Först såg jag det gula bladet. Libbstickans löv vissnar alltmer och en del blad lyser gula. Sedan upptäckte jag den rödsvartrandiga skinnbaggen.
Jag ställde mig en stund och tittade in bland löven. Då såg jag spindeln, som låg på lur. Om spindlar har färgseende, så lägger den märke till den klara teckning i rött och svart. Det utgör en
signal till fåglar och andra insektsätare att strimlusen är giftig och
inte bör ätas.
Ju mer jag stirrade desto fler skinnbaggar upptäckte jag. Det är nästan som att stå i mörker - efter en stund har man vant sig och börjar upptäcka sin omgivning. Överallt på libbstickan fanns de vackra baggarna, som är Södermanlands
landskapsinsekt, vilken kan vara passande eftersom de är så rikligt i antal.
Det är Sveriges Entomologiska förening som tagit fram landskapsinsekterna år 1998 - människoskapat urval.
Länk:
fredagstema, människoskapad 46
