade Birgitte. Systrarna har vuxit upp i en dysfunktionell familj med en mamma som inte kändes vid några känslor. Fadern var en klumpig man som saknade självdisciplin. Birgitte lärde sig tidigt att armbåga sig fram. Allt blev en tävling med systern och Birgitte blev moderns favorit. När modern dör bryter Birgitte oväntat ihop och tas omhand av Elisabeth. Men deras förhållande blir inte mycket bättre för det. Birgitte träffar Javiér, pensionerad arkitekt, på nätet och här släpper Birgitte på sin grundmurade misstänksamhet mot män;  lite väl fort, kan jag tycka. Men hon vill ha någon att dela sin ensamhet och tomhet med. Och efter att ha blivit liggande på golvet med bruten hand fick hon sig en tankeställare. I mycket korta kapitel berättas Birgittes liv. Hon är ömsom cynisk ömsom rolig. Efter en framgångsrik karriär på ett mansdominerat område måste det vara svårt att plötsligt vara ingen för någon. Men "Jag vill inte förlora. Varje morgon stiger jag upp, tänker hon". Birgitte har inga barn och vill absolut inte flytta hem till Norge. Javiér känns som en nödlösning. I nästa del, Ögonblick för evigheten, kommer fortsättningen. Ingvild H Rishøis fina små böcker har givits ut på flo förlag liksom Anfinnsens bok och har översatts av samma författare, nämligen poeten Marie Lundquist.

Titel: De sista smekningarna

Författare: Kjersti Anfinnsen

Översättare: Marie Lundquist

Förlag: flo förlag

Tryckår: 2025

Antal sidor: 149

Litteraturens ABC- bokstaven M

enligt O: Litteraturens ABC - bokstaven M

Berätta om en författare vars för - eller efternamn börjar på M. Madeline Miller som bl. a. skrivit The Song of Achilles kommer jag ganska omedelbart att tänka på. Trevligt med återanvändning av klassiker. The Song of Achilles  är en underbar roman som följer händelserna som skildras i Iliaden men som lyfter fram den vackra kärlekshistorien mellan  hjälten och halvguden Achilles och den landsförvisade prins Patroclus. 

Berätta om en bok var titel börjar på M. Middlemarch av George Eliot är en favoritbok som jag även sett som film. En studie i lantligt småstadsliv med dess myller av människor, fina naturbeskrivningar, djupa människokännedom, humor och ironi.  Handlingen tilldrar sig på 1830 - talet. Det är en tid av stora förändringar i landet. Parlamentsreformen dyker upp överallt, järnvägen gör sitt intåg, klassamhället börjar så smått luckras upp, kvinnans ställning förändras. Romanen är full av liv. Middlemarch är ett fiktivt samhälle och livet utspelar sig i stort längs dess huvudgata. Tebjudningarna spelar stor roll. 

Berätta om en bok där musiken spelar stor roll  

Kinshu. Autumn Brocade av Teri Miyamoto handlar om ett kärlekspar som skilts åt.  Kvinnan sörjer och sitter på ett café där man spelar Mozart hela dagarna från morgon till kväll. De träffas igen och påbörjar en brevväxling. Kvinnas far griper in och hon måste gifta sig. Kärlekens musik av Vikram Seth handlar om en violinist vid namna Michael som inte kunnat glömma sin ungdomskärlek pianisten Julia. Efter ett tiotal år möts de igen och inleder en kärleksaffär trots att hon ä gift och har familj. Förhållandet är naturligtvis inte bekymmersfritt och dessutom börjar Julia bli döv.

Tisdagstrion v. 20 2026: Agatha Christie

Mina skrivna ord: Tisdagstrion v. 20: Agatha Christie

1. Dubbelporträtt av Agnetha Pleijel

Agneta Pleijels roman, Dubbelporträtt, handlar om konstnären Oskar Kokoschka och Agatha Christie, född Miller. Agatha Christie ska fylla 80 och hennes barnbarn Mathew och maken, Max, vill att Kokoschka, 83,  ska måla ett porträtt av henne. Han är tveksam till att måla ett porträtt av underhållningsförfattaren, men hans kloka hustru, Oda, förklarar att de behöver pengarna 

2. Skilda åt i vårens tid av Mary Westmacott.

Absent in the Spring av Agatha Christie. Detta är ingen deckare. Den skrevs under namnet Mary Westmacott och handlar om en kvinna som i ensamhet rannsakar sig själv och summerar summerar sitt liv.  

