Reflektion

Alla helgons dag har passerat. Gravar och minneslunder har smyckats med blommor och tända ljus till minne av alla kära.

Man gör sitt bästa för att undvika tanken på döden, särskilt för ens nära och kära. När man ändå mister en anhörig blir man medveten om, att döden alltid är närvarande.

Mitt i livet händer det, att döden kommer 

och tar mått på människan.

Det besöket glöms och livet fortsätter.

Men kostymen sys i det tysta.

Tomas Tranströmer

Länk: tisdagstema - reflektion

Tomas Tranströmer, 1931 - 2015

Efter en lång torka

Sommaren är grå just nu underliga kväll.

Regnet smyger ner från himlen

och tar mark stilla

som om det gällde att övermanna en sovande.

Vattenringarna myllrar på fjärdens yta

och det är den enda yta som finns - 

den andra är höjd och djup

stiga och sjunka.

Två tallstammar skjuter upp 

och fortsätter i långa, ihåliga signaltrummor.

Borta är städerna och solen,

åskan finns i det höga gräset.

Det går att ringa upp hägringens ö.

Det går att höra den gråa rösten.

Järnmalm är honung för åskan.

Det går att leva med sin kod.

Tomas Tranströmer, folkkär poet, avled i torsdags. Hans metaforer gjorde ett djupt intryck på mig första gången jag läste hans dikter. De blev till bilder, lyriska landskap. Det var ett annorlunda sätt att beskriva det människoblicken faller på, en intuitiv verklighet. 

Tidigare inlägg Tomas Tranströmer

Andrum

Så här veckan före jul behöver man en liten paus i arbetet, lite andrum för att fundera. Författaren och nobelpristagaren i litteratur 2011 Tomas Tranströmer skriver i sin dikt "Andrum juli" enligt följande, som jag har illustrerat med bilder, där jag har försökt fånga ljus och känsla såsom jag tolkar dikten.

Den som ligger på rygg under de höga träden
är också däruppe.
Han rännilar sig ut i tusental kvistar,
gungar fram och tillbak,
sitter i en katapultstol som går loss i ultrarapid.

Den som står nere vid bryggorna kisar mot vattnen.
Bryggorna åldras fortare än människor.
De har silvergrått virke och stenar i magen.
Det bländande ljuset slår ända in.

Den som färdas hela dagen i öppen båt
Över de glittrande fjärdarna
Ska somna till sist inne i en blå lampa
Medan öarna kryper som stora nattfjärilar över glaset.

Länk: Nature Footstep

Farväl, mor

Mitt i livet händer att döden kommer
och tar mått på människan.
Det besöket glöms och livet fortsätter.
Men kostymen sys i det tysta.

Tomas Tranströmer

Farväl, mor!