...med näsan i en bok...

Det börjar vara några veckor sedan jag läste Trauma av Ulla Bolinder. Jag har tidigare läst Domslut av henne, en bok som jag gillade väldigt mycket, så jag såg fram emot att läsa denna. Precis som i Domslut låter hon historien berättas av förhörsprotokoll, PM och brev. Den här gången får även inblandade personer egna korta avsnitt som blir som små pusselbitar. I Trauma så har en 17-årig flicka, Jenny Sjöberg, blivit mördad. Hon försvann från en fest och hittades först två dagar senare av ett par kompisar som var ute och letade efter henne. Under polisens utredning så träder en allt mer tydlig bild av Jenny fram. Hon var i konflikt med sin mamma och styvpappa och hade därför flyttat till sin pojkvän, hon hade tidigare uppgett att hon blivit utsatt för våldtäktsförsök av en okänd gärningsman och att en lärare tafsat på henne. Hon fick även någon slags panikångest attacker ibland som enligt mamman bara styvpappan Tony kunde lindra. Man förstår allt eftersom att Jenny var en...

Att läsa en bok som man fått direkt av författaren tillsammans med ett litet meddelande är speciellt på flera sätt. Mest av allt så är det roligt och lite hedrande att författaren vill att just jag ska läsa boken. Det är också nervöst, för tänk om jag inte gillar boken. Jag skriver alltid precis vad jag tycker om en bok, oavsett var jag fått den och av vem jag fått den. För att stilla min oro brukar jag tänka så att författare som skänker böcker till sådana som skriver om det vill ha en ärlig återkoppling. Vad jag tycker om Trauma  av Ulla Bolinder kan ni snart läsa här på bloggen.

Domslut handlar om Kerstin 45 år gammal som försvinner plötsligt. En kväll ropar hon hej då åt sin tonårsson och beger sig ut på en cykeltur. Ingenting ovanligt med det, det är något hon gör varje kväll. Men Kerstin kommer aldrig tillbaka från den här cykelturen. Hon är spårlöst försvunnen. Som läsare får vi följa utredningen kring Kerstins försvinnande genom att läsa förhörsprotokoll, intervjuer, journaler, brev och tidningsurklipp. Genom alla dessa dokument så framträder tillslut en bild av Kerstin, hennes liv och framförallt timmarna innan hon försvann. Det här är en annorlunda kriminalroman. Berättelsen förs framåt och berättas av de olika dokumenten. Ett väldigt intressant berättargrepp som flirtar med läsarens egen detektivhjärna. Det presenteras inte lösningar, utan ledtrådar och vi får följa polisarbetet innifrån. Det som saknas är såklart resonemangen som förs. Det vi får är materialet som är grunden till resonemang, spekulationer och funderingar. Så skönt med en bok som ut...

Efter en minst sagt intensiv arbetsvecka så njuter jag nu av en långsam och lugn dag. Jag sov länge imorse och började dagen med att läsa ut Ulla Bolinders bok  Domslut. Tänker mig att jag ska fortsätta Projekt Hyllvärmare med en bok av Joyce Carol Oates som fått stå alldeles för länge oläst, nämligen En fager mö. Kanske beger jag mig ut i det disiga och gråa vädret för en promenad, men mest av allt ska jag läsa idag. Det gäller att ta vara på sådana här dagar där möjligheten ges att ostört hänge sig helt och hållet till litteraturens värld. Jag passar också på att bjuda på en bild av världens sötaste uggla!