3. The Writer´s Garden by Jacke Bennett & Richard Hanson

How gardens inspired our best loved authors är undertiteln. En fullkomligt ljuvlig trädgårdsbok för den som råkar vara intresserad av både trädgård och litteratur. Här presenteras kända författare och deras trädgårdar. Virginia Woolf, Jane Austen, Winston Churchill, Beatrix Potter, Roald Dahl, Agatha Christie och Charles Dickens är ju välkända.

En smakebit på søndag v. 19 2026

Mias bokhörna: En smakebit på søndag v. 19

Markisinnan av Merteuil till vicomten av Valmonte. 

"Är ni sur på mig, vicomte? Är ni rent av död? Eller, vilket väl går går på ett ut, lever ni inte längre annat än för er presidentfru? Denna kvinna som återgett er ungdomens förvillelser kommer snart även att förse er med dess löjliga fördomar. Ni visar redan tecken på blygsel occh underkastelse. Se där kärlekens pris. Ni avstår från era lyckosamma djärvheter. Ni har låtit det gå så långt att ni övergett alla principer och lämnat allt åt slumpen eller snarare nycken. Har ni redan glömt att kärleken, liksom medicinen, endast är konsten att hjälpa naturen på traven?"

Ur Farliga förbindelser av Pierre Choderlos de Laclos. I nyöversättning av Jan Henrik Swahn.

Veckans mening v. 19 1926

MIN 

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord:"Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Häng gärna på! Och länka  i kommentarsfältet!" Min Veckans mening v. 19 kommer från Farliga förbindelser av Choderlos de Laclos. Brev från fru Volanges till presidentfrun Tourvel. I nyöversättning av Jan Henrik Swahn.

"Däremot så mycket falskare och farligare med tanke på hans (Viscomte de Valmonts) ämabla och förföriska sätt, inte vid något enda tillfälle sedan sin tidigaste ungdom har han tagit ett steg eller yttrat ett ord utan baktankar och aldrig har de tankarna varit annat än ohederliga eller kriminella."

Fem en fredag v. 19 2026: Hur svårt kan det vara

elisamatilda: Fem en fredag v. 19: Hur svårt kan det vara?

Vad tar alltid längre tid än du tänkt? Det mesta. 

Vad är något du alltid måste googla igen? Recept

Vad känns mest typiskt att strula när du har bråttom? Jag går       iväg med läsglasögonen och måste gå tillbaka och byta. 

Vad brukar du hoppas att någon annan löser åt dig? Lunchen

Vad är något du alltid måste dubbelkolla? Att altandörren är låst

 

Nyss - Nu - Nästa

Bokföring enligt Monika

Nyss - Nu - Nästa 

Line Baugstö, Evil grandma. Blivande farmor tar bladet från munnen. Ställer till skandal. Gillar inte svärdotter. Gillar inte babyshower

Läser nyöversättningen av Farliga förbindelser av Choderlos de Laclos och Hemkomsten av Thomas Hardy (omläsning). Lyssnar också på Hemkomsten.

Mia Karlsvärd, Ellen Keys Strand. Tidlös skönhet för alla

Tisdagstrion v. 19 2026: Vecka 19: Blommor

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord: Tisdagstrion v. 19.    Blommor (i handling, på omslag eller i författarnamn)

1. Vit krysantemum. Två koreanska systrar, Hana och Emi, och deras livsöden  skildras i den internationellt uppmärksammade Vit krysantemum av Mary Lynn Bracht. De bor på den koreanska ön Chejudo och modern och Hana är fridykerskor, s. k. haenyeo som dyker efter havsöron och annat som går att sälja på marknaden. 

2. Rosens knopp är näktergalens hjärta av Håkan Kjellin. Han berättar i förordet att upprinnelsen till den här boken var ett föredrag som han höll för Stockholmsrosen, en lokalförening till Svenska rosensällskapet. Sedan arbetade han vidare på föredraget och lade ut det på nätet varpå hans bror, Clas Kjellin tyckte att det här borde ju bli en bok.

