För att komma i kapp med att berätta om de böcker jag läst på sista tiden så bjuder jag nu på fem "minirecensioner". Jag kommer inte att skriva så mycket om handlingarna i böckerna - de kan ni läsa er till genom att klicka på varje boks titel - utan mer om min upplevelse av böckerna. För ett par månader sedan lyssnade jag på En man som heter Ove av Fredrik Backman som ljudbok. Känns som att jag är den sista i Sverige och ändå var den inte riktigt vad jag trott. Den var rolig, absolut. En hel del dråpliga situationer och tidvis ett mycket underhållande språk. Samtidigt så innehöll den mer djup än vad jag hade förväntat mig. Inte så att jag blev djupt berörd, men på ett lättsamt sätt tar Backman sig an ämnen som sorg, saknad, hopplöshet och ilska. Visst är boken fylld av stereotyper och det är inte ett litterärt mästerverk, men den gav mig en god stund. Den fungerade perfekt som ljudbok eftersom den inte kräver alltför mycket av mig som lyssnare. Torsten Wahlund har...