Stål fick stå alldeles för länge oläst i hyllan, i ungefär fyra år! Samtidigt är det ju fantastiskt vilka dolda skatter som jag kan upptäcka i mina bokhyllor. Stål utspelar sig i ett nedslitet bostadskomplex i den gamla stålindustristaden Piombini i Toscana och handlar om bästa kompisarna Anna och Francesca. Det är varmt, skitigt och fult i höghusområdet som ligger alldeles vid det vackra Tyrrenska havet där de båda vännerna gärna söker sin tillflykt. I horisonten skymtar de Elba men på Via Stalingrado kretsar allt kring stålverket. Flickorna är 13 år gamla och beredda att ta steget mot vuxenvärlden men iakttas av pappor och pojkar, varenda steg de tar synas och bedöms av mäns ögon. Jag tyckte väldigt mycket om den här boken som på ett så fint sätt beskriver de båda flickornas förutsättningar i livet, deras drömmar om framtiden och kamp för få skapa sina egna liv. Fint men samtidigt utan att väja för det råa och fula, utan att väja för fattigdomen som omger dem eller d...