3. Blomsterberg, Malin i Den som följer en stjärna vänder inte om av Malin Haawind. Skomakardottern Johanna Amanda Blomsterberg är 32 år och 180 cm lång när hon vandrar till fots från Eslöv till Ellen Keys Strand vid Vättern. Hon arbetar som vanlig piga men är specialintresserad av filosofi och litteratur. Ellen Key är hennes idol. Hon överlämnar en bukett rosor till EK, som fattar tycke för den ovanliga kvinnan och anställer henne som hushållerska.

Bonus: Malin Blomsterberg Livet på Strand av Gun Berger. Har inte läst men köar på bibl. 

Evil grandma

Line Baugstø är en norsk författare och journalist. Hon har skrivit en hel rad romaner. Den senaste har titeln Evil grandma. Den handlar om 65-åriga Mona som skaffar sig ett instagramkonto som heter Evil grandma 65. Där vädrar hon en rad förbjudna tankar och tror att hon inte är identifierad. Svärdottern heter Alma och är sex år yngre än sin blint förälskade Thomas, Monas son. Mona gillar inte sin svärdotter. Hennes andre son, Christian, studerar i London. Ingen av sönerna bryr sig så värst mycket om sin mor: Två gånger har hon bjudit dem på en resa till Florida. Två gånger har resan avblåsts. Andra gången för att Thomas och Alma väntar barn. De vill hellre ha pengarna. Monas exmake, Knut, får en inte veta mycket om mera än att det var han som lämnade. Mona arbetar fortfarande men ser fram emot pensioneringen. Varför vet jag inte riktigt. Hon verkar inte ha några fritidsintressen. Bekantskapskretsen räknas på ena handens fingrar. Däremot skulle hon vilja ha en manlig bekantskap. Men hur gör man? Alma ställer till med en babyshower. Mona går motvilligt dit, men innan dagen är slut har hon ställt till med en rejäl skandal. Mona har inte varit så förtjust i småbarnsåren och hon är långt ifrån en förväntansfull farmor. Hon fungerar inte alls enligt alla förväntningar. Usch, inte behöva byta blöjor en gång till. På en liten flicka som ska få namnet Dora, dessutom! Vad är det för fel på Nora som Mona föreslagit? Dora är mera internationellt, säger Alma. Evil grandma är en mycket lättläst bladvändare. Den är väldigt rolig men med mörka underströmmar. Mona serverar beska sanningar som ibland blir lite för mycket även för läsaren. Ibland kan jag till och med tycka att hon är lite tragisk. Men det går över.

Titel: Evil grandma

Författare: Line Baugstø

Översättare: Lie Fredholm

Förlag: Bokförlaget Forum

Tryckår: 2025

Antal sidor: 223

Fem en fredag v. 18 2026

 elisamatilda: fem en fredag v. 18

1. Om du fick välja en ny vana nu direkt, vad skulle det vara? Att träna på egen hand
2. Om du fick slippa något helt, vad skulle det vara? Hushållsnära tjänster
3. 
   Om du fick välja en talang att ha, vilken skulle det vara? Att spela kyrkorgel
4. Om du fick välja något att alltid ha tid för, vad skulle det vara? Äldre ensamma människor
5. Om du fick välja ett beslut att slippa ta, vad skulle det vara? Om jag ska operera min höft eller inte.

Jakob

Jakob är tredje delen i Satu Rämös Nordic noir - serie. Här är det Jakob, den trevlige stickande polisen från Finland, vi följer. Han kom till Island för att göra praktik och blev kvar, först p g a pandemin och sedan av bara farten. Hildur Rúnarsdóttir fick sin första och enda vän och en uppskattad kollega. Det händer väldigt mycket i den här delen. Lite väl mycket tycker jag ibland. Men miljön uppskattar jag, och Hildur är alltid Hildur. Jag har också lärt mig något som jag inte visste fanns tidigare, nämligen den osmakliga hanteringen av blodston som drar in mängder av pengar. Det är ston som görs dräktiga oavbrutet, får sina föl aborterade och tappas på sitt hormonrika blod. Det används sedan till produktionsdjur som får större kullar och ger mera kött. Det har diskuterats mycket men är visst inte ens olagligt. Jakob ligger i segsliten strid med sin exhustru om umgängesrätten till sonen Matias. Och nu lyckas han ställa till det ordentligt för sig under en vistelse i Finland där en domstol ska slita tvisten mellan Jakob och Lena. Hildur får också en rad personliga bakslag. Nästa del, 

