...med näsan i en bok...

Amir växer upp tillsammans med bästa kompisen Hassan i ett fredligt Afghanistan. De växer upp i samma hushåll, men Hassan är tjänare och Amir husbondens son. Hassan är totalt lojal mot Amir och ställer upp och hjälper honom i alla lägen, tyvärr lyckas inte Amir återgälda den lojaliteten när han väl har chansen. Hassan och Amir splittras. Hassan och hans pappa flyttar från Kabul och Amir lever kvar med sitt dåliga samvete. 1979 invaderar Sovjetunionion Afghanistan och Amir flyr till USA tillsammans med sin pappa. Långt senare, när talibanerna styr Afghanistan, Amir har gift sig och är en framgångsrik författare så får han ett meddelande från en av sin fars gamla vänner. Amir återvänder till ett Afghanistan som inte alls liknar det land han lämnade. Tiden i hemlandet blir dramatisk och han tvingas konfrontera och göra upp med sitt förflutna. Jag lyssnade på Flyga drake som ljudbok, min första ljudbokslyssning på mycket länge. Till en början hade jag svårt att koncentrera mig på boken,...

...och "fyndat" lite. Jag har ju tidigare skrivit om att jag är en nybliven ljudbokslyssnare och ni som läst tidigare inlägg känner till att jag varit lite skeptiskt. Måste dock erkänna att jag är omvänd och har därför varit på bibblan och lånat fler ljudböcker. Tidigare idag lyssnade jag färdigt på Khaled Hosseinis Flyga drake (recension kommer imorgon) och började på en gång lyssna på en av böckerna jag lånade, nämligen Mörkt vatten av Joyce Carol Oates (en av mina favoritförfattare). Förutom Oates lånade jag Panik av Jeff Abbott och Ghost House 2.0 av Arne Dahl. Jag lånade också en Mp3 skiva innehållandes första boken av Stephen Kings serie Mörka tornet , men upptäckte att min bilstereo inte tar Mp3...Nåja, tror faktiskt att jag hellre läser den...Känner mig ganska nöjd nu då jag har flera goda (förhoppningsvis) berättelser att lyssna på i bilen. Helt plötsligt blir det gasnka trivsamt att pendla:)

Har lite dåligt samvete över att fullkomligt ha försummat min blogg och mitt bloggläsande under så många dagar...även bokläsandet har tagit lite stryk de här dagarna, men nu hoppas jag på bättring. Jag fortsätter i alla fall mitt läsande av Tre sekunder och lyssnande på Flyga drake, har även börjat nosa på systrarna Grebe och Träffs Någon sorts frid . Var nämligen på resande fot i helgen och när jag kom hem hittade jag inte Roslund & Hellströms bok, trodde jag hade glömt den hos någonstans. Ja, ni andra abibliofiler ( abibliofobi = "the morbid fear of running out of books to read", citat snott från Bokbabbel ...) förstår väl min känsla av panik! Till saken hör ju att bokeländet, Tre sekunder alltså, är jäkligt spännande... Nåja jag tog några djupa andetag och började läsa Någon sorts frid. Men igår när jag packade upp så hittade jag igen Roslund & Hellström, så nu är ordningen återställd och för er som inte läst den så dyker det snart upp en recension. Ja, ni...

Efter några dagar jobb- och pendlingsuppehåll (varit hemma med sjukt barn, sedan varit sjuk själv...) så satte jag mig i bilen imorse och slog igång Flyga drake på bilstereon. Döm om min förvåning när jag insåg att jag faktiskt hade lyssnat uppmärksamt gången innan, jag kom direkt in i boken. Om ni undrar varför jag förvånades kan ni läsa här Det kanske är precis så att det är en vanesak att lyssna på ljudböcker...Det finns hopp! Tack till alla er som fick mig att förstå det.

Igår började jag lyssna på ljudboken Flyga drake av Khaled Hosseini och återupptäcker att  ljudböcker inte är min grej. Har testat det förut, men... Jag får svårt med koncentrationen. Håller inte fokus på berättelsen, får upprepade gånger spola tillbaka i texten då tankarna har vandrat iväg. Jag behöver nog fästa ögonen direkt på texen för att helt och hållet kunna ta till mig berättelsen...Behöver få hålla i boken och känna materialet och tyngden i min hand. Då kan jag sjunka djupt in i en historia och helt ta den till mig. Tycker också att det är jobbigt med den ojämna ljudnivån. Krister Henriksson dramatiserar sin läsning vilket innebär att han stundtals viskar och stundtals läser ganska högt. Själv märker jag hur jag håller på och fipplar med volymknappen... Nä, fler ljudböcker än den här blir det nog inte för mig. Not my cup of tea så att säga.

Har ju haft lite otur med mina ljudböcker, men igår så lånade jag Flyga drake av Khaled Hosseini och har börjat lyssna på den nu på morgonen:) Passar bra för mig att "läsa" en afgansk författare eftersom jag nyligt börjat jobba på ett asylboende för ensamkommande flyktingbarn och vi har flera barn från Afganistan här. Hoppas på en liten inblick i den afganska kulturen...