Titel: Jakob

Författare: Satu Rämö

Översättare: Marjut Hökfelt

Förlag: Forum

Antal sidor: 398
 

Liken vi begravde

 

Nu har vi diskuterat Liken vi begravde av Lina Wolff i läsecirkeln. Vi var helt överens om att detta är en suverän roman. Vi gillade allt;  det fantastiska språket, det överdådiga bildspråket och de mycket speciella karaktärerna. Någon mera än jag hade också lyssnat på Sissela Benns utmärkta inläsning. Miljön är Hörby. Berättare är Jolly, moderna tiders Victoria Benedictsson om en så vill. Jolly heter egentligen Eleonora och hennes ett år äldre syster Ulrika, men de namnen tycker varken fosterfar eller fostermor om. Ulrika får heta Peggy. Flickornas föräldrar har omkommit i en bilolycka och därför har de hamnat hos det barnlösa paret Jenni och Leif Enarsson som fosterbarn. Enligt fosterfar är fostermor ett ödeland. Det är hennes fel att de inte har barn. Å andra sidan har han ingen vapenlicens vilket är väldigt ynkligt i dessa trakter. Fostermor är en urkraft, en gammaltestamentligt hämndgudinna. Öga för öga, tand för tand. Hon har också ett osvikligt rättvisepatos. De mord som nu äger rum gör det av ett skäl. Fostermor är förskräcklig, men alldeles oemotståndlig. Fosterfar är bara förskräcklig men saknas ändå djupt av sin hustru vid sitt frånfälle. Och äppelträden växer bra på begravningsplatserna. Ett flertal beryktade mord har redan ägt rum i trakten och präglat människorna där. Barnamord är värst. Det sägs att ett gränsland där vatten, skog och slätt möts föder spänningar och motsättningar. Fostermor är den som leder och fördelar arbetet på den förfallna gården. När det kommer ett par flyktingar och söker boende och arbete är hon snar att ställa upp. De unga männen blir till stor glädje och nytta. Miljöer av Hörby - typen finns fortfarande och har alltid funnits lite överallt. Men kanske inte så många med ett så våldsamt förflutet som Hörby. Morden och den stora författarinnan som lämnade Hörby för att ta livet av sig i Köpenhamn har lämnat djupa spår i byn. Jolly är den som stannar kvar. Hon iakttar och tar hand om historieskrivningen för att det inte ska bli eftervärlden som står för narrativet. Alla bör skriva ner sin historia. T. S. Eliot får låna ut ett par rader ur The Waste Land som motto för romanen: The corpse you planted last year in the garden, has it begun to sprout?

Titel: Liken vi begravde

Författare: Lina Wolff

Förlag: Albert Bonniers förlag

Tryckår: 2025

Antal sidor: 287

Tisdagstrion v. 18: Jan Guillou

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord: Tisdagstrion v. 18: Jan Guillou.

Nu blev det svårt igen i tisdagstrion. 

1. Nordiska boken dag 13 november 2011. Jan Guillou var där och berättade om sin omfångsrika bok Brobyggarna, första delen i en serie, som just kommit ut. Han meddelade att han rensat sitt skrivbord från konstprosa till förmån för faktabaserad prosa. Och han ville inte läsa något. Det var bara dumma författare som läste ur sina böcker

2. Jag såg filmen om Arn - tempelriddaren, för jag var intresserad av 1100 - talet

3. Jag försökte läsa Coq Rouge. Jag kom inte långt. Det var något med språket om jag minns rätt. Men den går att streama på TV4 play.

Litteraturens ABC - bokstaven L

enligt O: Litteraturens ABC - bokstaven L

Berätta om en författare vars för- eller efternamn börjar på L
I bokcirkeln har vi just diskuterat Liken vi begravde av Lina Wolff. Vi var helt begeistrade. Rapport kommer på onsdag.

Berätta om en minnesvärd bok vars titel börjar på L. Jag har läst Löfte i gryningen av Romain Gary (eller Romain Kacew som han egentligen hette), född i Moskva 1914; död för egen hand i Paris 1980. Modern, madame Kacew, är en dramatisk ( för att inte säga melodramatisk), viljestark och fantasifull kvinna av judisk börd. Hon är ensamförsörjare och skyr inga medel i sin strävan att hålla sonen skadelös. Hon är också mycket äregirig å sonens vägnar och han å sin sida lever för att uppfylla hennes önskningar. Alltså försöker han bli sångare, pianist, dansare, diplomat och författare. Mor och son hyser en lika omåttlig som ömsesidig beundran för varandra. Därför blir man förvånad när hon ivrigt förespråkar hans deltagande i kriget. Inte heller tycker hon att det är fel att han duellerar. Både Lermontov och Pusjkin blev ju dödade i dueller! Båda är utrustade med ett välutvecklat sinne för överdrifter och ingen av dem ger någonsin upp. Han blir en framgångsrik stridsflygare och är soldat i sju år och tilldelas bland annat Befrielsekorset av general de Gaulle. Men det är mamma som drar det längsta strået... Det är rörande, upprörande och humoristiskt; skrivet med självironi och distans.

Berätta om en bok som utspelar sig på landsbygden. Det blir Korparna av Tomas Bannerhed, en helt fantastisk bok som omedelbart fick Auguspriset. I tio år har Tomas Bannerhed filat på romanen som handlar om tolvårige Klas och hans familj; mamma Gärd, pappa Agne och lillebror Göran på arrendegården som kallas Undantaget. Miljön är småländsk och tiden är 70-tal. Fadern har psykiska problem och man anar att det kanske är ett arv. Han oroar sig för allt och hans tungsinne lägger sordin på hela familjen. Den veke Klas med flickhänderna har fåglar som sitt allt uppslukande intresse. Han känner instinktivt att fadern förväntar sig att han ska ta över på gården, men han värjer sig. Han vill ut, bort. Livet på landet skildras träffsäkert. Byskolan är nerlagd liksom järnvägen och handelsboden. Man anar att Undantaget står inför en snar förändring. Den lyriska naturskildringen röjer författarens förtrogenhet med skog, sjöar, djur och växter.

En smakebit på søndag v. 17

Mias bokhörna : En smakebit på søndag v. 17 

Sápmi. Jag gillar det ordet bättre än Sameland. Sameland är som om man döpte om Norge till Norrmanland, närmast barnsligt precist, inte lika tilltrasslat som språk och ord egentligen är när man inte konstruerat dem utan låter dem växa fram och bli sig själva över tid. För logiskt. För konstruerat. Nej, Sápmi är ordet, Sápmi, Sápmi.

Ur Sameproblemet av Katherine Nederjord. Översatt av Helena Fagertun

Veckans mening v. 17 2026

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord:"Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Häng gärna på! Och länka  i kommentarsfältet!"

"Hildur tog kniven och skar en centimetertjock skiva av lifrarpylsa-korven och smulade ner i den rykande portionen risgrynsgröt. Hon strödde en halv tesked kanelsocker över korvgrötsblandningen."

Min Veckans mening v. 17 blev två, det gick inte att dela på den smaksensationen. De står att läsa i Jakob av Satu Rämö, del tre i Hildur-serien.

Fem en fredag v. 17:

 elisamatilda: Fem en fredag v. 17: Lågmält

1. Vad får gå lite långsammare just nu? Allt. Solen skiner. 
2. Vad gör du i ditt tempo utan att jämföra dig med andra? Vaknar. Äter frukost
3. Vad får vara ”good enough” just nu? Städningen. Som vanligt
4. Vad håller dig sällskap idag? Fåglarna. Maken ibland🐦‍⬛
5. 
   Vad hjälper lite mer än du tror när du är trött? Choklad

Nyss - Nu - Nästa v. 17

 

Bokföring enligt Monika: Nyss - Nu - Nästa v. 17:

"Ett meme som väldigt ofta förekommer på Instagram är Last - Now - Next. Nu inför jag det på min blogg, under namnet Nyss - Nu - Nästa. Varannan torsdag kommer jag att lägga upp det här inlägget, som då varvas med Hett i hyllan övriga veckor."

Nyss läste jag Liken vi begravde av Lina Wolff. Har ännu inte skrivit något om den. Men det är en det är en gränslös bok fylld av obändig berättarglädje, svart humor och fantastisk formuleringskonst. Tilldrar sig i Hörby.

Nu läser jag Genji. Tusen år med världens första roman av Monica Braw. Så intressant och faktafyllt om högreståndslivet i Japan på 1000 - talet. Ibland träffar Genji på någon vacker kvinna ur de lägre klasserna och då blir det ju även en inblick i deras liv.

Nästa: Antingen blir det Oblomov av Ivan Gontjarov eller Sameproblemet av Kathrine Nedrejord. Det beror på vad läsecirkeln säger.

Tisdagstrion v. 17 2026: Fjällbacka

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord: Tisdagstrion v. 17: Fjällbacka 

Hur tänker han här, Robert? Vad ska jag/vi som inte läser Camilla Läckberg ta oss till? Jag läste Isprinsessan för länge sedan men den lockade inte till vidareläsning.

1. Mitt liv av Ingrid Bergman. Hon lär ha trivts i lugna Fjällbacka. Den 29 augusti 2015 är det 100 år sedan Ingrid Bergman föddes. Norstedts uppmärksammar detta med att återutge hennes memoarer - Mitt liv - som kom ut på svenska 1980. Bergman tillhör de främsta skådespelerskorna genom tiderna, genom filmer som Casablanca, Notorious och Höstsonaten. I Mitt liv berättar hon naturligtvis mycket om sin film- och teaterkarriär, men är också förvånansvärt öppen med sitt privatliv.

2. Lars Lerin har en fastighet på Fläskö utanför Fjällbacka. Han har skrivit boken Pojkarna på sommarön. Sönerna Gabriel och Rafael hittar musslor och eremitkräftor, de fiskar krabbor från bryggan och följer med pappa Lars på måleriutflykter. Hela familjen provianterar och tittar på folklivet i Fjällbacka.

3. Åsa Hellberg har skrivit en hel rad böcker med serietitlarna Systrarna från Fjällbacka och Fjällbackaserien. Tror att Robert brukar läsa Åsa Hellberg, men jag har inte läst något av henne.

Bonus: Hilma Angered-Strandberg kom från borgerlig familj i Stockholm men arbetade som telegrafist i Fjällbacka när hon arbetade med novellsamlingen Västerut som realistiskt skildrar livet i Bohuslän. Hilma Angered - Strandberg [1855-1927] var en svensk författare som även skrev under pseudonymen Lilian.

En smakebit på søndag v. 16 2026

Mias bokhörna: En smakebit på søndag v. 16 

"Men hur man än formats av ursprunget och det efterkommande livet så är en sak säker, och det är att man alltid innan man dör bör skriva ner sin historia. Säga att allt kanske inte blev som jag tänkt mig, men så här var det för mig. Nu har jag dessutom sett flera människor dö och om det är något jag förstått så är det att när man väl är borta är det eftervärlden som står för narrativet. Och ligger man kall i sin grav, ja, då är det som ni förstår så dags att sjunga ut då."

Ur Liken vi begravde av Lina Wolff

Veckans mening v. 16 2026

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord:"Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Häng gärna på! Och länka  i kommentarsfältet!"

Min Veckans mening v. 16 kommer från Förrädarens hjärta av Olle Lönnaeus som jag just läst.

"Skorna, en korsning mellan marschkängor och sockiplast"

Fem en fredag v. 16 2026: Hur är läget?

elisamatilda: Fem en fredag v. 16: Första gången

1. Vad var det första du gjorde idag? Satte igång kaffebryggaren
2. Vad var det första du köpte för egna pengar? En klocka
3. När var första gången du överraskade dig själv? När jag upptäckte att jag kunde sova någon annanstans än hemma en hel vecka
4. Vad var det första du gjorde som fick dig att känna dig vuxen? När jag som väldigt ung (och väldigt rädd) åkte tåg ensam från Göteborg och hem till Blekinge.
5. Vad är det första lilla steget mot något du länge tänkt på? Jag läser på. I alla lägen

Förrädarens hjärta

Olle Lönnaeus tionde roman har titeln Förrädarens hjärta. Det är en spionroman med en kärlekshistoria som tilldrar sig i Berlin, Kaliningrad och Stockholm. Den tar sin början i Stockholm 24 februari 2022, samma dag som Ryssland angriper Ukraina. Journalisten på Sydsvenskan och författaren Johan Bonde kallas till polisförhör angående ett förmodat självmord på Grand Hotel i Lund. En kvinna som kallar sig Olga Persson har hittats i badkaret med uppskurna handleder. I hennes pass står det Vera Kalitjenko. Bland hennes papper finns Johan Bondes namn. Ja, han kände henne. Och han vet att detta är mord. Inte självmord. Vera och han träffades redan när han var 15 år på ett fredsläger  DDR 1977. Nästa gång de träffas har det blivit 1989. Johan är i Berlin för att rapportera om murens fall. Vera arbetar på ryska ambassaden, men Johan undrar så småningom om hon möjligen arbetar inom säkerhetspolisen. De upplever en häftig kärlekshistoria. När Vera plötsligt försvinner vet inte Johan till sig av bestörtning och sorg. Sedan träffas de återigen i Veras hemstad Kaliningrad. Författaren är politisk reporter på Sydsvenskan och utbildad jurist. Han har rest mycket i östeuropa och intervjuade bl. a. Vladimir Jegorov, chef för den ryska Östersjöflottan i Baltijsk. Jegorov sade detsamma då 1994 som Putin säger nu. Ryssland hotas av Nato och länderna i väst. Att skriva en spionroman i Le Carrés anda är mer krävande än att skriva en vanlig spänningsroman. Jag tycker att Lönnaeus lyckas i sitt uppsåt. Han är politiskt kunnig, en fin skribent som lyckas blanda tidsplanen och de olika miljöerna på ett övertygande sätt. De olika tidsmarkörerna är välvalda. Karaktärerna lever; inte minst en rad bipersoner. Och som vanligt i Lönnaeus romaner finns det fåglar, musik och mat. Jag läser gärna mer av Olle Lönnaeus. Förrädarens hjärta har jag både läst och lyssnat på. Jonas Malmsjö läser. Läsningen bäst.

Titel: Förrädarens hjärta

Författare: Olle Lönnaeus

Förlag: Bokfabriken

Tryckår: 2026

Antal sidor: 350 sidor

Veckans kärleksförklring: Främmande

Klimakteriehäxan: Veckans kärleksförklaring v. 10: Främmande

Det blev sena kärleksförklaringar idag. Dagen har varit fulltecknad och av slutades med en helt underbar konsert med Viktor Norén

Jag ❤️ det japanska järnvägssystemet. Punktligt i alla väder

Jag ❤️ Donkosackerna som jag lyssnade till live en gång i Växjö domkyrka

Jag ❤️ Almodovars filmer

Jag ❤️ danska TV - deckare. Varför är de så mycket bättre än de svenska?

Jag ❤️  norsk Firkløver sjokolade

Jag ❤️  Pizza Siciliana som innehåller sardeller, lök, oliver och ibland kapris

Jag ❤️  Siberian huskies med blå ögon

Jag ❤️ skildringar från Arktis och Antarktis men jag vill inte vara där

Tisdagstrion v. 16 2026: Antiken

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord: Tisdagstrion v. 16: Antiken

1. Madeline Miller, The Song of Achilles. The Song of Achilles av Madeline Miller är en underbar roman som följer händelserna som skildras i Iliaden men som lyfter fram den vackra kärlekshistorien mellan den vackre hjälten och halvguden Achilles och den landsförvisade prins Patroclus. För dem båda är det självklart att Achilles är den förste och främste; den begåvade och gudabenådade som åtnjuter sin moders, sjönymfen Thetis, beskydd.

2. Pat Barker, Flickornas tystnad tilldrar sig under trojanska kriget, det som också skildras i Iliaden  av Homeros och Aeneiden skriven av Vergilius. "Sjung, o gudinna, om vreden, som brann hos Peliden Achilles" lyder de berömda inledningsorden i Iliaden. Och visst är han vred, Achilles, i Flickornas tystnad. Vacker och våldsam är han. Alla de stora hjältarna är arga. De dricker och är bullriga och slåss varje dag utanför Troja.

3. Maja Lundgren, Pompeji, som jag läste innan bloggen fanns. Jag gillade boken. Pompeji år 78-79, alldeles före katastrofen. Publius Paquius Proculus, tidigare borgmästare, tampas med svåra familjeangelägenheter. Mimerskan Methe är olyckligt kär. Den kristna Maria får problem när det dyker upp brev från Paulus.  Maja Lundgren berättar fantasifullt och levande om de människor som en gång rörde sig på Pompejis gator och torg, i patricierhus, på värdshus och bordeller. Det är en lustfylld och vanvördig berättelse, rik på både egensinniga karaktärer och vilda upptåg.